Ny forskning från Uppsala universitet visar att antibiotikaresistenta bakterier kan anrikas vid extremt låga koncentrationer av antibiotika. Resultaten tyder på att de antibiotikarester som sprids i miljön från människor och djur bidrar till resistensproblematiken. Antibiotika sprids via avloppssystemen och nu ställs frågan om reningsverken aktivt borde rena avloppet från antibiotika. Antibiotikaresistens är ett växande medicinskt problem som hotar sjukvården över hela världen. Hittills har man trott att resistenta bakterier huvudsakligen selekteras fram i de människor och djur som behandlas med höga doser av antibiotika vid infektioner. De nya resultaten tyder dock på att de mycket låga koncentrationer som finns i yttre miljöer som till exempel avlopp, sjöar och vattendrag också kan bidra till selektion för resistens.
– När vi människor eller djur behandlas med antibiotika så kommer ungefär hälften av antibiotikadosen att utsöndras genom urinen i oförändrad och aktiv form, berättar Dan Andersson, professor vid Uppsala universitet, som lett studien tillsammans med professor Diarmaid Hughes.
Läs mer om den studien
Jag har skrivit om antibiotika resistens flera gånger tidigare, tex i inlägget
– När vi människor eller djur behandlas med antibiotika så kommer ungefär hälften av antibiotikadosen att utsöndras genom urinen i oförändrad och aktiv form, berättar Dan Andersson, professor vid Uppsala universitet, som lett studien tillsammans med professor Diarmaid Hughes.
Läs mer om den studien
Jag har skrivit om antibiotika resistens flera gånger tidigare, tex i inlägget
No comments:
Post a Comment