Thursday, 9 May 2019

Ökar efterfrågan på svenskt nötkött - eller produktionen?


Under 2018 minskade nötköttskonsumtionen i Sverige, men andelen svenskt kött ökade. Många tolkar det som att medvetenheten hos konsumenterna har ökat. Men är det orsakssambandet?

2009 köpte kunderna än ännu högre andel svenskt nötkött. Sedan sjönk andelen under tiotalet år. Importen ökade. Exporten är liten och följer i stort förändringar i produktionsvolymen, dvs när produktionen går ned går exporten ned och vice versa. Det som i princip reglerat andelen svenskt nötkött är därför produktionsvolymen.



Nötköttsproduktion är en långsiktig verksamhet som långsamt rättar sig efter förändringar i lönsamhet och efterfrågan, det tar ju mer än två år från beslutet att betäcka en ko till slakt. År 2018 ökade produktionen med 4 tusen ton jämfört med året innan. Denna ökade produktion har också sålts. Om produktionen ökade så beror det på förhållanden som fanns flera år innan, då besluten togs som avgjorde produktionen 2018. Men det finns förstås en till faktor, den svåra torkan som rådde 2018. En sådan torka sänker ju egentligen produktionen, djuren växer sämre för att det finns mindre foder. Men om man måste slakta ut djur så kan likväl tillgången på kött öka, även om den egentliga produktionen minskar.

Det finns skäl att var skeptisk till påståendena att kunderna i större utsträckning väljer svenskt kött när förhållandena hela tiden varit att kunderna köper det svenska nötkött som produceras. Det avgörande för hur stor andelen blir för svenskt kött är lönsamheten i produktionen. Det i sin tur kan givetvis påverkas av konsumenternas efterfrågan om den tar sig uttryck i högre priser för det svenskproducerade. Men det är en långsammare process än det som kan fångas i tillfälliga marknadsrörelser.

Mer data? Läs Jordbruksverkets utmärkta marknadsrapport.

No comments :