Ny forskning från Uppsala universitet visar att  antibiotikaresistenta bakterier kan anrikas vid extremt låga  koncentrationer av antibiotika. Resultaten tyder på att de  antibiotikarester som sprids i miljön från människor och djur bidrar  till resistensproblematiken. Antibiotika sprids via avloppssystemen och  nu ställs frågan om reningsverken aktivt borde rena avloppet från  antibiotika. Antibiotikaresistens är ett växande medicinskt problem som hotar  sjukvården över hela världen. Hittills har man trott att resistenta  bakterier huvudsakligen selekteras fram i de människor och djur som  behandlas med höga doser av antibiotika vid infektioner. De nya  resultaten tyder dock på att de mycket låga koncentrationer som finns i  yttre miljöer som till exempel avlopp, sjöar och vattendrag också kan  bidra till selektion för resistens.
– När vi människor eller djur behandlas med antibiotika så kommer ungefär hälften av antibiotikadosen att utsöndras genom urinen i oförändrad och aktiv form, berättar Dan Andersson, professor vid Uppsala universitet, som lett studien tillsammans med professor Diarmaid Hughes.
Läs mer om den studien
Jag har skrivit om antibiotika resistens flera gånger tidigare, tex i inlägget
– När vi människor eller djur behandlas med antibiotika så kommer ungefär hälften av antibiotikadosen att utsöndras genom urinen i oförändrad och aktiv form, berättar Dan Andersson, professor vid Uppsala universitet, som lett studien tillsammans med professor Diarmaid Hughes.
Läs mer om den studien
Jag har skrivit om antibiotika resistens flera gånger tidigare, tex i inlägget
 
 
No comments:
Post a Comment