Vilken är vår tids saltmarsch?

Det brittiska imperiet hade på 1800-talet infört ett saltmonopol för att gynna den brittiska saltindustrin. Det var t.o.m. förbjudet att för eget bruk utvinna salt ur de naturliga dammarna längs kusten för att alla skulle betala saltskatten. Gandhi 1930 bestämde sig för att nästa satyagraha (”Sanningens väg, Gandhi’s ickevåldsbaserade filosofi för förändring) skulle riktas mot saltmonopolet. Kampanjens höjdpunkt var den kända saltmarschen till Dandi från 12 mars till 6 april, då Gandhi vandrade 40 mil från Ahmedabad till Dandi i Gujarat för att framställa salt själv. Folk anslöt sig på marschen mot havet. När de kom fram 5 april var de flera tusen. I gryningen gick Gandhi ut och bröt loss en näve salt och bröt därmed mot saltlagen. Effekten blev stor. Snart skrapade man salt överallt längs Indiens kuster. Storbritannien svarade med att sätta över 60 000 personer i fängelse. Fängelserna var snart överfulla. Gandhi greps 4 maj. Han förlorade slaget men vann kriget. Denna kampanj var en av hans mest framgångsrika i att knäcka det brittiska styret. 

Vilken är vår tids saltmarsch? 

Hur kan vi slita oss loss från det monopol av ändlös konsumtion, löneslaveri och storebrorssamhälle som vi hamnat i?  

Leve de fria tankarna!

Vad trevligt det är när människor tänker längre än det man kanske förväntar sig. Det gör mig glad. Två sådana saker jag tänker på är hur en bilarbetare, Lars Henriksson skriver en bok som förespråkar en övergång från massbilism till ett bättre konstruerat samhälle, där han och hans kollegor bygger vindkraftverk och spårtaxibilar.

Det andra är hur moderaten Björn ­Schaerström skrev en debattartikel i UNT häromsistens där han talade starkt emot marknadslösningar i skolan "Även för en borgerlig finns sektorer som inte lämpar sig för marknadskrafternas dynamik. Dit hör försvar, polis och rättsväsende. Lika självklart också skolan." ... "mekanismerna för företagande och vinstoptimering är rakt motsatta förutsättningarna för skolundervisning, där varje insats bör styras av aktuellt behov utan hänsyn till ekonomiska faktorer." Strongt! (Jag håller förvisso inte med Björn om att mångfald i sig skulle vara negativt för skolan). Förutsägbart var tyvärr reaktionerna från den likadeles moderata ayatollan Cecilia Forss: "– Vi kräver att alla artiklar som ska publiceras lokalt ska passera vår fullmäktigegrupp." Jag tror (hoppas) att hon gick lite för långt för sitt eget bästa där.