– Det är ju ett sätt att säkerställa lönsamheten för jordbruket som
konkurrerar med länder där man har betydligt lägre bränslekostnader,
säger landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) till SvT om beslutet att höja återbetalningen av dieselskatt i lantbruket.
Det finns mycket att säga om det här:
1. I media talar man om förändringen i termer av "stöd". "Nu höjs dieselstödet" är t.ex. rubriken i SvT. När SSAB och Facebook får en kraftigt nedsatt
energiskatt (de betalar nästan ingen skatt alls) är det ingen som kallar
det för "stöd" eller "subvention". Inte heller kallas avdragsrätt för resor eller för renoveringar av bostäder för stöd. Det finns en tendens att allt som kommer jordbruket eller landsbygden till del kallas för stöd eller bidrag.
2. Pengarna minskar lantbrukets kostnader vilket i
och för sig är bra för det hårt trängda svenska lantbruket, men det
slår inte särskilt väl eftersom de gynnar de mest som förbrukar mest
diesel. Att sänka dieselskatten bromsar givetvis omställningen till fossilfritt i jordbruket, och missgynnar direkt de ganska många lantbrukare som helt frivilligt har ställt om till förnyelsebart bränsle.*
3. Den sänkta dieselskatten visar hur
omöjligt det är att kombinera frihandelsdogmatismen med en effektiv
miljö och klimatpolitik. Det är ju precis samma argument som gjort att
den energikrävande exportindustrin får en ännu större rabatt på
energiskatterna. På samma sätt som man nu sänker dieselskatten har man tidigare tagit bort avgifter på kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. Livsmedelsstrategins fokus på "ökad konkurrenskraft" är en extra hävstång för det här synsättet.
* På vår lilla gård har vi en gammal traktor och en gammal traktorgrävare. De tankas med fossil diesel. Orsaken är inte att vi får tillbaks på dieselskatten, för vi har inte ens begärt den återbetalning som vi har rätt till. Men det är en betydande risk att tanka biodiesel i en gammal traktor, särskilt om man inte gillar att meka gamla traktorer. Ingen vill garantera att det inte blir problem, och det finns gott om exempel på folk som fått allvarliga skador på gamla traktorer. Utöver det så gör vi av med så litet att vi mestadels tankar i dunkar på den närmaste macken eller kör med en traktor dit och tankar. Ren biodiesel kan vi bara få om vi har en egen gårdstank, men det är inget alternativ när man har så liten förbrukning som vi har. Att köpa nya traktorer är ekonomiskt ohållbart och skulle ju innebära ett mycket stort resursslöseri. Även om de är mer bränslesnåla och kan köras på biodiesel är det mycket tveksamt om miljön och klimatet gynnas av att vi skulle köpa nya traktorer med den lilla användning vi har.
6 comments:
F.k. RME kan ge den sörja som du länkar till - det beror på bakterie/algtillväxt i tanken - som i sin tur beror på att RME även om den är riktigt ren innehåller en hel del syre. Och risken är högre om man inte använder traktorn varje dag utan den får stå med diesel i tanken.
Däremot är HVO kemiskt sätt samma sak som fossil diesel (aningen lättare dock, eftersom de tyngsta kolkedjorna har sållats bort) och innehåller inget som bakterier eller alger växer i. Så HVO 100 kan du tanka utan risk. Närmsta mack är nog i Enköping. Den är dock en krona dyrare än fossil diesel, så det kan tära på kassan i längden.
Du kan emellertid trösta dig med att den "fossila" dieseln innehåller ca 5-6 % RME + drygt 20 % HVO - så helt fossil är du inte även om du tankar på vanliga macken.
/Jonas E
kemiskt sett - förstås...
Att köra till Enköping för att tanka traktorn är för långt. Det är ju heller inget skoj att köra med dunkar i bagaget samtidigt som man skall göra andra ärenden i Enköping - att köa enkom dit med bil är knappast försvarbart, så lite knepigt är det.
Bra och insiktsfullt som vanligt.
Men när det gäller argumenten mot att använda förnybara drivmedel på sin gård inbillar jag mig ibland att de liknar de invändningar som du mötte i ditt pionjärarbete med att bygga upp den ekologiska odlingen i Sverige tidigare.
Om du skulle vilja kommer jag gärna förbi under sommaren och ser över din maskinpark och möjligheten att ställa om den till förnybara drivmedel. Alldeles gratis. Och vågar dessutom garantera att det kommer att fungera bra. Till på köpet slipper du hantera tusentals liter av en kemikalie (diesel) lika giftig som många bekämpningsmedel.
Med vänlig hälsning, Erik Jacobsson
Låter bra Erik! Visst kan det vara så att mina små invändningar är av lathet.
Lite grand tänker jag nog som Jonas resonerar ovan, att inblandningen successivt ökar i den "vanliga" dieseln. Det kanske är ett mer rationellt sätt att göra en omställning, snarare än att ha parallella strukturer, särskilt som det verkar vara en avsevärd brist på HVO?
Det är just nu en brist på HVO, eftersom man är tveksam till alltför stor palmoljeanvändning men det finns en stor råvarupotential, både i nedlagd/trädad jordbruksmark (30 Mha i EU) och från skogsrester. Men för att realisera denna potential krävs investeringar - så då måste det finnas en efterfrågan. Om alla sprider farhågor om att HVO inte räcker till så blir det ingen efterfrågan, inga investeringar och vi blir fortsatt hänvisade till fossila drivmedel.
Sen är det en annan sak att det är lättare och mer energieffektivt att göra etanol och biogas av dessa råvaror - men då måste man bygga om en massa befintliga traktorer och lastbilar, så det är ingen snabb eller billig lösning. Det får ske i nya fordon.
Din traktoranvändning kommer inte att bli droppen som urholkar stenen, men för fullständighetens skull kan det vara värt att titta på möjligheten. Det östgötska projektet Fossilfritt lantbruk jobbade med större gårdar, men det finns kanske erfarenheter att hämta även för smågårdar där.
/Jonas E
Post a Comment