Jag föredrar att andra är försökskaniner

För några år sedan var det akrylamid i potatischips. Sedan länge vet vi att nitrosaminer kan bildas i stekt rött kött. Nu senast får vi höra att processad vegetabilisk olja innehåller höga halter av cancerframkallande ämnen. Det finns ingen förhandskontroll av hur olika processmetoder påverkar vår mat. Samtidigt så skall ”nya” livsmedel undergå rigorös testing innan de får släppas på marknaden. Det finns ingen vetenskaplig grund för detta.

För ett tiotal år sedan jobbade jag med export av ekologiska produkter från Uganda till Sverige. I Bundibugyodistriktet, på Rwenzoris sluttningar, fanns det mycket kunskaper om olika vilda växter vilka lokalbefolkningen hade använts som mat och som medicin i århundraden. Några få av dessa bedömde jag ha exportpotential som mat. Och vi hittade en importör som var intresserad.

Men försöken att exportera stöp raskt när vi konfronterades med kraven i EU:s Novel Food regler. Nya livsmedel – Novel Foods (NF) på engelska – är ett begrepp för livsmedel och livsmedelsingredienser som vi inte ätit i någon större utsträckning inom EU före 15 maj 1997. Sådana livsmedel måste riskvärderas och godkännas av EU-kommissionen innan de får börja säljas inom EU. Lagstiftningen trädde först i kraft 1997 och har därefter ändrats flera gånger.

Det är den lagstiftningen som gör att insekter och produkter från insekter inte får säljas inom EU, även om några EU-länder har sett emellan fingrarna och låter oprocessade insekter säljas. Det är en mycket omfattande process att få ett livsmedel godkänd under Novel Food förordningen. Förordningen omfattar i teorin också processmetoder som gör att den molekylära strukturen ändras eller där det bildas nya ämnen som kan vara skadliga (se faktaruta).

I praktiken verkar det dock gälla helt olika principer för råvaror som inte använts inom EU innan 1997 och för processmetoder. Växter, svampar, insekter och animalier får bara säljas om man kan bevisa deras ofarlighet, medan processmetoder inte förhandsprövas. Det är dessa förhållanden som gör att man inte får sälja insekter som trots allt ätits i tusentals år i många länder, men man samtidigt får sälja palmolja med hälsovådliga halter av glycidylestrar och 2- och 3-MCPD-estrar. Dessa ämnen bildas vid produktion av vegetabiliska oljor (inte bara palmolja utan de flesta oljor) när oljorna renas vid hög temperatur. Reningen görs för att ta bort eventuell lukt, färg och smak från oljorna. 

På samma sätt har det säkert bildats nya kemiska föreningar i mängder av andra högprocessade produkter, eller så har produkten förändrats på ett sätt som förändrar nedbrytningen i kroppen (vilken kan tänkas vara fallet med homogenisering av mjölk). Användningen av tillsatser måste godkännas (enligt annan lagstiftning), men godkännandena grundar sig på begränsade kunskaper och en tillsats kan mycket väl få en annan effekt om den använts i ett nytt livsmedel eller om den används i ett processat livsmedel. I praktiken drivs det människoförsök på de långsiktiga effekterna av både processmetoder och tillsatser.  Och vi skall inte tala om effekterna av den cocktail av bekämpningsmedel som finns i maten.

Jag har ingen patentlösning på hur lagstiftning och myndigheter skall hantera nya livsmedel. Men det förefaller mig som man borde vara betydligt mer misstänksam mot processmetoder och effekterna av tillsatser än mot mat som trots allt ätits i andra länder under lång tid. 

Det är klart att all "processning" inte är ”farlig” - kokning och stekning är ju redan det helt "onaturligt". Vi gör ost, jäser surdegsbröd, kokar sylt och röker kött. Viss gammaldags processning är rätt hårdhänt, som att koka mesost på vasslen där vi kokar och kokar i evigheter för att dunsta bort det mesta vatten. Därför kan man inte dra slutsatsen att det är omfattande eller hårdhänt processning i sig som är skadlig. 

Inte heller kan man ju anse att alla oförädlade växter eller animalier är oskadliga, det finns ju många som är livsfarliga.

Min tumregel är att försöka undvika mat som är alltför processad, och framför allt mat som är processad med ny teknik och nya tillsatser. Givetvis är det inte skadligt bara för att det är nytt, men jag föredrar helt osolidariskt att låta andra vara försökskaniner för industrins uppfinningar. Om inte annat så är det en riskminimeringsstrategi. 

Däremot tvekar jag inte att äta ”konstig” mat i andra länder, som insekter, durian eller ospecificerade gröna blad som folk äter. Jag odlar också gärna nya grönsaker och provsmakar dem gärna.

Vilka livsmedel omfattas av Novel Food förordningen?

Nya livsmedel omfattar livsmedel och livsmedelsingredienser som har någon av följande egenskaper:

-Har ny eller avsiktligt förändrad primär struktur på molekylär nivå. Det kan till exempel handla om förändringar som påverkar produkters konsistens. Ett annat exempel är substansen DMAA, som har prestationshöjande egenskaper.

-Består av eller har isolerats ur mikroorganismer, svampar eller alger. Exempel på detta är omega 3- rika oljor som är framställda ur mikroalger.

-Består av eller har isolerats ur växter eller är isolerade ur djur. Exempel är växten stevia (Stevia rabaudiana L), chiafrön (Salvia hispanica), insekter (både hela och malda), ett antal asiatiska växter och örter som blivit avförda som traditionell kinesisk medicin och frukten Carissa carandas (som endast får användas i kosttillskott).

-Är tillverkade med en ny produktionsmetod, om den innebär betydande förändringar av sammansättning eller struktur beträffande näringsvärde, ämnesomsättning eller halt av icke önskvärda ämnen. Ett exempel på ny produktionsmetod är användning av UV-behandling för att öka D-vitaminhalten i livsmedel, såsom bröd, svamp eller mjölk. Ett annat är nanoteknologi som också omfattas av denna förordning.

Källa: Livsmedelsverkets hemsida