Det finns en återkommande debatt om vad som drivit utvecklingen. Är det tekniken, det som Marx kallade för produktivkrafterna, är det kapitalismen i sig, är det entreprenörskap, är det de samhälleliga institutionerna, vetenskapen osv.? Sista ordet i den debatten är säkert inte sagt, men oavsett orsak och verkan är en viss teknik dominerande i en viss typ av samhälle. Och en viss teknik och ett visst energisystem hör ihop. Tänk bara på människokroppen: så länge den står för energin är bara en viss typ av teknik möjlig, begränsningar sätts av vår styrka och våra krav på miljö. Börja använd dragdjur och plötsligt kan en plog användas, de kan driva tröskverk osv. Vissa av dragdjuren, främst häst och åsna kan också användas som transportmedel, vilket innebär att de kommer att leda till ökad rörlighet, fler kontakter med andra kulturer, mer handel osv. Att människan tämjde vinden för segelbåtar hör ihop med en typ av samhälle (handel, fiske osv.), att vi tämjer den i väderkvarnar representerar ett helt annat (bondesamhälle med överskott).
Marxisterna hävdar att det är produktivkrafterna som bestämmer ”överbyggnaden” det vill säga vilken social form samhället söker. Andra ser hur eliter växer fram och att de formar samhället för att tjäna sina syften. Då det gäller övergången från fångstsamhälle till jordbrukssamhälle så tenderar jag att tro mer på att det var drivet av en framväxande elits maktintressen än av teknisk utveckling. Om vi däremot tittar på kapitalismens framväxt så kan vi se hur utomordentligt viktig den nya teknik som växte fram var; den mekaniserade fabriken krävde helt enkelt en arbetsmarknad, en marknad för land samt en varumarknad.
Vi får inte glömma impulserna utifrån och konkurrens från ett mer livskraftigt samhälle, en sorts naturligt urval för samhällen. När väl jordbrukandet hade etablerat sig på ett antal platser spred det sig överallt där jordbruk var möjligt, ja tyvärr också dit där det inte var långsiktigt uthålligt. Detta skedde i mycket genom en expansion och kolonisation av jordbrukare. Oavsett vilka objektiva faktorer man anser bestämmer utvecklingen, måste det vara uppenbart för alla att de knappast uppstod självständigt på alla dessa platser. Så förändringen uppstår antingen genom att ett samhälle, som redan antagit ett nytt sätt att leva, påtvingar sitt sätt på andra genom erövring eller genom hot om erövring, eller genom att impulsen, idén färdas från ett samhälle till ett annat, och att idén verkar attraktiv och tas upp. Mycket tydligt är det med den globala kapitalismen. Vi kan ägna år åt att försöka reda ut exakt vilken faktor som var avgörande för kapitalismens framväxt i England. Var det avhysningen av fattiga bönder från allmänningarna; var det den borgerliga revolutionen; var det ångmaskinen och kolfyndigheterna, var det koloniseringen eller helt enkelt engelsmännens entreprenörsanda? Och även om vi skulle komma överens så blir det bara sant just för England. För Thailand, Kina och Peru kom kapitalismen till på andra grunder. I flera länder har kapitalismen införts utan att i princip en enda av de faktorer som låg till grunden för Englands framväxt som kapitalistisk stormakt fanns förhanden. Och i många fanns bara någon eller några. Det är väl tyvärr också därför som kapitalismen misslyckas så ofta, inte minst i de så kallade utvecklingsländerna. Hur förklarar vi att dessa länder väljer detta nya sätt om inte antingen genom yttre tvång (torde gälla till exempel kolonierna), utländska investeringar (torde gälla för Sverige) eller genom exemplets makt (torde gälla för Japan)?
Under huvuddelen av människans utveckling spelade inte vetenskapen någon roll för innovation och samhällsförändring. I och med renässansen började den få en viss roll för att påverka – eller legitimera – vårt samhälle. Den fick mycket stor betydelse för utvecklingen av idéer och förhållningssätt, och den var rent revolutionär i det att den ifrågasatte så många ”sanningar” vilka tagits för givna. Den tekniska och industriella utvecklingen drevs mer av hantverkare och entreprenörer än av vetenskapliga framsteg. Snarare var det teknikens utveckling (t.ex. med finare instrument för att mäta och väga) som gjorde att vetenskapen kunde utvecklas än tvärtom. Det är först när vetenskapen medvetet industrialiserades, med utförande av experiment, arbetsdelning osv., som de vetenskapliga landvinningarna lyckades ”gå om” tekniken. Men på många områden, t.ex. jordbruket, är fortfarande en direkt teknisk utveckling minst lika betydelsefull som utveckling som genereras av vetenskap.
Idédiskussionen är kanske försummad i den här framställningen. Utan tvekan kan idéer också vara en drivkraft, men det är bara idéer som uppstår vid rätt tid som är livskraftiga. De fungerar då som instrument för att rikta mänsklig energi och drivkrafter. Mesta tiden trälar människorna på i sin vardag, de lever, de äter, de älskar, skrattar och gråter, men det finns ingen uttalad ”riktning” i dessa aktiviteter. Det är där de stora idéerna kommer in, det kan vara en religions kärleksbudskap, en politisk åskådnings frihetslära, ett vetenskapligt kunskapsideal eller något annat som ger mening och riktning. Hur förklarar vi Sovjetunionens kollaps? Samhället fungerade ju – även om det inte var någon idyll. Var det inte främst därför att människor – och inte minst ledarna själva – helt enkelt gett upp tron på det egna systemet som Sovjetunionens fredliga, men mycket kaotiska och onödigt brutala, övergång till kapitalism startade.
Det viktiga är att se att olika saker hänger ihop med varandra. Att vara överens om vilken faktor som är helt avgörande är bara nödvändigt om man vill föra argumentet att man måste ändra just den faktorn för att förändra sakernas tillstånd. Men bara för att en faktor har varit avgörande i ett skede behöver den inte vara det i ett annat skede. Framtida förändringar bör ske, och kommer att ske genom samverkan av många faktorer, där även idéer spelar en stor roll. Slutligen är det ju också frågan om vad det är som driver mänskligt handlande i stort. Är det genernas egoistiska drift att föröka sig som socio-biologerna hävdar, eller är det människans ekonomiska självintresse som ekonomisterna hävdar eller något annat? Den diskussionen tas upp i
Trädgården Jorden.
