Glyfosat i gröna kläder

Branschen laddar om för att rädda ogräsgiftet glyfosat - nu med idel gröna argument. 

Att motivera användningen av en miljöfarlig eller resurskrävande teknik med miljö- eller klimatskäl är en ny praxis både i gamla branscher och för nya startups. Vill man förstå detta skall man läsa branschtidningar och besöka mässor och inte läsa vanlig nyhetsmedia som bara glatt citerar den gröna velour som kommer ur företagens kommunikationsavdelningar.

I ATL 17 maj (Så vill lantbruket hindra glyfosatförbud) kan man läsa hur industrin och jordbruket vill spinna argumenten för fortsatt godkännande för världens mest använda kemiska bekämpningsmedel glyfosat. EU parlamentet har röstat för att det skall fasas ut 2020, fast det är inte bindande. Medlet är kontroversiellt och i flera uppmärksammade rättegångar i USA har enskilda fått mycket stora skadestånd från tillverkaren Monsanto. Nu senast är det ett par i USA som skall få 2 miljarder dollar, en helt ofattbar summa.

Glyfosatresistenta ogräs i sojabönor, Illinois, USA. Foto: Gunnar Rundgren

Jordbruksverket har gjort en utredning om effekterna av ett glyfosatförbud som visar att det skulle medföra ”förluster” på runt tusenlappen per hektar på svenska gårdar. Folk i allmänhet bekymrar sig inte alltför mycket över dessa kostnader. Vad de betyder för matpriser eller nedläggning av svenska jordbruk är abstrakt och svårbegripligt. Med öppna marknader kommer ju heller inte priset påverkas något att tala om eftersom man kan importera från andra länder (som tillåter glyfosat). Så konsten är att ”få allmänheten och politikerna att gilla glyfosat”.

”Rädda klimatet med glyfosat” föreslås som slogan av Lena Holm, som bland annat utför konsultuppdrag åt konstgödselgiganten Yara. Logiken där är att det är svårare att etablera fånggrödor och vall utan glyfosat, vilket i sin tur skulle minska kolinlagringen.  Anneli Kihlstrand. VD på Sveriges Frö och Oljeväxtodlare (tänk rapsolja) säger att man kan trycka på att glyfosat är viktigt i vissa odlingsformer som gynnar den biologiska mångfalden. Vad hon syftar på har jag ingen aning om men det är säkert ingen konst att formulera argumenten, särskilt som allmänhetens insikter i jordbruk är mycket låga. 

Den naive trodde kanske att den statliga myndighet som utrett frågan inte lika uppenbart skulle delta i spinnandet av glyfosatens gröna kläder. Jordbruksverkets näringslivschef Håkan Henriksson är dock inte sämre han utan säger till ATL ”vi måste vara smarta och se vad vi kan lyfta. Vi måste använda argument för fördelaktiga miljöeffekter”.