Förvirrande diagram i EAT och Dagens Nyheter

Det var inte mycket som blev rätt när landets ledande morgontidning gjorde ett diagram på växthusgasutsläpp från olika livsmedel. Men tyvärr fanns en del av tokigheterna redan i den rapport som EAT-Lancet kommissionen nyligen publicerat. Man blandar ihop enheterna för växthusgasutsläpp och struntar i mer än hälften av utsläppen.  

I den debattartikel som ett antal av författarna till EAT rapporten publicerade i Dagens Nyheter finns ett diagram som ser ut så här:

DN:s diagram

Diagrammet påstås visa växthusgasutsläpp per portion. Men det gör det inte.

Till att börja med har DN blandat ihop engelskans ”serving” med ”portion”. De är inte samma sak på engelska, portion är hela måltiden, medan serving anger hur mycket av en viss ingrediens som brukar ingå i en portion. DN lyckas röra till det ytterligare genom att ange konsumtion per dag för en del av produkterna i tabellen, men inte alla. DN har också felöversatt ”roots” till rotfrukter, medan EAT avser stärkelserika rotfrukter som potatis och kassava.

Men också EAT-versionen av diagrammet (se nedan) är konstig. Det är svårt att förstå var man hittat just de här kvantiteterna. De är definitivt inte det som anses vara normala i Sverige (28 gram kött eller 28 gram potatis är ju extremt litet på tallriken, det är en mycket, mycket liten potatis och en hyfsat stor köttbulle). 2,4 dl mjölk eller grönsaker är ju däremot relativt rimliga storlekar till måltiden. EAT anger ingen källa till var man har hittat de där orimliga kvantiteterna (diagrammet skall inte blandas ihop med det som visar den kost de rekommenderar).

Det är också det ett synnerligen oortodoxt sätt att jämföra matvaror. Inget sätt är perfekt, men det är betydligt vanligare att mäta utsläpp per kg eller per kalorier eller per protein eller någon form av sammansatt näringsindex. EAT författarna är medvetna om det, men föredrar detta sätt eftersom man annars skulle redovisa en mycket större miljöpåverkan av i första hand grönsakerna eftersom de är näringsfattiga. De skriver uttryckligen i sin rapport: ”using kcal to measure their environmental effect would indicate that some vegetables have high environmental footprints whereas, from a per serving basis, their environmental effects are low.” Detta är desto mer anmärkningsvärt eftersom man samtidigt rekommenderar en kraftig ökning av konsumtionen av frukt och grönt.

EAT:s diagram

Den där förvirringen är dock inte det värsta i sammanhanget. Enheten i DN:s diagram är ”växthusgaser” (CO₂). Men det är helt fel. I EAT:s eget diagram är enheten i stället CO_2- ekvivalenter, vilket inte alls är det samma som CO_2.* Enheter är viktiga, särskilt för sådant som påstås vara vetenskap. I det här fallet visar det sig att även EAT:s diagram anger en felaktig enhet. De beräkningar som EAT använder för olika livsmedels påverkan på klimatet bygger på den artikel som Springmann m.fl. publicerade i Nature i den 10 oktober, Options for keeping the food system within environmental limits (på sidan 25 i EAT rapporten skriver man att det är källan). Denna artikel redovisar endast metan och lustgasutsläppen från olika livsmedel, koldioxidutsläppen från livsmedlen är inte alls medräknade. DN:s diagram anger således en enhet som uttryckligen inte alls har mätts, medan EAT diagrammet också är mycket vilseledande eftersom man inte redovisar att det enbart gäller metan och lustgas.

 

De värden som Springmann använder avviker därför radikalt från de värden för växthusgasutsläpp man får från andra vederhäftiga källor, det gäller särskilt för grönsaker och vegetabiliska oljor.  Några exempel:

Utsläpp CO₂e  per kg vara

	Springmann / EAT	Andra källor
Nötkött	32,5	50 (Poore & Nemecek) (från biffkor) 16 (Poore & Nemecek) Från mjölkproduktion) 17-40 (Mat o klimatlistan)
Kyckling	1,4	6 (FAO) 1,7-4 (Mat o klimatlistan)
Vete	0,23	0,62 (Poore & Nemecek)
Bönor	0,23	0,81 (Poore & Nemecek) 0,2-1,4 (Mat o klimatlistan)
Grönsaker	0,06	0,4-2,1 (Poore & Nemecek) 0,1-6,5 (Mat o klimatlistan)
Potatis	0,07	0,67(Poore & Nemecek) 0,1-1 (Mat o klimatlistan)
Vegetabilisk olja	0,67	3,6 rapsolja (Poore & Nemecek) 5,4 olivolja (Poore & Nemecek)
Palmolja	1,85	7,3 (Poore & Nemecek)

 

Värdena från Poore & Nemecek och FAO är globala genomsnitt, medan värdena från Mat och klimatlistan är värden för sådant som konsumeras i Sverige och därför inte jämförbara på samma sätt, jag tog bara med dem upplysningsvis. 

Vad gäller grönsaker är det värt att notera att den stora trenden de senaste femtio åren har gått från grova näringstäta grönsaker till sallatsgrönsaker med litet näring och stora utsläpp, dvs större delen av grönsakerna i de rika länderna har utsläpp som är 15-50 gånger större än värdena i EAT rapporten.

Valet att bara mäta metan och lustgas har mycket stor betydelse för hur proportionerna av olika matvarors växthusgasutsläpp ser ut, och det överdriver kraftigt de relativa utsläppen från animalieprodukter, och framför allt de från idisslande djur. Detta förstärks ytterligare av att utsläppen bara är beräknade i jordbruksledet. Att publicera en tabell som uttrycker utsläpp per portion som inte räknar in alla de omfattande utsläpp som sker efter gårdsgrinden är också mycket missvisande. **

Det finns mycket mer att säga om detta. Beräkningarna av metan och lustgasutsläpp från animaliekonsumtionen har stora variationer och osäkerheter, och omräkningen av dem, i synnerhet metan, till koldioxidekvivalenter är allt mer ifrågasatt, men det är en annan historia.  För den som vill fördjupa sig mer i de olika källorna till matens och jordbrukets växthusgasutsläpp kan jag rekommendera:

Counting apples and oranges

Jordbrukets växthusgasutsläpp 

 

Häromdagen publicerade jag andra kommentarer till EAT-rapporten.  

Uppdatering: 29 januari. Nu har EAT forskarna i en debattartikel klarlagt att de har uteslutit koldioxiden. "Så varför inkluderades inte utsläpp av koldioxid i analysen? Det beror på att rapporten antar att samhället, i en strävan att nå Parisavtalet, har ställt om till helt förnyelsebara energikällor år 2050." skriver de. Det är ju en from förhoppning, men det förändrar inte det faktum att det är gravt vilseledande att utesluta koldioxiden när man redovisar olika matvarors utsläpp idag. 

* Koldioxidekvivalenter (CO₂e) är en metod att räkna om utsläpp av olika växthusgaser till en och samma enhet som motsvarar 1 kg koldioxid (CO₂). Se mer här (Naturvårdverket).

** Jag påtalade misstagen i DN:s diagram för tidningen den 18 januari, men har inte fått något svar. Jag påtalade hur missvisande det är att kalla jordbrukets metan och lustgasutsläpp för ”matens växthusgasutsläpp” när det innebär att mer än hälften av utsläppen inte finns med, både till EAT och Nature 14 november och har heller inte fått svar på detta.