Minskad svensk animaliekonsumtion de senaste femtio åren.

Verkligheten är ofta lite annorlunda än det vi tror. Titta på grafen nedan. Visar den en alarmerande ökning av konsumtionen av animalier? Knappast. Tvärtom den visar att vårt intag av animalier i kalorier räknat är mer eller mindre detsamma 2010 som 1960. Och inte nog med det, eftersom det totala intaget av energi (kalorier) ökat rätt kraftigt så har animaliernas del av livsmedlen (i kalorier räknat) minskat rejält från 36 % till 32 % under samma period.

Hur stämmer det med siffrorna på den ökade köttkonsumtionen? När vi ser sådana siffror brukar de vara för perioden 1990 till nu. Det är period som sammanfaller med de stora förändringarna på den svenska livsmedelsmarknaden som skedde i och med avreglering 1990 och EU inträde 1994. Då strömmade billigt kött in i Sverige och svenskarna högg in med glädje på det. Så köttkonsumtionen ökade med nästan 50 % mellan 1990 och 2010.

Om vi tittar på EU-länderna som helhet ökade inte köttkonsumtionen (per capita) nästan något under samma period. Endast 3 % mellan 1995 och 2009, se graf här. Ökningen av den svenska köttkonsumtionen under den här perioden är således helt exceptionell bland de rika länderna, och det finns ingen som helst anledning att anta att ökningen skulle fortsätta i samma takt, vilket dock är grunden för en nyligen publicerad forskningsrapport från Chalmers och SP. 2015 års siffror visar också att ökningen stannat av. 

Med vad är det vi äter mer av då (nu pratar jag kilo mellan 1960 och 2010)? Ja den stora raketen är frukt och grönsaker som har ökat mycket i kilo. Rotfrukterna har stått mer eller mindre stilla, medan ökningen är på färska grönsaker och frysta grönsaker och grönsaksrätter, dvs på det mest resurskrävande grönsakerna. Potatis, samma sak, halverad konsumtion av potatis, men ökning av potatisprodukter, frysta pommes, chips etc. Glass, ökning tre gånger, läsk ökning 4 gånger, starköl ökning 25 gånger. Mjölkkonsumtionen är halverad om man räknar med syrade produkter och ännu mindre om man inte räknar med syrat. Men ostkonsumtionen har ökat rejält - 2,5 ggr, medan smörkonsumtionen är endast en femtedel av 1960 års konsumtion.

Kalorier är det mest vedertagna måttet för att jämföra intag av olika livsmedel. Minskningen av det kaloririka smöret är givetvis något som balanserar upp eventuella ökningar av köttkonsumtionen i kalorier räknat. Om man räknar proteiner så får man andra resultat, eftersom kött har massor med protein och smör inget alls. Inget sätt att räkna är invändningsfritt, men att prata om förändringar i vikt är det minst intressanta.

Källan är Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll, Statistikrapport 2013:04 från Jordbruksverket.