Skåpmat möglar inte alltid

Jordbruket i världen står inför en rad utmaningar. För den enskilde bonden handlar det kanske mest om att kunna fortsätta som jordbrukare i i-länderna, eller att över huvud taget överleva i u-länderna. I samhällsperspektiv handlar det om att minska miljöbelastningen, skapa ett uthålligt jordbruk, bevara biologisk mångfald samt att producera tillräckligt med mat som är säker och som folk vill ha. Utöver det förväntas jordbruket vara leverantör av förnyelsebara industriråvaror och förnyelsebar energi.

Det konventionella jordbruket är inte uthålligt, och de externa kostnaderna är mycket höga – i form av förorening, hälsoeffekter, förlust av biologisk mångfald osv. Det producerar heller inte den mat som folk vill ha. Trots all kvalitetssäkring, tester och hygien är det tveksamt om man ens lyckats skapa säkra livsmedel. BSE och mul-och-klövsjuka är nyliga påminnelser om hur sårbart systemet är. Användningen av antibiotika i djurhållningen är något av en tickande bomb. Hormoner till djur påverkar sannolikt också människor. GMO grödor introduceras trots starkt motstånd. Det ekonomiska resultatet för den enskilda bonden är inte heller tillfredsställande. I det perspektivet är det inte svårt att förstå intresset för ekologiskt jordbruk.

Här är inte platsen för att gå in i detalj, men i stora drag handlar ekologiskt jordbruk om:

Miljö – ekologiskt jordbruk är resurshushållande och uthålligt samt minskar miljöbelastning
Biologisk mångfald – inom grödor och husdjur, inom produktionssystemet och med omgivande ekosystem
Hälsa – säker mat och naturlig mat
Etik - djurens välfärd spelar en stor roll i ekologiskt jordbruk
Social utveckling – ekologiskt jordbruk strävar efter en direkt relation mellan producenter och konsumenter, rättvis handel och socialt ansvarstagande i produktionen.
Ekonomi – konsumenterna efterfrågar produkterna och man kan få mer betalt, så att bonden kan fortsätta sitt brukande. Samhället slipper externa kostnader och får viktiga ekosystem tjänster

I dag (2004) praktiseras certifierad ekologisk odling av mer än en miljon bönder på cirka 25 miljoner hektar i hela världen. Det finns också många bönder som praktiserar en medveten ekologisk odling utan att vara certifierade, både i u-länder och i i-länder. Slutligen finns det på många platser i världen odlingar vilka fortfarande drivs traditionellt. Många sådan traditionella jordbrukssystem är mycket väl ekologiskt anpassade, använder inga utifrån kommande insatsmedel, hyser en imponerande mångfald och är ekologiskt uthålliga. I takt med ekonomins förändring, indivdernas önskningar (utbildning, TV, telefon) och ökande befolkning så är de dock sällan ekonomiskt uthålliga. De innehåller dock, precis som jordbruket i Sverige på början av nittonhundratalet, mycket man kan lära av.

Men ekologisk odling är inte i sig ett gammaldags odlingssystem. Det handlar om ett förhållningssätt till naturen, en insikt att vi egentligen inte ”producerar” någonting, utan att vi förvaltar och kombinerar naturresurser på ett sätt som ger oss det vi direkt behöver (mat) men samtidigt formar uthålliga system. Självfallet kan vi hitta mycket inspiration - men också avskräckande exempel - i tidigare generationers brukande. Det står t.ex. klart att vi förr eller senare kommer att få ”gå tillbaks” till en situation där jordbruket istället för att vara en netto energikonsument blir först självförsörjande på sin egen energi, och slutligen leverantör av energi till samhället. Det skulle kunna betyda hästens återkomst, men det kan mer sannolikt betyda biogasdrivna traktorer, något som ekologisk odlare i Sverige redan är engagerade i. Vad gäller kontroll av sjukdomar och skadeinsekter så är förebyggande åtgärder alltid de viktigaste. Men även här kan vi både använda kunskaper eller prokukter från traditionella odlingsystem och nya produkter eller sorter framtagna med hjälp av avancerad forskning och modern teknik.

Men kan ekologisk odling verkligen förse världen med tillräckligt med mat? Måste inte vi öka vår produktion ännu mer för att förse svältande människor med mat? Den typen av frågor döljer de verkliga orsakerna till svält och undernäring. De är främst:
-krig och inbördes strider
-fattigdom och ojämlikhet
-missriktad jordbruks och handelspolitik

Globalt sett är det helt enkelt ingen brist på mat idag. De fattiga kan bara inte köpa den. 80% av de undernärda barnen bor i länder med export av livsmedel. Lösningen på svältproblemen står att finna i förbättrade sociala och ekonomiska villkor i u-länderna, i att säkerställa fattigas rättigheter och tillgång till de nödvändiga resurserna, inte minst jord och vatten. Ekologiskt jordbruk är mycket väl anpassat till förhållandena för fattiga småbönder i tropikerna, och leder ofta till ökad avkastning.

Uthållig utveckling anses ha tre dimensioner, social, ekonomisk och miljömässig uthållighet. En fjärde dimensionen är själva skötseln, förvaltandet. Boken Ekologiskt lantbruk handlar om det praktiska förvaltandet av den goda, levande jorden och de växter och djur som lever där, de växter och djur som är grunden för vår mat, för vår hälsa och vår framtid. Det är svårt att tänka sig en mer lämpad författare av denna bok än Inger Källander. Det är individer med starkt engagemang vilka drivit fram det ekologiska jordbruket i Sverige och i resten av världen. Inger har eller har haft en rad olika roller i det ”ekologiska Sverige” men hennes gärning sträcker sig också runt om i världen till platser lång bortom de vanliga turiststråken. Från Sörmland till Ladakh, från World Food Summit över EUs gemensamma jordbrukspoliitk till pH-värden sträcker sig hennes perspektiv. Ett sådant perspektiv är värdefullt också när man skriver om daggmaskar.

Texten var förord till boken Ekologiskt lantbruk : odling och djurhållning av Inger Källander och skrevs 2004.