Letar vi i gatljuset?

Det stora flödet av information från studier av vår mats miljöpåverkan påminner mycket om historien om han som letar efter sina borttappade nycklar under gatlampan, trots att inget tyder på att han tappat dem just där. Men det är det enda stället det är ljust.

Vi översköljs av jämförelser grundade på råvarornas miljöeffekter i det skick de lämnar gården, medan vi är lämnade i mörkret vad gäller de senare leden. Är det bättre att laga mat hemma än att köpa färdigmat, eller är det rent av bättre att gå på Max? Hur stor roll spelar livsmedelsindustri och handel? En orsak är förstås att det helt enkelt blir mer och mer komplicerat ju fler led vi tar med.

Även när vi räknar med leden efter gården kan vi drabbas av gatljusparadoxen. Mikrovågsugnar sparar energi jämfört med vanlig ugn. Men hur påverkar mikrovågsugnarna kosten, svinnet, det totala matintaget? Ökar försäljningen av färdigmat med mikrovågsugnarna? Tinar folk fryst mat i mikron, för att det går, istället för att låta den tina långsamt i rummet eller i kylskåpet? 

 

Är det sannolikt att vi äter samma saker, och lika mycket, i storkök som vi skulle äta hemma. Blir det mer eller mindre rester, och hur används de? Hur har livsmedelsindustrins och handelns koncentration påverkat jordbruket produktionsmetoder, transporter och vår konsumtion?

För att verkligen förstå matens miljöpåverkan behöver vi lyfta blicken betydligt.