Monday, 13 August 2012

Ekonmisk rationalitet representerar moraliska val


"Nästan alla svenskar har redan en livsstil som kräver flera jordklot om den skulle omfattas av alla människor på vår planet. Ändå kräver vi ökat konsumtionsutrymme. Är inte det cyniskt av oss? Vår konsumtion bygger dessutom på produktion i andra länder som ger usel arbetsmiljö och ödeläggelse av ekosystem och lokal kultur. Men vill vi verkligen leva på ett sätt som försämrar livsförutsättningarna för andra människor?"
skriver ett antal tänkande och kännande människor (Billy Larsson, Birger Schlaug,
Gunilla Almered Olsson, Anders Wijkman, Nina Björk, Bengt Brülde, Emin Tengström, KG Hammar, Annika Carlsson-Kanyama, Svante Axelsson, Alf Hornborg, Göran Greider), i en artikel i GP den 13 augusti.  Jag håller i stort med artikelförfattarna med ett undantag: Lite senare i samma artikel skriver de:
"Den grundläggande frågan är således inte ekonomisk. Det är en moralisk fråga – en fråga om rättvisa mellan generationerna."
Genom att hävda att fördelningsfrågor är moraliska och inte ekonomiska så stöder man  myten om att ekonomiska frågor är någon sorts värderingsfria, vetenskapliga frågor. Den synen som leder oss till felslut.

Ekonomi är om hushållning, produktion och distribution av resurser. Rättvisa mellan generationer är i mycket en ekonomisk fråga, på samma sätt som vårt skattesystem är det. Slaveriet och apartheid var ekonomiska relationer mellan människor som byggde på en viss typ av moral (vissa människor är bättre än andra). Att någon städar ditt hem för en skitklön är också en ekonomisk relation eller att någon i ett land långt bort utsätter sig för en hemsk arbetsmiljö för att vara "internationellt konkurrenskraftig". De är alla ekonomiska frågor - men också moraliska. Hela vårt ekonomiska system bygger på en rad moraliska föreställningar om vad som är bra och vad som är dåligt. Och på en viss typ av människosyn: att var och en skall handla i sitt eget intresse, att vi alla skall konkurrera mot varandra på en global marknad.

Artikeln har en bra avslutning om detta:
"Människan har både egoistiska och altruistiska sidor. Det rimliga nu är att vi utvecklar vår altruistiska sida och blir en globalt solidarisk varelse. För en globaliserad värld där vi alla påverkas av varandras agerande fodrar en etik med globala hänsyn. Endast genom att bryta politikens snäva fokusering på att göra det materiellt bättre för oss nu levande svenskar, kan vi se oss själva som anständiga varelser. Och endast därigenom kan vi också bli betraktade som anständiga människor av dem som kommer att ta över vår planet efter oss." 
En altruistisk människa behöver en altruistisk ekonomi och vice versa, precis som vårt nuvarande ekonomiska system både förutsätter en egoistisk människa och understöder egoistiska beteenden. 

2 comments :

Bo V Herlin said...

Tack för kommentaren på min blogg!
Det tycks verkligen som om vi har uppmärksammat det kanske viktigaste problemet i artikeln och som om vi har liknande synsätt när det gäller förhållandet mellan ekonomi och etik. Synd bara att så få andra, t.ex. artikelförfattarna, verkar vara särskilt medvetna om det!

Gunnar Rundgren said...

Jo det är nog så. Överhuvudtaget är det få som orkar med att se helheten och hur värderingar, ekonomi, teknik och politik hänger ihop och hur den förhärskande ideologin syftar till att rättfärdiga det rådande. Och en del av de som faktiskt ser en sådan helhet avstår från att diskutera den för att inte störa bort människor eller för att inte bli marginaliserade i debatten.