- Vi har påbörjat
diskussioner med LRF för att hitta nya vägar framåt i frågan om säker förvaring
av mineralgödsel. Därutöver fortsätter arbetet på EU nivå, säger
inrikesminister Anders Ygeman i en intervju i Svenska Dagbladet 5 april. Att
Säpo kopplades in när sex ton konstgödsel stals från naturbruksgymnasiet i
Växjö, är ett annat tecken på att konstgödseln har hittat andra
användningsområden än att gödsla vete.
Orsaken till allt ståhej är att konstgödsel i form av
ammoniumnitrat kan användas till att framställa bomber. Sådana bomber har
tillverkats av allehanda terroristgrupper från IRA till al Qaida. Inte ens
ekologiska bönder drar sig för att använda konstgödsel för terror, vilket
oklahomabombaren Timomthy McVeigh visade när han dödade 168 personer 1995 när
han sprängde skattemyndigheten i Oklahoma City med en bomb gjord av tretton
oljefat fullproppade med konstgödsel och diesel. Det var det största terrordådet i USA någonsin (senare överträffat 2001). McVeigh avrättades 2001.
Kopplingen mellan
gödsel och bomber är gammal. I mitt manus till Den stora ätstörningen – maten, makten, miljön som kommer ut i höst
(Ordfront) beskriver jag den så här:
”De aktiva formerna av kväve är inte bara
dynamit för växter, utan också viktiga för tillverkning av krut. Kopplingen
mellan gödselmedel och krig är gammal. I Sverige, Frankrike och Tyskland
tvingades bönderna leverera salpeter (nitrat) för kruttillverkning till kronan
från 1500-talet och i flera hundra år framåt. Nitraten utvanns från urin och
gödsel vilket medförde att stora mängder näringsämnen fördes bort från
jordbruket till slagfälten, där de bokstavligen försvann i tomma luften — den
absoluta motsatsen till att göra plogbillar av svärd.
På 1800-talet kände man till hur man skulle
kunna framställa kvävegödsel av kväve från luften, men tekniken var för dyr.
Tyskarna Fritz Haber och Carl Bosch utvecklade i början på 1900-talet en
industriell process att omvandla de obegränsade mängderna kväve i atmosfären
till ammoniak för ett pris som gjorde det kommersiellt intressant. Fabriken
stod redo 1913, men den fick producera bomber istället för gödsel eftersom
Tyskland saknade tillgång till nitrat genom den brittiska marinblockaden. Genom
Haber-Bosch metoden fick Tyskland näst intill obegränsad tillgång på
ammunition.
Efter andra världskriget gick utvecklingen åt
andra hållet och krut blev till gödsel. När kriget började hade USA:s regering
byggt tio ammoniakfabriker för krutframställning i anslutning till stora
gasledningar, naturgas var råvara för produktionen. Vid krigets slut stod man
med en enorm överkapacitet, men man fann snabbt ett nytt användningsområde —
att gödsla nationens åkrar.”
Frågan är om
cirkeln kommer slutas igen: när fossileran är över måste krutet ånyo
framställas med förnyelsebara processer. Jag vet inte om krutet kommer
produceras av kycklingfabrikerna, eller från biogas gjord på odlade produkter
eller kanske genom någon process som drivs direkt från solenergi. Men att det
kommer vara en motsättning mellan våld och krig och tillfredsställande av mänskliga
behov också i framtiden är ett som är säkert.
