När du öppnar kylskåpsdörren är det kanske främst för att se vilken
mat som finns där och vad du kan laga av den. Kanske reflekterar du
också över hur det ser ut i affären där du köpte maten. Men tänker du på
vilka förhållanden som gäller hos alla de bönder och livsmedelsföretag
som har producerat den? Och är du medveten om hur dina val i butiken
formar landskapet, i Sverige men också i andra delar av världen när vår
matproduktion har blivit allt mer globaliserad? Funderar du på att
landskapens utseende handlar om vår relation till naturen, vilka arter
som får leva eller dö och om våra sjöar är friska eller sjuka?
Tänker du på hur det kommer sig att det finns så många som går
hungriga till sängs trots att det produceras mat för nästan dubbla
världsbefolkningen? Antagligen inte, ingen kan hela tiden fundera på hur
allt hänger ihop, särskilt inte när vi står där och ska försöka laga
till en snabb middag. Men just denna kedja av mat, matproduktion,
landskap och natur är vad vi beskriver i boken ”Jorden vi äter”.
|
Jordbrukets ensidiga monokulturer avspeglar sig i landskapet men också i butiken |
Den billiga maten är inte alls billig på sikt. Tvärtom. I den
industriella jordbruksmodellen är det naturen och skattebetalarna som
får ta kostnaderna för de skador som orsakas. Den höga produktionen sker
till priset av döda hav, förgiftning av både oss själva och annat liv
samt stora insatser av fossil energi och andra ändliga resurser. Det
industriella jordbruket orsakar lidande hos djuren och bidrar starkt
till växthuseffekten, samtidigt som det inte ens är lönande för
bönderna. Vi ser hur regnskogen omvandlas till sojaåkrar i Brasilien
samtidigt som hagmarker växer igen i Sverige. I takt med att landskapen
utarmas får vi avsätta mycket resurser till miljöersättningar.
Och trots imponerande produktion klarar modellen inte av att föda den
nuvarande världsbefolkningen. Därför skickade Naturskyddsföreningen ut
oss i världen med en fråga – går det att försörja en växande befolkning
utan att förstöra jorden, vårt hem?
Svaret är ja! Efter att ha besökt bönder, forskare, börshandlare,
krögare och många andra människor i fem kontinenter så kan vi säga att
det är fullt möjligt att odla mat och föda upp djur på ett uthålligt
sätt. Från Zambia berättar vi om tredubbla skördar av majs genom
ekologiska metoder, från Brasilien rapporterar vi om skogsjordbruk som
är mer lönsamt än den betydligt vanligare köttuppfödningen och från USA
och Sverige om framgångsrika gårdar som gjort ett ekologiskt val.
Mångsidigheten i det ekologiska jordbruket står i stark kontrast till
den industriella modellen. Ett ekologiskt jordbruk förnyar sina egna
resurser, det är tåligt, det minskar den negativa miljö- och
klimatpåverkan och skapar levande landskap. Det klarar av att både ta
hand om naturen och producera mer mat än vi gör idag – om de rätta
förutsättningarna finns.
|
På
Sänkdalens gård på Vikbolandet har familjen Gunnarsson drivit
framgångsrikt ekologiskt jordbruk i fyrtio år. |
Det är i första hand sociala och ekonomiska faktorer som styrt
jordbruket dit det är idag och det är också de som ligger bakom det
skamliga förhållandet att nästan en miljard människor går hungriga till
sängs varje dag. En fortsatt regional och internationell specialisering,
driven av en obegränsad internationell konkurrens gör att bönder i hela
världen, trots helt skilda förutsättningar, kämpar mot varandra i de
globala hungerspelen.
|
Här
på Chicagobörsen säljs majskontrakt motsvarande 10 gånger
världsproduktionen! | Spekulation i mat bidrar till att driva upp
matpriserna. |
Därför kan vi inte reducera diskussionen om det framtida jordbruket
till att bara handla om jordbruksmetoder. Det krävs fortsatt utveckling
av det ekologiska jordbruket, mer forskning och teknikutveckling, men
det räcker inte. De ekonomiska och politiska ramarna måste förändras så
att matens rätta pris betalas. Vi kan förändra genom våra dagliga val,
vår livsstil och genom att kräva en annan och bättre politik.
Ta en titt till i ditt kylskåp.
/Ann-Helen Meyer von Bremen & Gunnar Rundgren
Först publicerat av Naturskyddsföreningen
Texten är en introdktion till Jorden vi Äter, vilken lanseras torsdag 6 december.
No comments:
Post a Comment