Monday, 26 February 2018

Jo vi kan föda världen med ekologiskt jordbruk



Är det möjligt att producera mat för 9 miljarder människor med ekologisk produktion, utan att kraftigt öka markanvändningen. Ja, svarar en forskningsrapport, Strategies for feeding the world more sustainably with organic agriculture publicerad i Nature communications. Men det förutsätter ett minskat matsvinn och en minskning av odlingen av djurfoder säger forskarna från flera europeiska forskningsinstitut och FN:s jordbruksorganisation, FAO.

Rapporten bygger på antagande om att en omläggning till ekologisk produktion leder till skördeminskningar med 25 procent och att jordens befolkning kommer att nå 9 miljarder år 2050. Betesmarken hålls konstant. Av förutsättningarna för modellen följer att betydligt mer åkermark skulle behövas vid en storskalig omläggning till ekologiskt — nästan ytterligare en tredjedel så mycket åker skulle behövas om man inte förändrar något annat. Om man minskar svinnet med 50 procent vilket torde vara möjligt och man samtidigt minskar odlingen av djurfoder med 50 procent skulle det dock gå åt mindre mark än i referensscenariot (som bygger på framskrivning av dagens jordbruk och kost).  
 
Forskarna anser att kväveförsörjningen skulle vara den största utmaningen i odlingssystemet. Den klaras genom en ökad odling av baljväxter för mänsklig konsumtion samt odling av klöver och lucern som foder till idisslare. Det betyder samtidigt att de stora läckagen av kväve från jordbrukssystemen skulle minska och därmed belastning på vatten och klimat. Konstgödseln är en av de främsta källorna till växthusgasutsläpp i jordbruket. Antalet idisslare (kor, får och getter) skulle öka något (men långsammare än befolkningen) och risodlingarna skulle också öka vilket betyder ökade metanutsläpp. Men totalt sett skulle växthusgasutsläppen minska jämfört med referensscenariot.

För kosten skulle det innebära en drastisk minskning av kyckling och fläskkonsumtionen, men bara en mindre minskning av nötkött och får.*
Deras antagande om skördeminskningar sammanfaller med resultat från Europa, men är nog i det pessimistiska laget på global nivå. I lågavkastande jordbruk kan en omläggning till ekologiskt ofta innebära en skördeökning. 

*
En liknande analys för Norden, FUTURE NORDIC DIETS EXPLORING WAYS  FOR SUSTAINABLY FEEDING THE NORDICS sammanfattar att det är möjligt att föda mellan 31 miljoner och 37 miljoner människor i Danmark, Finland, Norge och Sverige med ekologiska metoder. Detta skall jämföras med den nuvarande befolkningen på 26 miljoner. Också i detta scenario minskar djurhållningen avsevärt.

Men det var också en av rapportens två förutsättningar, dvs man har inte undersökt ett scenario med oförändrade produktions- och konsumtionsmönster. Den ena förutsättningen var att jordbruket skulle drivas ekologiskt och den andra var att djurhållningen skulle drivas så den begränsar odling av foder till sådant som inte konkurrerar med människor. Detta specificerades vidare till att djur kan beta naturbetesmarker, vall (för skörd av hö eller ensilage) kan odlas i den utsträckning det behövs för en bra växtföljd och djur kan äta rester från livsmedelsindustrin (som rapsoljekakor). I både scenariona som man utvecklade minskade växthusgasutsläppen mycket jämfört med de nuvarande utsläppen och de nordiska länderna var i huvudsak självförsörjande på livsmedel (en viss import av produkter som kaffe och bananer förutsattes).

*
En tredje rapport från LRF, Sverige som ekoland – analys av ekologiskt lantbruk i Sverige har främst en ekonomisk utgångspunkt och undersöker effekten av att en storskalig omläggning till ekologisk. Dess utgångspunkt gör den till en intressant kontrast till andra studier som fokuserar på produktionsvolymer, hur man producerar en näringsrik kost eller matens miljöpåverkan. Det skulle gå att lägga om 75 procent av Sveriges jordbruk till ekologiskt på bara 10 år och produktionen av livsmedel skulle kunna upprätthållas på nuvarande nivå. 

Tillförseln av kväve skulle klaras genom väl avvägda växtföljder, kvävefixerande grödor och väl utnyttjad stallgödsel. Behovet av fosfor skulle på längre sikt behöva täckas genom återföring av fosfor från samhällets slam. Rapporten, som skrivits av den alltid påläste lantbruksekonomen Lars Jonasson och rådgivaren Ulrik Lovang, konstaterar att detta gäller även för den konventionella odlingen (eftersom tillgången på mineraliskt fosfor är begränsad) men där är tidsfristen längre.

Rapportens övergripande slutsats är att lantbruket skulle skapa mest värden genom att halva lantbruket drevs ekologiskt. Försäljningsvärdet för svenska jordbruksprodukter beräknas då öka med 4 miljarder kronor, jämfört med idag. Det skulle skapa 3 400 nya jobb i lantbruket och ändå skulle lönsamheten öka
med drygt en miljard kronor. Intressant nog skulle både de ekologiska och konventionella bönderna skulle tjäna på en sådan omläggning. De som lägger om skulle få högre lönsamhet, men de kvarvarande konventionella skulle också få bättre betalt eftersom det skulle bli brist på högkvalitativa svenska konventionella produkter, hävdar författarna.

