Det är bedrövligt att de svenska bönderna som anser att den
svenska staten och folket skall köpa svenskt, och bara produkter som
följer svenska regler, gladeligen köper fulsoja istället för de
svenskodlade proteinfodren.
Huvuddelen av det proteinfoder som svenska djur äter är importerat, och har varit det under en längre tid. Men det går att producera proteinfoder här också. Jag har hört ropen på svenskodlat protein så länge som jag varit engagerad i jordbruket, dvs snart fyrtio år (tiden flyger...). Man har lanserat sojaodling med jämna mellanrum, och användning av rapskakor, musselmjöl, alger, restprodukter från etanoltillverkningen mm. Men inte minst är det odling av foderärter och åkerbönor som skall greja det.
Så det borde vara en jättebra nyhet att skörden av ärter och bönor 2015 är hög, kanske upp till 50 procent mer än tidigare år som ATL rapporterar 3 november. Men när bönderna nu lyckas med en rekordskörd av ärter och bönor, vad händer då. Ja då är det ingen som vill betala för dem. Det är ju trots allt billigare med sojabönor från andra sidan jordklotet.
Mikael Jeppson spannmålschef för Lantmännen, som ägs av svenska bönder, säger att det inte nödvändigtvis blir mer ärtor och bönor i deras foderblandningar eftersom de måste kunna konkurrera med sojabönor.
- Optimeringen [med det menas troligen någon självständig enhet inom koncernen eller möjligen ett dataprogram...] använder de råvaror som ger den billigaste blandningen utifrån uppställda kvalitetskrav på fodret och där ser vi inte att ärter är speciellt konkurrenskraftiga till dagens prisnivå.
Han menar att exporten av ärtor och bönor till Fjärran Östern eller medelhavsländerna måste öka. Detta är inte ett öde som är unikt för ärtor och bönor. Den proteinrika restprodukten från Lantmännens etanolfabrik, Agrodrank, exporteras också i stor utsträckning; mer än hälften exporterades 2011, det år jag hittat siffror från.
Det är bedrövligt att de svenska bönderna som anser att den svenska staten och folket skall köpa svenskt, och bara produkter som följer svenska regler, gladeligen köper fulsoja istället för de svenskodlade proteinfodren. Men det är väl så en fri marknad skall fungera om man skall vara krass. Och det är man - det kallas för att vara företagare. Cirkusen med proteinfodret visar med all tydlighet att det är en rent
igenom ekonomisk fråga om svenska grisar och kor kommer äta soja från
Brasilien eller inhemskt foder.
Det visar också hur ytliga Lanmännens stora ord om miljön är. Sannolikt vet "optimeringen" inte vad miljö eller etik är.
Själv skulle jag också slå ett slag för att korna kan klara sig med gräs och örter av alla de slag, det är trots allt det som kor är skapta för. Och varför inte vitklöverensilage till höns och grisar? Vi kunde gott dra ner på proteinfodret överlag och låta djuren växa lite långsammare, det vore bättre både för dem och för oss. Men återigen, vad djuren äter eller inte äter i det konventionella produktionssystement bestäms bara av en sak, om det är konkurrenskraftigt (läs billigt) eller inte.
TILLÄGG 6 November: Det finns en hel del bönder, inte minst de
ekologiska, som visar att det går bra att klara sig utan importerat
proteinfoder, de skall ha all heder för det!
2 comments:
Bra med tillägget på slutet; för annars hade du ju kastat stenen på dig själv också, bonde som du är...
Har dock ändå lite kommentarer: först kan det ju vara bra att fördjupa resonemanget kring ekonomi lite mera. Vad är det egentligen som händer med företag som inte kan konkurrera? Och hur kommer det sig att åtminstone jag själv visserligen inte förbrukar "fulsoja", men däremot "fulolja" (=all olja) från "andra sidan jorden"? – fast jag tycker att jag borde cykla eller använda häst istället.? Hur långt räcker tyckande egentligen?
Personligen tror jag att kärnfrågan är om vi (samhället) vill ha svenska bönder som även i händelse av kris ska kunna föda svenskarna? Eller om det räcker med bönder i största allmänhet -- oavsett var produktionen sker? Den här bloggtextens sätt att generalisera "bönder" indikerar paradoxalt nog att avreglerade marknader för mat är bra för det svenska jordbrukets hållbarhet, och att det till största del är upp till bönderna att motverka att tveksamma och billiga produkter finns i Sverige – genom att sälja dyrt och hälsosamt till de rika. Eller?
