En quorny idé

Jag har skrivit om syntetiskt kött har flera gånger. Min främsta invändning är att det förespråkas med argumentet att det går åt mycket mindre mark och resurser än med riktigt kött. Jag har påtalat att även syntetisk kött behöver foder, någon råvara, och att denna råvara  är odlad. Och att omvandlingen av denna råvara är ungeär lika effektiv eller innefektiv som tex kycklinguppfödning. Likheten mellan att mata kycklingar med majs och soja och att mata en jästsvamp eller någon annan vävnad med något framställt av samma majs och soja är stor.

Jag läser nu om en positiv artikel om Quorn som säger:  " Utsläppen av koldioxid per kilo är i samma storleksordning som för kycklingkött, och en bra bit under fläsk och nötkött." sen säger den "Behovet av mark är minimalt". Tja, behovet av mark för gräsliga kycklingfabriker är också minimalt, men Quorn odlas av en soppa av glukos, vitaminer och andra näringsämnen, varav det mest är framställt av odlade växter. Så behovet av mark är inte alls minimalt, det är stort.

Lärorikt i artiklen i Forskning och Framtid är vad som föregick Quornfabriken. Då fanns där en annan liknande fabrik.

Den stod klar år 1980 och kostade med dagens penningvärde hela tio miljarder kronor att bygga. Kolossen tillverkade ett proteinrikt djurfoder som kallades Pruteen – bruna pellets av torkade bakterier uppfödda på metanol. Processen var ett tekniskt storverk baserad på närmare ett hundra patent, en kontinuerlig process precis som quornfabriken.Tyvärr blev det ekonomiska resultatet en praktflopp. Stigande priser på metanol och fallande priser på konkurrerande sojaprotein och fiskmjöl ledde till att den grandiosa fermentorn stängdes efter bara några år. Hela anläggningen sprängdes till slut med dynamit.

Det är också lärorikt att läsa om bakgrunden till denna satsning.

År 1960 presenterade FN:s fackorgan för livsmedels- och jordbruksfrågor FAO en nattsvart prognos för tillgången på mat. Organisationen räknade med att jordens befolkning skulle dubbleras fram till år 2000, och därmed växa till ofantliga fem miljarder människor (den verkliga siffran blev sex miljarder). Överbefolkningen skulle innebära utbredd hungersnöd

Känns det igen?  Svältscenariot saluförs kraftigt just nu för att motivera odlar kött, GMO, konstgödsel mm. Då som nu har man helt bortsett från att jordbrukets inte producerat mer mat än man kan sälja. I själva verket lider jordbruket av en nästan konstant överproduktion. Då som nu har man bortsett från att svält är ett politisk och socialt problem skapat av ekonomiska förhållanden. Dessa ekonomiska förhållande dikterar att "fattiga svälter". De labbkött som är på gång nu beräknas kosta 1000 kronor kilot minst och har därför ingen som helst betydelse för jordens livsmedelsförsörjning.

Det finns säkert en hel del hälsorisker med de olika typerna av syntetiskt kött. Men det kan  man kanske lära sig bemästra eftet de vanliga "barnsjukdommarna" (dvs att att antal människor dör eller blir obotligt sjuka).

Det enda argumentet som jag tycker håller sådär vad gäller syntetiskt kött och Quorn är att man slipper döda djur. Men om man inte vill äta kött, så går det ju ganska bra att äta bönor, grönsaker, spannmål och nötter och leva på det. Det är enklare, säkrare och mer resurssnålt - och säkert godare om man bara ger sig tid till att laga maten med kärlek och omtanke.

Läs mer:
Odlat kött behöver också foder
Regnskogsskövling för köttuppfödning: 24kg CO2 per kilo eller 1000kgCO2 per kg?
Producing meat (for export) or food for the people (Garden Earth)
The complicated story of meat (Garden Earth)
Tveksamt köttfritt (Hungry and Angry)
Would you eat lab grown meat (The Ecologist)
Syntetiskt kött smakar och känns som kyckling

(ursprungligen publicerat 24 mars 2012, uppdaterat 4 jan 2013)