Sunday, 23 December 2018

Fantasifulla forskares falska fakta 2018



Tre nyheter under 2018 visar hur lätt det är för forskare med en agenda att använda sin publicerade forskning för att driva frågor som inte har stöd i denna forskning och hur totalt okritisk media är i sin rapportering om forskning på klimatområdet.

”Den bästa insatsen du kan göra för klimatet är att bli vegan, enligt den hittills största studien som gjorts av lantbrukets klimatpåverkan.” skrev Svenska Dagbladet 17 juni. Där rapporterar man om forskningsartikeln Reducing food's environmental impact through producers and consumers. Istället för att ta in någon forskare för att nyansera resultatet eller eventuellt ifrågasätta det låter man Fredrik Hedenus på Chalmers kommentera: ”samtidigt visar studien konsekvent att animaliska produkter alltid har högre miljöpåverkan än vegetabiliska”

Samma nyhet hade funnits två veckor tidigare i the Guardian där en av de ansvariga forskarna Jospeh Poore, säger: “A vegan diet is probably the single biggest way to reduce your impact on planet Earth, not just greenhouse gases, but global acidification, eutrophication, land use and water use” Här fanns ett ”kanske” insmuget, som givetvis förloras i rubriker och ingresser.  

Men vad säger egentligen studien?

Sammanställningen visar att animalier har högre klimatpåverkan och orsakar mer övergödning per 100 gram protein än "motsvarande vegetabiliska ersättningsprodukter" (spannmål, nötter, ärtor och bönor). Man har alltså inte jämfört animaliska livsmedel med grönsaker, potatis, frukt eller den uppsjö av färdiglagad mat som folk äter, inte heller med processade köttersättningsprodukter (däremot ingick tofu, tillägg 2018-12-28). För försurning och markanvändning är inte animalierna alltid sämre och för vattenanvändning visar tvärtom forskningen att den ofta är mindre (fortfarande per 100 gram protein) för nötkött än för de flesta vegetabiliska alternativen. Typiskt nog har jag inte sett en enda tidningsartikel som tar fasta på detta, trots (eller på grund av?) att felaktiga uppgifter om nötköttets vattenfotavtryck har valsat runt i media i åratal. 

Utöver det gjorde forskningsartikeln inga som helst jämförelser mellan effekten av en vegansk kost och andra sätt att minska sin miljö- eller klimatpåverkan. Det betyder att påståendena av den ansvarige forskaren inte alls har stöd i den egna publicerade forskningsartikeln. Det gäller vare sig påståendet att en vegansk kost är överlägset en kost med animalier i alla de undersökta avseenden eller påståendet att äta en vegansk kost är det främsta man kan göra för att minska sin påverkan på planeten Jorden. Fredrik Hedenus påstående har ännu mindre stöd i den publicerade forskningen. 



Det tog inte så många månader innan nästa falskflaggade nyhet kom. En mycket uppmärksammad artikel Options for keeping the food system within environmental limits i den prestigefulla Nature av ett tjugotal prominenta forskare (inklusive Johan Rockström, Line Gordon m.fl.) under ledning av Marco Springmann påstås visa att vi kan halvera matens växthusgasutsläpp genom att kraftigt minska konsumtionen av animaliska produkter, rapporterar många media, bla Extrakt, SVT och the Guardian. Nyheten bygger på ett pressmedelande från den ansvarige forskaren, där han säger:

Mer växtbaserad ”flexitarisk” kosthållning globalt kan minska utsläppen av växthusgaser med mer än hälften och även minska annan negativ miljöpåverkan, som utsläpp av kväve och fosfor, minska användning av jordbruksmark och reducera färskvattenbehovet med mellan 10-25%.   

Det finns mycket att säga om denna forskningsartikel (för detaljer se här) och hur man nått sina resultat, men de viktigaste invändningarna mot hur slutsatserna presenteras är:

- Artikeln påstås handla om maten vi äter, men i själva verket handlar den bara om jordbruksproduktionen och matsvinnet. Den tar ingen hänsyn till att i de utvecklade ekonomierna står leden efter jordbruket för upp till 50 procent av alla växthusgasutsläpp. Forskarna har alltså inte studerat ”the food system” som artikelns namn påstår.

- Deras egna data visar att för fyra av de fem påverkansområdena de studerar har inte animaliska livsmedel en oproportionerligt stor inverkan jämfört med deras bidrag till kosten.

- Man har inte beräknat de totala växthusgasutsläppen från jordbruksproduktionen utan endast metan och lustgasutsläpp, dvs koldioxidutsläppen är inte alls medräknade. Genom att göra det överdriver man kraftigt de idisslande djurens utsläpp jämfört med andra djur och jämfört med växter.

- Man bortser för att stora delar av världens nötkreatur, får och getter bidrar med mycket annat väsentligt än mat, dvs man kan inte hänföra utsläppen från dessa bara till livsmedel. De producerar ull, skinn, bränsle, bostad, dragkraft, banktjänster, naturvård, brandbekämpning, och kulturella tjänster (en sjättedel av alla kor finns i Indien).

Forskningsartikelns resultat motsäger därmed påstående i artikelförfattarens och Stockholm Resilience Center pressmeddelande, och påståendet att de har kartlagt “matens växthusgasutsläpp” är helt felaktigt eftersom de inte har beaktat hela kedjan och bara delar av växthusgasutsläppen.  Ingen nyhetsartikel har haft en enda kritisk fråga.



