Monday 10 August 2020

Plastkompensation och annan grönmålning

På Coops ekologiska mjölk som numera förpackas med plastkork, kan jag läsa att Coop stöder produktionen av en motsvarande kvantitet plast från förnyelsebara källor någon annanstans. Tanken är uppenbarligen att jag skall se det faktum att man ersatt en förpackning utan plastkork med en med en kork gjord av fossila bränslen som något positivt.

Coop lyckas få fram två dubiösa – men ack så vanliga - miljöargument i försvaret för sin plastkork (som faktiskt gör det lättare att öppna paketet och samtidigt lämnar mer mjölk (för att inte tala om grädde!) kvar i förpackningen). Det första är tanken vi kan kompensera något dåligt genom att göra något bra — miljökarma skulle man kanske kunna kalla det. Storsäljaren i genren är givetvis klimatkompensation. Men det finns andra exempel som habitatbanker och ekologisk kompensation. Coop är kanske först i världen med fossilplastkompensation.

Det finns massor att säga om både de tekniska detaljerna och själva principerna för de här typerna av kompensation. Jag har skrivit om det många gånger tidigare (exvis här). Men låt oss istället titta närmare på det andra miljöpåståendet på mjölkpaketet, det att jag genom att köpa mjölkpaketet minskar användningen av fossila bränslen. I just det här faller är det helt uppenbart ren grönmålning. Plastkorken är gjord av fossila bränslen och det är givetvis helt omöjligt att jag skulle minska användningen av fossila bränslen genom att köpa mjölk förpackad med en sådan plastkork. Ännu värre är det ju när den tidigare förpackningen inte hade någon fossilkork alls.

Men Coop ser detta helt annorlunda. För dem torde fossilkorken vara det normala och genom att de stödjer användningen av förnyelsebar plast någon annanstans, säg i plastkassar, så minskar de användningen av fossil bränslen. Jag tror de flesta ser det absurda i resonemanget just i detta fall, men den här typen av resonemang är vardagsmat i miljösvängen.

Minskar utsläppen av elbilar?

Naturvårdsverket, Konsumentverket och många andra organisationer och myndigheter säger att du kan minska utsläppen genom att köpa en elbil. Men stämmer det? Nu tänkte jag inte gå in på diskussionen om hur stora utsläppen från en elbil är jämfört med en fossilbil. Jag har inte följt alla turerna, men det verkar dock rätt säkert, särskilt under svenska förhållanden, att en elbil sammanlagt orsakar betydligt mindre utsläpp än en fossilbil. Även om detta är korrekt så betyder det inte att man ”minskar utsläppen” genom att köra eller köpa en Tesla modell 3 eller en Nissan Leaf.

Om du inte hade någon bil sedan tidigare så sker det givetvis ingen minskning av utsläppen när du sätter nyckeln i din nya elbil. Tvärtom så ökar utsläppen av att du köper bilen. Om du har en fossilbil som du säljer vidare till någon annan som kommer att köra den kommer utsläppen heller inte att minska. Om denne någon är förstagångsbilköpare kommer utsläppen istället att öka. Egentligen är det endast om du ersätter en fossilbil som kommer att skrotas som man kan hävda att utsläppen minskar, eller att de kan minska beroende på hur gammal bilen är och hur långa sträckor du kör osv. Det finns således en stor skillnad mellan att dina utsläpp minskar och att utsläppen minskar.

Men det blir värre: Genom de olika statliga regleringar, exempelvis i Kalifornien och inom EU är biltillverkarna numera skyldiga att minska sina genomsnittliga utsläpp. Genom en akrobatik i klass med Coops kan bilföretag ”minska” sina utsläpp genom att köpa upp andras ej använda utsläppsrätter (detaljerna i dessa transaktioner beror på den aktuella lagstiftningen). Tesla säljer exempelvis sina rätter till andra bilföretag, som Fiat Chrysler. Hela 7 % av Teslas intäkter kommer från sådan marknad och intäkterna från dessa utsläppsrätter är fyra gånger större än Teslas vinst. Om inte Fiat Chrysler kunde köpa Teslas utsläppsrätter skulle de inte kunna sälja sina SUV:ar. På samma sätt som Suvköparen på detta sätt kan tillgodoräkna sig Teslas låga utsläpp måste man i konsekvensens namn också säga att Teslaköparen blir delaktiga i Suvens utsläpp.

Utöver detta resonemang så kommer användningen av elbilar inte vara densamma som för fossilbilar. Marginalkostnaderna är mycket lägre per kilometer, så det är sannolikt att många turer med elbilen ersätter gång, cykel, buss och tåg och att den totala körsträckan för en elbil blir betydligt större än med en fossilbil. För en familj med barn blir skillnaden i kostnad för att köra Stockholm – Malmö i elbil jämfört med att åka ett likaledes elektriskt tåg mycket stor. En elbil leder alltså till större vägar, mer däckslitage, och mer av allt det som hör till privatbilismen, samtidigt som den sannolikt betyder mindre cykel, buss och tåg.

