Trädgården Jorden – en modern civilisation

Nu har jag skrivit färdigt en studie i politisk ekologi och ekonomisk demokrati.

-ja, ja "färdigt" när man pratar böcker är mycket relativt. Jag har skrivt några tidigare och vet att det är ett ändlöst ändrande, rättande och korrigerande när en redaktört väl sätter sina klor i den. I det här fallet vet jag inte heller om det finns någon redaktör som är intresserad - det är liasom nästa steg.....

Nåväl, nedan får du en liten inblick vad det handlar om:
--------------------------------------------------------------------------------------

Hur kan vi försörja en ökande befolkning utan att samtidigt förstöra jorden?
Varför skall man inte ta livet av människorna för att skapa en bättre värld?
Är det pengar eller kärlek som driver mänskligt beteende?

Trädgården Jorden visar på vilka enorma utmaningar vårt samhälle står inför. Å ena sidan är det påfrestningar på ekosystemen och naturresurserna, å andra sidan är det en endemisk fattigdom och ojämlikhet. Det moderna samhället saknar mekanismer för att värdesätta naturens tjänster och varor. Detta har lett till rovdrift. I och med ersättningar för ekosystemtjänster (som för miljöåtgärder i jordbruket eller kolsänkor) så har kapitalismen getts en ingång till att skapa ytterligare en marknad, efter varumarknaden, arbetsmarknaden, marknaden för jord och den finansiella marknaden. Jag frågar mig – och läsarna - om det är en klok strategi att låta det system som skapat problem också fixa det?

Jag analyserar samhällets historia och hur det blev som det blev samt hur utvecklingen påverkar det humana och sociala kapitalet. Jag visar på betydelsen av handel för vår ekologiska anpassning; betydelsen av de olika teknik- och energigenombrotten och hur vi genom detta inte bara skapat oss verktyg men också ökat vår kraft med mellan tjugo och hundra gånger, jämfört med jordbrukssamhällena. Detta har lett till enorm utveckling, men det har också ett pris.

Särskild uppmärksamhet ges energi och jordbruk, båda avgörande för vår överlevnad. Vi har förlängt vår arm med teknik och dess kraft med energi, men är vi verkligen effektiva? I jordbrukssamhällena var det en självklarhet att man måste producera mer energi från åkrarna än vad befolkningen behövde för att orka arbeta och reproducera sig. Det moderna jordbruket är dock helt beroende av extern energitillförsel. 1960 användes 13 gånger mer energi än vad maten innehåller medan det stigit till 170 gånger år 2000. Det får anses vara en sensationellt ineffektiv produktion, och det ger ett värdefullt perspektiv på användning av åkermark till biobränslen. .

Medan marknadsekonomin är ett bra sätt att distribuera varor på så är steget långt till slutsatsen att det också är det bästa sättet att sköta ett samhälle på. Jag reflekterar över effekterna av att det sociala kapitalet, dvs. de samhällsfunktioner vilka byggts upp som gemensamma resurser, likvideras för att engageras i den kapitalistiska ekonomin. Det representerar den slutliga överhögheten för marknaden över samhället, för pengarna över människan. De krav vi ställer på våra samhälleliga institutioner är helt annorlunda de krav vi ställer på varor vi köper och därför är det sannolikt att andra mekanismer behövs för att sköta ett samhälle.

Industrialism och kapitalism befriade människan från årtusenden av gammalt förtryck. Genom rasering av feodalismen och utmaningen av gamla sedvänjor och tankemönster banade de väg för ett fritt samhälle. Kvinnans frigörelse, även om den inte på något sätt var en idé som drevs av de kapitalistiska teoretikerna fick mycket av sina impulser från lönearbetet, från tanken att var och en har ett värde som självständig ekonomisk aktör.

Industrialism och kapitalism producerar också ett enormt välstånd. Men vårt samhälle har misslyckats att bringa välstånd till de många. Stora delar av mänskligheten är idag lika fattig som för femtio år sedan, trots en helt exempellös tillväxt. Trots tanken om att ”den osynliga handen” leder till det bästa resultatet är kapitalismens inneboende logik motsatt det stabila och hållbara. Därför måste den ständigt regleras, vilket den nuvarande finanskrisen är ett typexempel på (Den är inte i fokus för studien, men den lämpar sig väl för att åskådliggöra vissa trender och stödja vissa resonemang). .

Jag ifrågasätter starkt tanken att ekonomiskt välstånd är det vi skall sträva efter och att det faktiskt är det som driver människor. I stället är det sociala faktorer och privata relationer som är grunden för vårt välbefinnande. Medan kapitalismens expansiva karaktär passade bra för den industriella utvecklingsfasen, är dess drivkrafter och regleringsmekanismer helt enkelt inte anpassade för det samhälle vi nu behöver utveckla, ett samhälle som inte är baserat på fortsatt kolonisering av andra folk, planeter eller resten av naturen.

Samtidigt har vi redan påverkat jorden så mycket att naturen inte längre klarar sig utan oss. Tvärtom, i ökad utsträckning är det vilda beroende av våra aktiva åtgärder och vår förvaltning. Det är inget alternativ att söka sig tillbaks till en tid då vi var jämlika med älgen, moroten och fåret. Idag, vare sig vi vill det eller inte, måste vi agera trädgårdsmästare för hela Trädgården Jorden

Studien pekar ut en viss färdriktning utan att föreskriva någon detaljerad karta eller mål. Förändringar i våra tankesätt och värderingar kommer sannolikt vara de viktigaste förändringskrafterna de kommande femtio åren.

Trädgården jorden är ett försök att sammanfatta trettio år av tankar och mängder av praktiska erfarenheter runt miljö, ekonomi och samhälle. Det är också en sammansmältning av ett politiskt (socialt) ekologisk perspektiv med ett ekonomiskt perspektiv. Framför allt studerar jag hur det ekonomiska systemet kapitalismen, och det tekniska komplex som utvecklats å ena sidan bringat ofantligt välstånd å andra sida har förött naturresurser och skakat om den sociala väv som vi människor behöver.

Trädgården Jorden är en närgången och omfattande studie, fjärran från det snabba och lättfattliga. Men den är trots det skriven på enkel svenska med lite jargong. Den rör sig över många discipliner, ekonomi, fysik, jordbruk, psykologi, antropologi, medicin, historia och socialvetenskap för att nämna det viktigaste. Trädgården Jorden har ett globalt fokus, avsedd för en internationell publik. Den svenska utgåvan har ett antal exempel från Sverige. Studien omfattar omkring 350 sidor text samt ett femtiotal illustrationer. Målgruppen är den samhällsintresserade allmänheten.