För snart 60 år sedan hade utvecklingen av antibiotika till effektiva läkemedel tagit fart på riktigt. Det kom att revolutionera behandlingen av bakteriesjukdomar hos både människor och djur. Idag står vi inför hotet att bakterier i ökande omfattning utvecklar resistens mot antibiotika.
Varje år dör ungefär 25 000 personer inom EU av infektioner av multiresistenta bakterier. Enbart sjukvårdskostnaderna för att vårda de drabbade uppgår till 1,5 miljarder euro per år. Också i Sverige blir fallen fler. Det finns redan idag sjukdomsalstrande bakterier som är resistenta mot alla kända typer av antibiotika. En viktig orsak till att resistens uppstår är att antibiotika rutinmässigt används i djurhållningen. I Sverige är det inte tillåtet att använda antibiotika i förebyggande syfte, men i många andra länder tillsätts antibiotika som tillväxtbefrämjare i djurfoder.
Antibiotika används i andra länder till och med som bekämpningsmedel, vid päronodlingar exempelvis. Den antibiotika vi använder sprids i nästa steg i naturen. När människor eller djur behandlas med antibiotika, kommer ungefär hälften av dosen att utsöndras genom urinen i oförändrad och aktiv form. Ny forskning från Uppsala universitet visar att antibiotikaresistenta bakterier kan bildas vid mycket låga koncentrationer av antibiotika. För att uttrycka sig lite drastiskt; vi odlar resistenta bakterier. Även om jag själv inte tar någon medicin, så får jag den via maten, och till och med via dricksvattnet.
Ett särskilt absurt fenomen är potatissorten Amflora som har modifierats för att producera stärkelse som är tänkt att användas vid papperstillverkning. Potatisen har även tillförts en antibiotikaresistent så kallad markörgen, som är motståndskraftig mot två sorters antibiotika. Att medvetet sprida sådant i naturen verkar helt oansvarigt. År 2010 fick åtta potatisfält i Norrbotten och ett i Västra Götaland förstöras, därför att kontrollerna av dem varit otillfredsställande.
Jordbruks- och livsmedelsetablissemanget skrämmer ständigt upp oss med att det skulle vara farligare att äta ekologiskt än icke-ekologiskt. Resonemanget bygger på föreställningen att om man inte använder bekämpningsmedel och antibiotika så kommer sjukdomsalstrande organismer av olika slag att hamna i maten. Detta visar sig vara helt fel. En amerikansk undersökning visar att 37 procent av alla salmonellaprover från icke-ekologisk kyckling hade resistens mot sex olika typer av antibiotika medan inga ekologiska kycklingar hade antibiotikaresistenta bakterier. Det är den konventionella djurhållningen som producerar antibiotikaresistenta bakterier.
Antibiotikaanvändningen i djurhållningen kan mycket väl komma att bli nästa stora miljö- och hälsoskandal.
Artikeln ovan har publicerats i Ekolådans veckobrev 39
No comments:
Post a Comment