Själv är jag hobbybonde, som håller med om att gräs och klöver är toppenbra grödor, ja rent av livsviktiga i ekologiskt storskaligt svenskt jordbruk. Klövervallar är nämligen bra på att förbättra jorden (binda koldioxid och kväve), samtidigt som de i samverkan med en viss slåtter och ett klokt inslag självgående och självreproducerande gräsförädlingsenheter (husdjur), kan producera vitaminer, protein, fett, kläder m.m. på ett bevisat mycket hållbart sätt, i stort sett utan att jord eller ändliga resurser förbrukas i högre takt än vad kretsloppen tål. Tyvärr har jag själv inte råd att producera äkta hållbart i så stor skala att det fulolje-knarkande systemet av myndigheter, slakterier, grossister och butiker m.m. skulle kunna få så mycket betalt som de kräver. För att det ska bli pengar över till dem krävs nämligen att jag måste bruka både jorden och de ändliga resurserna, så hårt att de på sikt kommer att förbrukas (Ja, dagens jordbruk är generellt sett ohållbart, liksom det övriga systemet som jordbruket är en del av).
Mina lilla flock av djur och tillhörande täppa ger mig alltså förstklassiga produkter, potentiellt sett utan någon som helst kostnad för jordens fonderade naturresurser. Att jag inte kan bjuda ut mina produkter på marknaden beror dock verkligen inte på att jag girigt vill behålla allt för mig själv, utan snarare på att jag kommer att gå mer och mer back ju mer jag delar med mig. Att vissa personer kräver att jag i egenskap av bonde ensam ska lösa vårt samhälles systemfel, är dock samma sak som att säga att jag ska betala mer för produktionen än vad jag tjänar på mina produkter (dvs att jag bör ge bort mina produkter så att övriga systemet kan fortsätta att tjäna pengar på dem), eller att jag ska bryta mot lagen, eller låta bli att betala skatt och avgifter, eller åtminstone låta bli att betala sociala avgifter till staten (=ta ut minimalt med lön, vilket åtminstone många deltidsbönder redan gör).
Sammanfattningsvis: äkta hållbart jordbruk ger idag ingen vinst – eftersom det per definition inte ger en tillräcklig vinst för att försörja vårt fulolje-slukande system – men är värdefullt i liten skala vid sidan av ett bättre betalt "fulolje-jobb" (=alla välbetalda jobb i detta land) för att det både sparar en del pengar i det egna hushållet och skapar ett nytt hållbart system från insidan av det gamla. Visserligen berörs åtminstone alla djurägare – inklusive hobbyfarmer – av obligatoriska avgifter, men däremot finns inga slakterier, grossister eller butiker eller liknade som behöver få betalt. Hobbyträdgårdarna är också avgifts- och skattefria – än så länge. Uppmaningen till alla som klagar på de bönder som är fast i systemet måste därför bli något i stil med: då borde ni väl kunna fixa maten själva, med tanke på alla mellanled som ni faktiskt slipper försörja!
Tack för kloka kommentarer. Jag håller med om det allra mesta.
Du skriver " Den här bloggtextens sätt att generalisera "bönder" indikerar paradoxalt nog att avreglerade marknader för mat är bra för det svenska jordbrukets hållbarhet, och att det till största del är upp till bönderna att motverka att tveksamma och billiga produkter finns i Sverige – genom att sälja dyrt och hälsosamt till de rika. Eller?"
Mitt syfte var inte alls att lägga ansvaret på bönderna, även om just den här bloggtexten kan verka som det. Om man följer mina skriverier ser man snart att jag rätt systematiskt lägger "skulden" för väldigt mycket av de miljöproblem och sociala problem vi har på "Marknaden", snarare än på konsumenter eller producenter som sådana.
Den här texten sticker ut från det mönstret (även om den faktiskt innehåller en skrivning som just hänvisar till att det är marknadens "logik" som styr). Måltavlan här är inte den enskilde bonden utan dels Lantmännen, som jag tycker kunder ta ett större ansvar, och dels ett vanligt bondeargument om att folk skall köpå svenskt. Om man hävdar det så anser jag att man inte gärna kan använda importfoder...
Post a Comment