Låt mig återigen upprepa att jag inte skriver detta som ett argument mot elbilar utan för att visa att resonemangen om att man minskar utsläpp eller sparar resurser genom att använda en viss teknik är alldeles för förenklade.  

Men jordbruksmarken är väl ändå en framgångssaga?

Om vi tittar på användningen av jordbruksmark i världen kan vi se att den sjönk från 0,45 hektar per capita till 0,21 hektar mellan 1961 och 2016. Samtidigt ökade konsumtionen av mat per person från drygt 2000 kcal per dag till strax under 3000 kcal per dag (Den stora ätstörningen). Det måste väl ändå vara ett exempel på att man kan spara resurser genom ökad effektivitet? Vid första anblicken kan man kanske hävda det, men exemplet visar också två komplikationer. Den ökade produktiviteten per hektar har skett med en kraftig ökning av användning av (fossil) energi, konstgödsel och framför allt vatten (bevattning är det absolut enklaste sättet att öka skörden i torra klimat). På köpet har mullhalten (kolförråden) minskat, den biologiska mångfalden förötts och sårbarheten i livsmedelssystemet ökat enormt. Det vill säga att det är bara genom massiva insatser av andra resurser som resursen mark har sparats. Det mest extrema exemplet av detta är givetvis de mycket hypade inomhusodlingarna.

Utöver detta, så har inte användningen av mark i absoluta tal minskat utan tvärtom ökat. Den kraftigt ökade arbetsproduktiviteten (dvs effektivisering av arbetet) har gjort att priserna på jordbruksprodukter ständigt blir lägre, vilket i sin tur påverkar konsumtionen. Mer grödor används som djurfoder och biobränsle samtidigt som folk äter för mycket och slänger för mycket mat. Kombinationen av, effektiviseringen, ekonomisk tillväxt och ökad befolkning gör att vi använder mer mark än någonsin. På samma sätt används mer biomassa som bränsle än någonsin tidigare i historien, trots den enorma användningen av fossila bränslen och andra energikällor.   

I mångt och mycket är att man sparar resurser genom ny teknik, eller genom att ersätta gammal teknik med ny effektivare sådan, illusorisk. För ett antal år sedan besökte jag norra Uganda där jag kunde se hur man stödde utvecklingen av vedsparande spisar, både för att skydda skogen och spara de många timmar som kvinnorna ägnade åt att samla ved. När jag frågade en kvinna om hon nu inte behövde ägna lika mycket tid att samla ved som tidigare svarade hon: ”jag samlar in lika mycket ved som tidigare, men jag säljer veden jag inte behöver”. Utan tvekan var den vedsparande spisen en lyckad insats då den ökade inkomsterna, men den sparade inte vare sig skog eller arbete, vilket var syftet.

*

Lika litet som vi har växlat in den enorma effektiviseringen av arbete i minskad arbetstid kommer vi att kunna växla in effektivisering av andra resurser i minskad användning så länge vårt samhälle styrs av konkurrens och kapitalistiska marknader. Det har slagits fast gång på gång i vetenskapliga artiklar byggd på empiriska studier.

Jag menar att det också går att på helt teoretiska grunder bevisa detta och ämnar göra det i en kommande artikel.

7 comments:

Anonymous said...

Ja, det är så oerhört tröttsamt med denna grönmålning överallt där man vill påverka kundens beteende att köpa just denna produkt. Marknaden har naturligtvis snabbt uppfattat att man kan påverka konsumenterna genom att låtsas lätta på deras dåliga samvete.

Folk åker till Ullared för att det är så billigt och kunderna låtsas inte förstå att det är själva affärsidén att man handlar på sig så mycket mer än man hade tänkt.

Och så har vi detta med Jevons paradox, när vi tror vi sparat in på något så, ta LED lampan som exempel. Den kostar så lite så då kan den gärna brinna hela natten.

Det är alltid nettoeffekten som har betydelse, inget annat.

/Gunilla

Dag Lindgren said...

Reklam och PR är grundläggande. Organisationer vill framstå som bra och framhäva sina fördelar. Skall man sälja något vill man tala om varför det är bra. Utvecklas produkten vill man framhäva det. Att deklarera produktens egenskaper är väl bra. Det finns inget sätt att komma ifrån en komponent av grönmålning och det är väl bra att producenter försäljare vill framhäva att produkten är miljövänlig på olika sätt eftersom det förmodligen gör produkten miljövänligare även om säljaren då döljer nackdelen att det kan resultera i ökad konsumtion genom olika mekanismer.
Bättre ur följbarhetssynpunkt än klimatkompensation är att man betalar en avgift till en stat för att den skall vidta åtgärder och förfarandet av denna kompensation och vad staten gör skall vara transparent.
Just plastkapsylerna är ett så litet problem att det knappast förtjänar en djupare analys. De är enklare att öppna och kan tillslutas. Vad som kommer bort är att de försvårar sopsorteringen eftersom den ynkligt lilla kapsylen skall specialbehandlas, vilket är en nackdel för konsumenten och kanske också för återvinningen eftersom det nog inte alltid görs.

