En fladdermus vingslag pressar rapspriset

I senaste numret av Jordbruksaktuellt finns två artiklar på ett uppslag.  Den ena handlar om hur coronaviruset pressar oljepriset och den andra om hur rapspriset faller kraftigt. Och det visar sig att dessa två, till synes helt orelaterade saker, hänger ihop.

Spridningen av coronavirus har kraftigt minskat den ekonomiska aktiviteten i Kina och samtidigt minskat internationell handel och resande. Effekten är fortfarande inte jättestor, men råvarumarknaden räknar ändå med att efterfrågan på olja kommer att minska. Priset sjunker därför ganska snabbt.

Det finns samtidigt ett ganska starkt samband mellan oljepriserna och priserna på vegetabilisk olja. Det beror främst på marknaden för biobränslen som gör att de vegetabiliska oljorna konkurrerar med oljeprodukterna diesel och bensin. Utöver detta så försöker Indiens regering stimulera den inhemska produktionen av vegetabiliska oljor och har lagt tullar på importen, vilket gör att palmolja måste tryckas ut på andra marknader. Som grädde på moset finns det ny indisk lagstiftning som begränsar icke-hinduers möjligheter till medborgarskap i Indien. Denna har kritiserats av Malaysia, världens näst största producent av palmolja, vilket har resulterat i ännu mer hinder för exporten till Indien. Palmoljan är en direkt konkurrent till rapsoljan (även om folk i Sverige tror att vi kan ”välja bort palmolja” har den en helt avgörande roll för världsmarknaden för vegetabilisk olja och om svenskarna köper mer av någon annan olja kommer några andra köpa mer palmolja) och har precis som den alternativ användning som biodrivmedel.

Så trots att förra höstens rapsskörd i Europa var relativt låg och lagren små så pressas nu priset på raps.

Exemplet belyser flera intressanta saker.

För bönderna i Sverige och EU är det tydligt att det är skeenden långt utanför deras kontroll som är avgörande för deras lönsamhet. I det kortsiktiga perspektivet är det inte mycket de kan göra eftersom rapsmarknaden är en bulkmarknad som bygger på världsmarknadspriser. Det finns egentligen bara en sak att göra, ständigt pressa produktionskostnaderna. På liknande sätt fick bönderna ta smällen av Rysslands annektering av Krim. EU reagerade på det genom att utfärda sanktioner mot Ryssland vilket Ryssland i sin tur kvitterade genom att stoppa importen av en rad jordbruksprodukter, vilket gjorde att mjölk och fläskpriserna rasade.

Den mer övergripande slutsatsen är att vi nu lever i en världsekonomi som är mycket starkt integrerad och där händelser helt utanför vår kontroll, och som inte har något alls att göra med den plats eller bransch vi verkar i, plötsligt kan kasta om hela branscher och hela länder.  

De ekonomiska krafterna, konkurrensen och marknaden, eller ”kapitalismen” som jag föredrar att kalla den, har drivit på denna enormt långt gångna ekonomiska integrering. De har också drivit på minskade lager, både offentligt och i näringslivet eftersom det kostar att hålla lager. Det gör att störningar i de globala försörjningskedjorna snabbt får effekt. Vi har fått lära oss att ökad ekonomisk integration är av godo. Visst har väl ingen undgått att se hur hela branscher fått lägga ned på grund av internationell konkurrens, men på det stora hela är det ett pris man ansett värt att betala. Vi har ju kunnat köpa saker billigare från andra länder och de kan köpa det som vi är duktiga på att producera, allt enligt Ricardos nu två hundra år gamla teori om komparativa fördelar. Därför byggs den nya slussenbron i Kina, därför kokas och packas svenska bönor i Italien för att sedan fraktas tillbaks till Sverige och därför bygger facebook monstruösa serverhallar i Luleå.

Men när det knakar i fogarna, ett virus slår till i Wuhan, en översvämning i Thailand, ett krig i Syrien eller en tokig president i Vita huset kan många av de gamla sanningarna visa sig vara högst relativa. Mer om det i en kommande artikel.

Men fladdermusen då? Ja mycket talar för att coronaviruset kommer från fladdermöss. Rapsprisfallet är givetvis bara en av väldigt många effekter och troligen inte alls den viktigaste, av den kyss som utväxlats mellan en människa och en fladdermus.