Den stora finalen av fake news kom för någon vecka sedan då Stefan Wirsenius vid Chalmers skickade ut ett pressmeddelande som hävdade att ny forskning bevisade att ekologisk odling är sämre för klimatet (än konventionell). TT gjorde snällt en artikel som sedan publicerades av så gott som all svensk media. 
Men vad innehöll forskningen egentligen?

Wirsenius och hans kollegor har utvecklat ett helt nytt sätt att beräkna klimatpåverkan av markanvändningen genom att ställa odling av en gröda mot den potentiella kolbindning som skulle kunna vara möjlig på marken. Lite förenklat utgör differensen den beräknade klimatpåverkan. Deras sätt att räkna gör att markanvändningens betydelse blir så stor att all annan klimatpåverkan av hur man odlar blir försumbar. Matens klimatpåverkan, enligt deras sätt att räkna, blir mycket högre än alla andra utsläpp tillsammans. Deras forskning visar också att intensiv betesdrift är bättre än skog i Amazonas, och att klimatpåverkan av biobränslen är mycket större än av de fossila bränslena.  Dessa resultat är sensationella! Och det finns med i det pressmeddelande som artikelns huvudförfattare, Tim Searchinger, publicerade.

Men Stefan Wirsenius gick istället ut med ett pressmeddelande som gjorde ”Ekologisk mat är sämre för klimatet” till huvudresultatet i forskningen. I forskningsartikeln fanns ett litet exempel, som nämns i en bisats och i en bilaga, där man hade använt sin nya modell för att beräkna arealanvändningen för ekologiska och konventionella ärtor och vete i Sverige. Eftersom de ekologiska gav lägre skörd per hektar blir givetvis, enligt deras modell, klimatpåverkan större. Forskningsartikeln innehåller ingen vidare forskning på området och har heller ingen slutsats om den ekologiska odlingens klimatpåverkan. Huvudförfattarens pressmeddelande nämner inte ens detta.

Wirsenius pressmeddelande ger sken av att forskningen har studerat den ekologiska odlingens klimatpåverkan och att den har kommit till det generella resultatet att ekologiskt är sämre för klimatet. Inte nog med det, hans pressmeddelande innehåller också ett tydligt politiskt ställningstagande mot att samhället skall stödja ekologiskt jordbruk.

Helt klart har ingen av de nyhetsmedia som rapporterat behagat läsa artikeln, förstått modellen eller ställt en enda kritisk fråga.


Presstop: Som av en lustig tillfällighet har Sveriges Television just denna morgon ett reportage som bygger på just de tre exemplen ovan.

6 comments :

Anonymous said...

Hej Gunnar.
Ett tag tänkte jag att det hela gick ut på att folkhälsan skulle bli bättre i genomsnitt för handen på hjärtat vi kan dra åt svångremmen och klara oss på en lägre köttkonsumtion och så sparar vi in på den för många äldre nödvändiga korsetten dessutom. Men så är inte ekologisk odling heller bra???
Hur som helst så vill jag här framföra mitt tack för ett helt år av skolgång med intressanta articklar.
God Jul önskar Christer

Anders Bergman said...

Tack Gunnar för det fantastiska jobb du gör! Många journalister skulle behöva gå i din klass...
Olustigt, tycker jag nog dock att Svt:s artikel idag är, där man använder samma tre forskningsartiklar som du gör här ovan, men där man glatt fortsätter att sprida "fake news" om ekologisk odling och köttproduktion.

Gunnar Rundgren said...

Visst kan vi klara oss med en lägre köttkonsumtion, precis som med en lägre konsumtion av allt möjligt annat i matväg och andra varor.

Anonymous said...

Men, "grönsaker, potatis, frukt", och en "köttersättningsprodukt" - tofu, dvs processad soja som dom flesta sådana består av, är ju visst med i den första studien? Klart och tydligt, här är en länk till den visuella sammanställningen från studiens publikation:
https://www.researchgate.net/figure/Estimated-global-variation-in-GHG-emissions-land-use-terrestrial-acidification_fig3_325532198
Undrade varför du inte länkade direkt till studien I fråga i ditt inlägg, kändes oseriöst, och nu förstår jag.. Synd.

Gunnar Rundgren said...

Hej anonym,
"Tofu" kanske kan kallas en köttersättningsprodukt, men jag ser det med som ett traditionellt livsmedel.

Den bild du länkar till visar med tydlighet att det jag beskriver är korrekt (bortsett från tofun, där man kan ha olika uppfattningar). Jämförelsen mellan kött är med andra proteinrika produkter och omfattar inte de andra livsmedelskategorierna. De finns med på samma bild men data är per kilo eller per kalori eller något annat, medan köttet är per 100 gram protein.

Du kan knappast på allvar hävda att man skall jämföra 1 kg tomat med den mängd kött som går åt för att få 100 gram protein, eller hur? Om man till äventyr ändå skulle jämförs kyckling och tomat per kg vara så är deras växthusgasutsläpp ungefär lika enligt dessa forskares siffror. Skulle man jämföra dem per 100 gram protein skulle tomaternas vhg. utsläpp vara 20 gånger högre än kyckling, ungefär som nötkött.

Mårten Thorslund said...

Världen tickar för klimatet och vi grottar ner oss i fejk news. Kan du och vi gemensamt och individuellt, sprida denna din riktiga, viktiga genuina empiriskt belagda kunskap på området och f f a skapa kännedom för detta som når utanför våra ekokammare och filterbubblor? Ett förslag är att skapa en kampanj på We Dont Have Time (pun intended ;) ). Jag har börjat kampanja där nu, sök upp mina kampanjer, just nu en mot matsvinn och en för elektrifierade transporter i städer, sök på mitt namn!