Wednesday, 6 November 2019

Språkvård och skitprat: konstgödsel



-  - Det heter inte konstgödsel!, får jag höra ibland.

Istället påstås det heta handelsgödsel eller mineralgödsel. Men finns det något begrepp som är korrekt? 

Jordbruksverket har en förkärlek för termen mineralgödsel men använder också begreppen konstgödsel och handelsgödsel. I Svenska Akademiens Svensk ordbok finns konstgödsel och handelsgödsel som ord, men inte mineralgödsel. Konstgödsel användes redan på 1880-talet, medan handelsgödsel började användas på 1940-talet. I Lantbrukslexikon av Folke Dubell (LTs förlag 1996) finns begreppet handelsgödsel men inte konstgödsel eller mineralgödsel, däremot benämns maskinen man sprider den med för konstgödselspridare. Nationalencyklopedin har konstgödsel som uppslagsord och skriver konstgödsel, handelsgödsel, mineralgödselsyntetiskt framställda gödselmedel.

Många bönder använder begreppet gödning till skillnad från gödsel som avser gödsel från djur.  Förr var uttryck som påsagödsel eller säckgödsel vanliga. En google-sökning visar att ordet konstgödsel är mer använt än mineralgödsel och handelsgödsel. Det gäller även inom lantbruksbranschen där ”konstgödselspridare” är betydligt mer använt än mineralgödselspridare eller handelsgödselspridare (det senare används nästan inte alls). Gödningsspridare är också mycket använt, men mest för trädgårds och gräsmatteskötsel. 
Några gödselspridare på Sunnansjö

Man kan rikta kritik mot alla uttrycken. Eftersom man också handlar med naturgödsel, stallgödsel, rötslam och biogödsel (ett annat problematiskt begrepp) är inte uttrycket handelsgödsel ett lämpligt uttryck för det jag kallar konstgödsel. Mineralgödsel faller rent sakligt på att vissa konstgödselmedel, exempelvis urea, helt enkelt inte är i mineralisk form. Att dessa två skulle vara bättre uttryck än konstgödsel är därför tveksamt.

Vissa verkar tycka att konstgödsel är en nedsättande benämning, men hur man uppfattar det ligger nog mer i lyssnarens öra. Användning av begreppet konstgödsel står i samklang med väletablerade begrepp som konstfiber, konstis, konstgräs eller konstbevattning.

Man kan givetvis hävda att det inte finns några sakliga grunder att över huvud taget skilja konstgödsel från naturgödsel. Den hållningen verkar vara mest spridd bland dem som förespråkar användning av konstgödsel. Den stora konstgödseltillverkaren Yara föredrar begreppet växtnäring på svenska och använder helt sonika begreppet fertilizer på engelska. Det gör också International Fertilizer Association.

Men det finns sakliga grunder för att göra en skillnad. Organiska gödselmedel, i första hand stallgödsel, men också olika typer av biogödsel och komposter, innehåller näringsämnen som cirkulerar (borde cirkulera) i biosfären, medan konstgödsel tillförs biosfären och odlingssystemen utifrån. Det huvudsakliga argumentet för konstgödseln är ju just att den tillför mer näringsämnen än det som finns naturligt i systemet.

När det verkligen gäller att visa varför världen behöver deras produkter så gör  också konstgödselindustrin skillnad mellan naturgödsel och konstgödsel: ”Half the food we eat today is produced thanks to mineral fertilizers” lyder berättelsen (som i och för sig är rent nonsens). Rent funktionellt finns också skillnader i hur organiska och icke-organiska gödselmedel fungerar, men jag går inte in på dem här.
Det finns i mitt tycke goda skäl att använda begreppet konstgödsel, men om någon föredrar mineralgödsel eller handelsgödsel, varsågod.

No comments :