En varmare verklighet

Vi måste bromsa klimatförändringarna genom en kraftfull politik, som inte får väja för att det kommer att krävas förändringar i livsstil och konsumtion. Men även om ”vi” gör allt rätt (vilket tyvärr inte alls är troligt) så sker klimatförändringar redan nu, och de kommer att fortsätta även långt efter att vi minskat utsläppen.   

Därför är det viktigt att vi också, i stort och i smått, anpassar oss till ett förändrat klimat. Jag skriver om det svenska jordbrukets möjligheter och utmaningar i ett förändrat klimat i Ekolådans veckobrev 8.

*

Vi planterar storfruktiga hasselnötter på vår gård i mellersta Uppland (odlingszon 4) och förra året fick min fru japanska körsbärsträd i födelsedagspresent. Genom att plantera träd som hör hemma i ett varmare klimat klimatanpassar vi gården. Eller kanske kan man säga att vi spekulerar i klimatförändringen — vi vet ju egentligen inte hur det kommer att bli.

FN:s klimatpanel arbetar med olika scenario vilka också används av SMHI för att beräkna effekterna i Sverige. Enligt dessa kommer temperaturen i Sverige att öka mer än på jorden i genomsnitt.  I det mest optimistiska scenariot, där utsläppen minskat kraftigt, ökar temperaturen i Sverige bara 1-2 grader till slutet av seklet och nederbörden blir endast något större. I det värsta scenariot, där utsläppen är tre gånger större än idag år 2100, kommer årsmedeltemperaturen att stiga med 3-7 grader och nederbörden att öka mellan 10 procent och 40 procent. Förändringarna blir störst i norr och på vintern.

Effekterna kommer att visa sig på många olika sätt. Sjukdomar som sprids av myggor och fästingar kan få fäste när klimatet blir varmare medan arter som föredrar det kalla klimatet, t.ex. röding och fjälluggla, kan trängas undan av mer sydliga arter. Lågt liggande städer, som Göteborg, hotas av upprepade översvämningar. Det finns risk att Mälaren blir en fjord med bräckt vatten och att stockholmarna får leta dricksvatten långt bort.

Jordbruksverket bedömer att nettoeffekten för svenskt jordbruk blir positiv. På pluskontot finns främst att en längre vegetationsperiod kan ge högre skördar, möjlighet till flera skördar per år och odling av växter som tidigare inte kunnat odlas, exempelvis majs och olika baljväxter exempelvis. Ökningen av koldioxidhalten i luften fungerar som gödsling, och skördarna av de flesta växter kan öka avsevärt. Tiden som djur kan gå ute och beta blir betydligt längre och skördarna av foder till djuren kan öka vilket skulle kunna göra svensk nöt- och lammuppfödning mer lönande.

Förra höstens regn gav föraningar om att ett varmare klimat inte bara ger nya möjligheter utan också nya utmaningar. Många bönder såg sina goda skördar ruttna. På våra leriga marker gick det inte att skörda, jordbearbeta eller plantera något på tre månader. Svängningar i vädret kan betyda mer än genomsnitten. Även om nederbörden väntas öka så kommer ökningen mestadels på vintern och torrperioderna under försommaren kan istället bli längre. De högre temperaturerna kommer sannolikt att öka skadedjursangreppen.

Framtidens  svenska odlare kommer säkert att klaga vädret precis som idag — missnöje med vädret förefaller vara konstant, oavsett klimat. Önskan att kunna odla sådant som kräver ett varmare klimat är också konstant, när vi väl kan odla storfruktiga hasselnötter, kommer vi att vilja odla vin. Varför inte apelsiner förresten? 

PS. det som står ovan gäller Sverige. På global nivå är det mycket sannolikt att effekterna på livsmedelsförsörjningen kan bli betydligt mer dramatiska. Det är en extra ironi att de som är minst ansvariga för klimatförändringarna kanske kommer att drabbas värst.