1943 publicerade Eve Balfour boken, the Living soil.
Hon var en av grundarna av organisationen Soil Association i England, en
föregångare inom den ekologiska odlingen. På engelska heter ekologisk odling
organic farming som uttrycker att jorden är (som) en organism full av liv.
Under det kemiska
jordbrukets storhetstid förlöjligades detta synsätt och man behandlade jorden i
huvudsak som ett odlingsmedium för växternas rötter att växa i. Näringstillförsel
reglerades med tillförsel av konstgödsel i ”vetenskapligt uträknade mängder”
och sjukdomar och skadedjur reglerades med biocider. Tydligast reflekteras det i utvecklingen av
växthusodling i stenull med näringslösning, men även det fältmässiga jordbruket
präglades av det synsättet.
I konflikt med
detta synsätt utvecklades det ekologiska jordbruket som på alla möjliga sätt
försöker bygga på naturliga processer. I takt med den starkare
marknadsinriktningen och specialiseringen i det ekologiska jordbruket tappades
detta synsätt till viss del bort i de praktiska tillämpningarna. Men den
internationella organisationen för ekologiskt lantbruk, IFOAM, för vilken jag
var ordförande 2000-2005, betonade dock hela tiden de större sammanhangen och skriver
bland annat i den ekologiska odlingens principer (det engelska orginalet här)
:
“Ekologiskt lantbruk ska
upprätthålla och förbättra hälsan hos jord, växter, djur, människor och hela
planeten. Hälsa hos individer och samhällen kan enligt denna princip inte
skiljas från ekosystemens hälsa – friska jordar producerar friska grödor som
främjar hälsan hos djur och människor. ”
Den senaste tiden
har intresset för ”jordhälsa”
ökat kraftigt, både hos jordbrukare och forskare. Begreppet jordhälsa har sitt
ursprung i det ekologiska jordbruket. Inger
Källander skrev exempelvis För
en frisk jord: en grundkurs i organisk-biologisk odling redan 1979. Det
finns också ett stort intresse för ”regenerativt lantbruk” (ungefär
återskapande lantbruk). Själva begreppet regenerativt lantbruk användes efter
vad jag kan förstå också först av den amerikanske ekologiske företrädaren
Robert Rodale på 1980-talet. Både jordhälsa och regenerativt lantbruk utgår
från mer eller mindre samma synsätt som Eve Balfour och den ekologiska rörelsen
har haft i snart hundra år, även om det fått nya kläder.
Betat gräs, äppelträd, squash, gröngödsling med 7 olika arter på Sunnansjö gård juli 2020 |
Ny forskning
visar också att det inte bara är bildligt talat som jorden är en organism, utan
att man faktiskt kan betrakta jorden som en självstrukturerande organism. I den (för mig, i alla fall) rätt
svårtillgängliga artikeln Soil as an extended
composite phenotype of the microbial metagenome, i Nature Scientific Reports
beskriver ett forskarteam från Rothamsteds forskningsstation hur mikrolivet i
jorden skapar en levande jord. Jordens struktur kan ses som ett uttryck av de
mikroorganismer som lever där och de skapar och återskapar den struktur som är
gynnsam för dem.
I en mer
lättillgänglig artikel om forskningen, Where
there’s muck, there’s brass förklarar artikelns huvudförfattare resultaten.
Han pekar på att användningen av konstgödsel förändrar jordens struktur – till det
sämre - genom dess påverkan på mikrolivet. Det leder bland annat till ökade utsläpp
av växthusgasen lustgas och nedbrytning av det organiska materialet, kolet i
jorden. Tillförsel av organiskt material i form av gödsel ger motsatt effekt.
Permanent växttäcke, som gräs, ger också mycket bättre förhållanden än öppen
växtodling.
Den goda nyheten
är att också en jord som misshandlats under lång tid kan på relativt kort tid
återskapa en bra struktur och bli precis den levande jord vi vill ha.
Artikeln skriver inget
om att växter och djur också är medskapare i den här processen, men det är de
givetvis. Eftersom vi människor är de som koordinerar processerna är vi
givetvis också en del av den Levande jorden, precis som den ekologiska
odlingens principer hävdar.
1 comment:
Sepp Holzer nämnde någonstans jag läst att åkrar inte fick vara för breda. Då kunde inte mikrober och annat nå in från kanterna.
Har du några tankar på lämplig bredd på odlingar? Det kunde vara bra att standardisera det på en gård, ungefär som med körspår. Min tröska är tex 6 fot. Multiplar på det? Om man har äpplen som på bilden hur tätt kan de stå för att inte hämma/hämmas av omgivningen?
Solen står lågt i Sverige stora delar av året är något som skiljer från större delen av omvärlden.
Post a Comment