Anonymous said...

Det finns förvisso en risk för ökad konsumtion - men det är inte vad vi de facto ser i väldigt många fall. Du drar för stora slutsatser från en hypotetisk Jevons paradox, som inte långt ifrån alltid stämmer med empirin.

Ta den ugandiska damen som exempel. Just hon minskade inte sin vedinsamling - men den som köpte veden gjorde naturligtvis det, så kontentan blir i alla fall minskad vedförbrukning.

Och tittar man på t.ex. elbilar (tillsammans med andra biodrivmedel), så ser man att vi använder 20 % mindre fossila drivmedel idag än för 30 år sedan - trots att vi är 25 % fler invånare än då. Så i det fallet har du rätt och slätt fel.

Ditt markexempel visar dock att det naturligtvis finns risk för förenklingar som kan leda till felaktiga slutsatser. Och plastkorken är ju faktiskt bara onödig. Möjligen lättare att öppna, men man måste ändå öppna på gamla sättet om man inte ska öka matspillet Den kan inte ens vara i bioplast eftersom den då inte kan återvinnas ihop med annan plast.

Gunnar Rundgren said...

@Anonym
Vi har ingen aning om den ugandiska damen sålde sin ved till någon som tidigare samlat ved själv. Mer sannolikt är att hon sålde den till någon som sålde den till någon som gjorde träkol som säljer till stadens ständigt ökade förbrukning....
Vad gäller drivmedel säger SPBI;s statistik något helt annat än det du påstår, de visar en ökning på mer än 25% sedan 1980.https://spbi.se/statistik/volymer/volymer-drivmedel/
Gunnar

Anonymous said...

@Gunnar
Du missar att i SPBIs redovisning ingår numera 25-30 % biodiesel i dieselvolymen och i bensinvolymen 5 % etanol. Energimyndigheten visar siffrorna uppdelade och dessutom beräknat på både energibasis och koldioxidekvivalenter i sina årliga rapporter. 2018 använde vi 20 % mindre fossila drivmedel än 1990. Siffrorna från 2019 är inte klara ännu men kommer att vara ännu lägre.

Den ugandiska damen som köpte ved, köpte alltså lika mycket som hon även annars skulle ha gjort - men försäljaren gjorde av med mindre än tidigare - summa summarum mindre vedåtgång än om hon inte skulle ha använt vedbesparande spisen!

Gunnar Rundgren said...

Jag har givetvis aldrig hävdat att man inte kan ersätta fossila bränslen med biodiesel? Det kan man självklart göra. Det har inget med effektivitetsresonemangen att göra, utan är en separat fråga. Det är uppenbart att man kan substituera likvärdiga produkter.

Ditt resonemang om den ugandiska damen är exempel på hur lätt det är att dra slutsatsen att man sparar resurser genom effektivisering, men att det faktiskt ofta inte alls är slutresultatet i det större perspektivet - vilket ju är ett av de starka skälen till att resursanvändningen ökar på massor av området trots storartad effektivisering. Det betyder ju inte att det för enskilda råvaror faktiskt förekommer absolut minskning av resursanvändning, men då handlar det så gott som alltid om ett radikalt teknikskifte där en hel teknik blir obsolet.

Anonymous said...

Men den ugandiska damen har de facto sparat ved. Hon själv använder mindre, och hennes nyuppkomna överskott bidrar till att behovet i staden tillgodoses, så att inte detta behov behöver tillgodoses av ökad vedanvändning eller import av naturgas. Hennes minskade användning innebär inte att behovet i staden ökar. Det är två oberoende händelser.

Sen kan du ha rätt i stort - men dina exempel får du allt fila på, de är allt för lätta att vederlägga.

- - -

Elbilar är ju ett ypperligt exempel på att en hel teknik blir obsolet...
Men även småförbättringar gör nytta. Värmepumpar och fjärrvärme har t.ex. dramatiskt minskat el- och oljeanvändningen för husuppvärmning. LED-lampor har mer än halverat energin för belysning, trots att vi har betydligt fler upplysta platser idag än förr. Detta är iofs ett miljöproblem i sig (men ökar tryggheten för nattvandrande damer), men det visar framför allt att Jevons paradox inte kan tas för given utan allt oftare är obsolet, den med.