Thursday, 18 October 2012

Zambia fördel ekologiskt



Fem säckar majs, en flaska matolja, nyskördade pumpablad och en liten påse salt som precis handlats av grannen. Det är vad som finns i Susan Mkandawires matförråd. Varje dag året runt, lunch som middag, äter familjen samma sorts majsgröt. Trots att staten subventionerar deras konstgödsel, går familjens majsodling med förlust. Vårt besök i Zambia visar att fattigdom snarast är en orsak till låg skörd och inte ett resultat av låg skörd. 
Pumpabladen skall blandas i Nsima, den traditionella majsgröten som alla äter i Zambia
Pumpabladen skall blandas i Nsima, den traditionella majsgröten som alla äter i Zambia


När vi kommer till familjen Mkandawire i Kasisi i Zambia sitter Susan på gården och repar nerverna ur de friskt gröna pumpabladen. Några spräckliga höns och en tupp pickar resterna av morgongröten ur familjens kastrull. Maken Fred är inte där, han har gått till byns centrum, det ställe där det finns några få butiker, ett stort träd med skugga under och en bar där männen sitter och pratar och dricker öl. 
 
Vi går och tittar på det lilla majsfältet, det är en knapp halv hektar. Majsen är brun och vissen - den är snart färdig att skörda. Skörden kommer nog vara mindre än två ton per hektar, strax under genomsnittet i Zambia, trots användning av konstgödsel. De odlar sin majs helt med muskelkraft förutom att de hyr ett oxspann för plöjningen. De har odlat majs, inget annat, på samma bit i fjorton år.
- Förra året var bra, då fick vi 20 säckar majs, säger Susan.

Av förra årets skörd finns fem säckar kvar, som hon kanske kommer att sälja när den nya skörden börjat. I så fall kan Susan tjäna ungefär 350 kronor, ett litet bidrag till familjebudgeten. 

Majsen är gles och det vackra, men det förhatliga, blommande ogräset har nästan tagit över.
Majsen är gles och det vackra, men det förhatliga, blommande ogräset har nästan tagit över.

Utöver majs säljer de en del grönsaker och någon enstaka kyckling och Fred extraknäcker som säkerhetsvakt. Om de har mycket pengar kan de spendera upp till 50 kronor på hushållet en vecka, andra veckor är det mindre än 20 kronor. Familjen Mkandawire svälter inte, de har fem säckar majs kvar och snart är det dags för nästa majsskörd, men marginalerna är mycket små.
- Om en i familjen blir sjuk, vad händer då?
- Jag tackar Gud för att ingen har behövt åka till sjukhuset i Lusaka, säger Susan.

Efter familjen Mkandawire besöker vi Katherine och Godfrey Boma i Chongwedistriktet. Paret Boma, fortfarande fattiga i våra ögon, har tillgång till betydligt mer resurser än familjen Mkandawire, vilket ger dem helt andra möjligheter. De odlar både ekologiskt och konventionellt och skördar upp till 5 ton majs per hektar, nästan tre gånger så mycket som familjen Mkandawire. Godfrey säger dock att ekologisk odling ger ännu högre skörd.
- Det är dött lopp mellan ekologisk och konventionell odling, säger Godfrey. Ekologiskt är bra och jag får högre skörd. Jag har inga problem med skadegörare och jag har lägre utgifter – men det är mer arbete. 
Det är dött lopp mellan ekologiskt och konventionellt säger den 81 årige Godfrey Boma
”Det är dött lopp mellan ekologiskt och konventionellt säger den 81 årige Godfrey Boma”

Att det är möjligt att odla helt ekologiskt, med handkraft och med små externa resurser och samtidigt få höga skördar visar Seb Scott på sin gård, the Old Orchard, i Kafue. Hans majsfält är fyllda med mattor av mukunabönor och hjälmbönor som odlas för att naturligt binda kväve och hålla borta ogräs.
- Med de här metoderna kan vi få 7 ton majs per hektar, mer än tre gånger genomsnittet i Zambia. I de allra bästa försöken är skörden 8 ton per hektar säger den unge Seb.
Han säger att kostnaderna för att odla en hektar ekologiskt är mycket lägre än konventionell odling, samtidigt som skördarna är nästan lika höga, därför lönar det sig bättre med ekologisk odling.

Besöken på de tre gårdarna visar att det går att öka skördarna med ekologiskt jordbruk, exempelvis genom bättre näringshushållning, ogräsrensning och växtföljder. En annan, lika viktig, slutsats är att det är relativt enkelt att öka produktionen om man sätter in mer resurser, det är inte i första hand vädret och dåliga jordar som gör att skördarna är låga.  Om man är i det närmaste utblottad, som familjen Mkandawire, är det inte lätt att odla sig ur fattigdomsfällan.  Det är inte svårt att förstå varför Susan Mkandawire säger att de är så viktigt att kunna betala barnens skolavgift:
- Jag vill inte att mina barn skall bli bönder.

Ann-Helen Meyer von Bremen och Gunnar Rundgren
Ett inlägg i arbetet med boken Jorden vi Äter, årets bok från Naturskyddsföreningen

No comments :