*
Läs gärna rapporterna för inspiration och intressanta perspektiv, inte för att få Sanningen. Alla modeller är ett sätt att åskådliggöra något som är tänkbart utifrån ett antal givna förutsättningar. Dessa förutsättningar, eller antaganden, har mycket stor påverkan på resultatet. I LRF-rapporten har man till exempel förutsatt att det statliga stödet till ekologisk odling trappas ned om anslutningen ökar. Det är ju en politisk fråga om det överhuvudtaget skall vara något eko-stöd och hur EU:s jordbrukspolitik kommer att utveckla sig i framtiden. På samma så bygger alla rapporterna på antaganden om skörd och produktion i ekologisk odling som mycket väl kan visa sig felaktiga. Det har ju inte satsas särskilt mycket forskning och utveckling på ekologiskt jordbruk och det är ingen vågad gissning att potentialen för ökade skördar är stor.

Det är också ett vanligt missförstånd att jordbruket strävar efter att producera mest möjliga mat per ytenhet. Även om fokus väldigt ofta är på skörd per hektar i jordbrukssammanhang så är det ju inte så att bönder maximerar skörden, utan de optimerar insatserna utifrån det förväntade ekonomiska resultatet. Det bestäms av prisförhållanden mellan insatsmedlen, vilken ökad skörd man kan förvänta sig om man använder dem och vilket pris man får för grödan. Det finns många sätt man kan öka skörden på. Mer gödsel, mer bevattning, större arealer, mer arbete, skydd för väder och vind, skydd mot skadegörare och konkurrens från ogräs, flera skördar om året och intelligent samodling. Sist men inte minst kan man odla andra grödor. Det odlas många grödor på världens åkrar som producerar litet kalorier, fett eller protein per hektar. Bomull, vin, kaffe, humle, isbergssallat, tobak, pepparrot, foder till nöjeshästar är några exempel. Även här är det ekonomin som styr, folk odlar helt enkelt det som lönar sig bäst och inte det som producerar mest mat per hektar.

Dagens jordbruk präglas av ett mer eller mindre konstant överskott, pressade priser och stenhård konkurrens. I det läget är det minskade kostnader per producerad enhet som styr. Med högre priser följer andra incitament och både konventionella och ekologiska bönder kan välja att satsa mer resurser på sina odlingar och därigenom öka skörden. Det gäller i allra högsta grad de fattiga småbönder vars möjlighet att någonsin ackumulera kapital för investeringar har omöjliggjorts genom den globala frihandelns mördande konkurrens.


* I Sverige finns det en populär föreställning att ekologiskt lantbruk kräver fler djur för att få tillräckligt med gödsel. Men verkligheten är snarare att det blir färre djur – och mindre kött - med ekologiskt lantbruk. Däremot behöver djuren vara bättre integrerade i odlingssystemen och deras roller förändras från att vara ”konsumenter” till att bli medproducenter.
+

6 comments:

Ekokobonden said...

Vad väntar vi på...?

Farfar said...

Vi väntar på att våra ekonomer, banker och politiskt förtroendevalda ska vakna och inse att industrisamhället dog i och med den ekonomiska kraschen 2008. Konsumtion- och tillväxtsamhället har nått vägs ände.

iAnna said...

Det visste man redan för 10 år sedan. ;-)
Can Organic Farming Feed Us All? http://www.worldwatch.org/node/4060

Gunnar Rundgren said...

Visst är det så Anna, inget nytt under solen. Den andra frågan som borde ställas är varför nästan en miljard har för lite att äta medan andra äter alldeles för mycket. Då inser man att svält är i första hand ett socialt problem och inte ett produktionsproblem.

Anders Rydén said...

Intressant det där med att det behövs färre djur i ekologisk odling, kanske du kan utveckla det lite mer?

Jag antar du menar att gris och fjäderfä kommer att behöva minska mer än vad kor och får behöver öka i antal?

Gunnar Rundgren said...

Jag vet inte om jag menar att det BEHÖVS färre djur i ekologiskt. Det är alltid svårt att göra modeller och beräkningar för hypotetiska system eftersom antagandena styr så mycket, och systemen är dynamiska. Min enkla tanke är att storskalig odling av spannmål och soja till foder kommer minska kraftigt eller få kraftigt ökade kostnader i ett helt ekologiskt odlingssystem, därför att man behöver få in andra grödor i växtföljderna. Den storskaliga produktionen av gris och kyckling och nötkött enligt feed lot modeller är i behov av dessa billiga volymprodukter. Med ekologiskt kommer vi gå mot bättre integrering av djur och växtodling, dyrare spannmål och mycket dyrare kycklingproduktion, vilket kommer att minska konsumtionen av kyckling. Även gris kommer att bli dyrare medan feed lot systemen kommer konkurreras ut av betesdriftssystem. Och vi kan på ett bättre sätt integrera idisslare. Summa summarum för den tempererade klimatzonen är mitt tips mer idisslare med lägre produktivitet kan medge minst lika hög konsumtion av nöt/lammkött och mjölk som idag, medan produktion/konsumtion av kyckling och gris minskar rejält. Men man skulle kunna styra det i viss mån till lite mer gris och mindre mjölk om folk föredrar fläsk.