För en folkets livsmedelspolitik

Frågan hur framtidens livsmedelspolitik skall se ut i Storbritannien har fått ny aktualitet genom det förestående utträdet ur EU. I dokumentet En folkets livsmedelspolitik har fler än 80 organisationer i England (förslaget är bara för England därför att Skottland och Wales har egna liknande processer) utvecklat en nydanande mat och jordbrukspolitik. 

Politiken bygger på två grundläggande principer; mat som en mänsklig rättighet och ”matsuveränitet”. Matsuveränitet betonar värdet av att naturresurserna och matproduktionen skall kontrolleras lokalt och demokratiskt. Båda synsätten innebär att mat, och de resurser som behövs för matproduktionen — mark, vatten, utsäde mm — inte kan hanteras som vilka varor som helst på en global livsmedelsmarknad. 

Politiken innehåller ett hundratal förslag fördelade på hela livsmedelskedjan. Om de genomfördes skulle de innebära en total förändring av hur mat produceras och konsumeras och hur matproduktionen styrs.  

Man vill öka lokal konsumtion och produktion av mat med ekologiska metoder samt få in fler människor i produktionen. Särskilda satsningar föreslås för den produktion där importandelen är hög, som grönsaksodling, och för den produktion som har stora miljöfördelar, som betesbaserad djuruppfödning och kolbindning i mark.  Samtidigt vill man fasa ut de industriella djurhållningssystemen, förbjuda odling av genmodifierade grödor och användningen av flera typer av bekämpningsmedel och antibiotika samt lägga miljöskatter på konstgödsel.

Eftersom nästan två tredjedelar av Englands vuxna befolkning är felnärd på ett eller annat sätt, ägnar politiken mycket utrymme till förslag på förändringar i tillgången på mat och man kräver att jordbrukspolitiken skall kopplas direkt till folks hälsa. Begränsningar och skatter för skräpmat, socker, salt och fett varvas med åtgärder för att stimulera mer hälsosam kost. Man betonar också åtgärder för att folk överhuvudtaget skall kunna få tillräckligt med mat; i Storbritannien får fler än 8 miljoner människor för lite mat att äta. 

Tillgång till mark och bostäder på landsbygden måste förbättras för att ge nya matproducenter möjlighet att etablera sig, i dagsläget äger en procent av Englands befolkning hälften av jordbruksmarken. Lantbruksstöden bör styras bort från stöd till produktion eller areal utan istället gå till att öka antalet människor som jobbar i livsmedelsproduktionen. 

Man gör en kraftfull markering mot den frihandelsvänliga linjen som dominerat brittisk (och svensk) jordbrukspolitik de senaste årtiondena, och ställer krav på att den inhemska produktionen skall skyddas genom tullar och samtidigt stödjas på olika sätt.

Publicerad i Ekolådans veckobrev