Miljöpåverkan i livsmedelskedjan.

Vi översköljs av jämförelser grundade på råvarornas miljöeffekter i det skick de lämnar gården, medan vi är lämnade i mörkret vad gäller de senare leden. Är det bättre att laga mat hemma än att köpa färdigmat, eller är det rent av bättre att gå på Max? Hur stor roll spelar livsmedelsindustri och handel?

Redan jämförelserna av miljöeffekter på gården bygger i väldigt stor utsträckning på databaser och andra sekundära data, där samma misstag riskerar att föröka sig med blixtens hastighet.  

I ett antal artiklar kommer jag här på bloggen redovisa forskning om klimat och miljöeffekterna i hela livsmedelskedjan, för att senare komma till de större frågorna om hur livsmedelssystemet är organiserat, för det är där vi har de stora drivkrafterna och inte i enskilda produkter (som kött) eller en teknik (som kylning eller konstgödsel) som betraktas helt isolerat.

*

När livsmedelssystemet blir alltmer industrialiserat ökar betydelsen av miljöpåverkan i senare led. I de fattiga länderna är det jordbruket och matlagningen hemma (ofta över öppen eld, med betydande vedförbrukning och dålig luft) som helt dominerar matsystemets miljöpåverkan. I de rika länderna ökar jordbrukets påverkan genom en övergång till produkter med större miljöeffekter, fisk och skaldjur från havet, mer kött och mjölk samt exotiska eller växthusodlade grönsaker och frukter. Men jordbrukets andel av miljöpåverkan i matsystemet sjunker därför att maten processas mer. För en färdiglagad grillad kyckling (se mer nedan) står råvarorna i genomsnitt för endast 42% av växthuseffekten.

Dessa effekter blir ännu mer markerade om vi räknar med svinnet. I de rika länderna sker större delen av svinnet i de senare leden. Svinnet är därför mer miljöskadligt eftersom det redan orsakat alla utsläpp. Svinnet är också betydligt större i de rika länderna. Utöver svinnet så äter folk för mycket. Både svinn och för högt kaloriintag har den gemensamma orsaken att folk köper för mycket. Om vi adderar ett påstått svinn på 25 % och att folk äter 10 % för mycket skulle vi kunna minska miljöpåverkan med en tredjedel utan någon som helst kostomläggning (siffrorna är storleksordningar och inte några exakta siffror). 

I odlingsledet spelar utsläpp av metan (från idisslare och djurgödsel) och lustgas (från stallgödsel och konstgödsel) en större roll, utom för växthusodlingar där energianvändningen är mycket stor. Utöver det spelar förändrad markanvändning (avskogning, dikning av åkermark mm) stor roll därför att den förändrar naturliga kretslopp och pooler av kol.

Energi spelar stor roll för växthusgasutsläppen, energi i form av drivmedel i odling och transporter och elektricitet i kyl och fryslagring, produktionsprocesser och matlagning. Hur energin produceras blir mycket viktig för hur stor växthuseffekten av maten blir. I ett internationellt perspektiv har Sverige en mycket låg andel fossil energi i elproduktionen, medan drivmedel till största del är fossila (och förnyelsebara bränslena är i väldigt stor utsträckning importerade).

Av frysta ärtor i Sverige sker 60 % av klimatpåverkan i odlingen av ärtor -  om man inte räknar med tillagningen - och om man räknar med svensk el-mix. Om man istället räknar europeisk el-mix sjunker ärtornas andel till 39 %, och fryslagringen ensamt orsakar lika mycket växthusgasutsläpp som ärtodlingen. Detta orsakas av att den europeiska el-mixen ger fem gånger så mycket utsläpp än det svenska vatten och kärnkraftsdrivna elsystemet (LIVSMEDELSVERKET. Rapport 19 − 2011. Klimatpåverkan i kylkedjan)

Livsmedelskedjan står för 13 % av all energianvändning i Sverige. En forskningsrapport från KTH, Eating Energy – Identifying possibilities for reduced energy use in the future food supply system, visar att jordbruket bara står för 19 % av energianvändningen i kedjan. Den allra största energiförbrukningen sker i hushållen där en fjärdedel av energin förbrukas.  

Data från Eating Energy – Identifying possibilities for reduced energy use in the future food supply system

Hur vi lagar maten, från grunden eller färdigmat, mikro eller, ugn, eller om vi äter ute eller på restaurang spelar också stor roll. Vissa saker är entydiga. Att laga samma mat med mikro än med ugn är mycket mer energibesparande (jag gillar inte detta budskap eftersom jag inte alls tycker om mikromatlagning, vi har inte ens en sådan inomhus). Att värma en kyld färdiglagad maträtt i mikron tar bara en sextondedel av energin jämfört med ungsvärmning, medan tillagning av en fryst maträtt i mikron använder en femtedel av energin jämfört med ugnen (Lifecycle environmental impacts of convenience food: comparisin of ready and home made meals).

En jämförelse mellan en hemlagad och färdiglagad typisk engelsk rätt (grillad kyckling i tomatsås), visar att det är betydligt lägre växthusgasutsläpp från den hemlagade. Bara för en (marin ekotoxicitet) av elva miljöfaktorer var det hemlagade sämre (Lifecycle environmental impacts of convenience food: comparisin of ready and home made meals).  Men en färdigrätt ”lagad” i mikron kan vara bättre än en rätt gjord på råvaror som lagats i ugn.

En belgisk studie grundad på exergibegreppet kommer fram till att miljöpåverkan var mindre för mat från storkök, jämfört med hemlagad mat. Det verkar i och för sig mycket sannolikt att om alla råvaror är desamma och metoderna i stort desamma, kommer storkök vara mer effektiva i sin resursanvändning än hushållen för att laga samma rätt. Men det har gjorts väldigt lite seriös forskning på detta, så det är nog för tidigt att dra så stora slutsatser.