Mer av allt - särskilt mjölk. Sveriges jordbruk på 1800-talet

I en tidigare artikel redovisar jag de stora dragen av Mats Morells bok Agrar revolution. Här tänkte jag gå in på mer detalj runt omfattningen på livsmedelsproduktionen och fördelningen mellan animalier och vegetabilier. Bakgrunden är alltså ett jordbrukssystem i stark tillväxt med en övergång från äng-är-åkerns-moder jordbruk till ett växtföljdsjordbruk där odlingen av foder och grödor för human konsumtion är integrerade i samma växtföljder. Odlingen av vall möjliggör betydligt högre skördar också av spannmål. 

Enligt Morells beräkningar ökade produktionen av vegetabiliska livsmedel kraftigt fram till mitten av 1800-talet, men efter 1850 minskar vegetabiliernas andel i produktion och kost medan animalieproduktionen växer kraftigt. Detta sker alltså samtidigt som man plöjer upp ängar i rask takt. Det som förvånar mig mest är hur stor andel av den ökade spannmålsskörden som används som foder. Den kraftiga ökningen av havreodlingen kan inte förklaras med övergång från oxe till häst som dragdjur för antalet hästar i Uppsala län var inte högre i början på 1800-talet än vid slutet. Utan det beror dels på export av havre (till engelska hästar) och ökad användning av havre till foder till kor. 

I Uppsala län nästan tredubblades animalieproduktionen på den senare halvan av 1800-talet medan den fyrdubblades i Västmanland. Ökningen av animalieproduktionen under senare hälften av 1800-talet sammanfaller med en ökad totalproduktion. Den sammanfaller också med en mycket kraftig befolkningsökning under samma period (trots samtidig stor utvandring). I Uppsala län gick den totala kaloriproduktionen per person och dygn från cirka 4000 kcal i början av 1800-talet till mer än 5000 kcal i slutet av århundradet, medan den i Västmanland gick från cirka 3000 kcal till cirka 4000 kcal (tabell 11.2).  

Andelen animaliska livsmedel sjönk fram till mitten av 1800-talet och var som lägst 15 procent i Uppsala län 1860 och 28 procent i Västmanland 1825 (se tabell 11.2) för att sedan öka kraftigt till 31 procent 1906 i Uppsala och hela 54 procent 1916 i Västmanland. Den nivån är mycket högre än dagens animaliekonsumtion som var 28 procent år 2020 enligt Jordbruksverkets statistikdatabas. 

Det är värt att notera hur viktig mjölken är i detta, 89 procent av kalorierna från animalier utgjordes av mjölk i Uppsala län 1916 (tabell 10.10). Mjölkandelen var lägre i Västmanland beroende på att köttkonsumtionen var betydligt högre i detta mer skogsbetonade län. Konsumtionen av fläsk stod, enligt Morell, för ungefär 30 % av animalierna i Västmanland medan den var bara 4 % i Uppsala län. Jag hittar ingen förklaring och tillåter mig att tvivla litet på att uppgifterna är korrekta. Även idag spelar mjölk en betydligt större roll i kosten än nötkött, både i Sverige och globalt.

Observera att siffrorna här baseras på produktion och inte konsumtion. Handel var ju inte alls lika utvecklat vid den här tiden men det förekom en rätt omfattande import av socker och export av spannmål och senare smör. Det är sannolikt att man från Uppsala exporterade en hel del spannmål och kanske smör, oxar och fläsk från Västmanland. Det skulle betyda att skillnaderna mellan länen vad gäller konsumtionen inte var lika stor, dvs animalieandelen i Uppsala var sannolikt högre medan den var lägre i Västmanland. 

Resonemangen här rör Västmanlands och Uppsala län. I ett land som Sverige finns det givetvis stora variationer, och man ser ju att det var stora skillnader mellan de studerade delarna av Uppsala län och Västmanlands län också.

Den långsiktiga trenden i Sverige är att animaliernas andel av kosten motsvarade ungefär en tredjedel (Palm, Sverige 1570) i slutet av 1500-talet för att stadigt minska fram till 1800-talet då deras andel ökade snabbt igen för att vara återigen en tredjedel i början på 1900-talet. Animaliekonsumtionen peakade någon gång i mitten på 1900-talet och ligger idag strax under en tredjedel. Påståendet att animaliekonsumtionen i Sverige skulle ha ökat kraftigt är helt enkelt felaktig (om man av propagandaskäl vill framställa en ökning så använder man 1990 som basår för då var animaliekonsumtionen som allra lägst medan den ökade kraftigt i samband med EU-inträdet, en effekt av betydligt lägre pris).  

 

I nästa inlägg tänkte jag diskutera hur denna utveckling hänger ihop med befolkningsökningen. Berodde den kraftiga befolkningsökningen på 1800-talet på att det producerades mer mat eller producerades det mer mat för att man måste göra det för att föda en växande befolkning. Alternativt, berodde både befolkningsökningen och den ökade produktionen på andra faktorer?