Sunday, 16 May 2021

Att öka exporten av livsmedel är en dum idé

      - Visst, Danmark producerar mer än man själv äter upp och är ute på världsmarknaden och konkurrerar. Där befinner sig Sverige bara med spannmål och morötter. Men det som Sverige har och som är fruktansvärt viktigt är en hemmamarknad som sväljer det vi producerar.

Så säger Lars Bäksted som är ordförande för LRF växtodling, till Land Lantbruk 14 maj. Han är dansk men arbetar som förvaltare på Övedskloster (familjen Ramels fideikommis). Svenska bönder brukar ofta tala beundrande om det danska jordbruket och att man skall öka exporten har länge varit en våt dröm för lantbruket. Numera är det också en del av den svenska så kallade livsmedelsstrategin och regeringen vill öka exportandelen av livsmedel från 30 procent till 50 procent.

Men precis som Lars Bäksted konstaterar är det inte alltid en fördel att vara på världsmarknaden. Om vi exempelvis tittar på gris så har Sverige haft ett stabilt och ökande grispris under flera år i rad, medan priset i de exporterande länderna som Danmark och Tyskland har åkt berg- och dalbana. Priserna gick upp kraftigt ett tag på grund av att Kina drabbades av Afrikansk svinpest för att sedan falla dramatiskt i och med pandemin. 

På mjölksidan har Sverige, trots en minskande inhemsk marknadsandel, blivit helt kopplat till världsmarknaden genom Arla som är den dominerande aktören på den svenska marknaden. Arla är numera ett internationellt företag som dels tillämpar samma pris till alla leverantörer i Europa och är starkt exponerat på världsmarknaden genom export. Trots att Sverige är en nettoimportör av mjölkprodukter exporteras stora mängder av mjölkpulver, en ren bulkvara. Därigenom finns det en direkt koppling mellan den svenska produktionen och världsmarknaden som gör det mycket svårt att etablera en fristående prisnivå för svensk mjölk, även om konsumenterna skulle vilja betala för den.

Med den bakgrunden kan man verkligen fråga sig om det är en klok strategi att satsa på att öka exporten av livsmedel. Är det verkligen vettigt att myndigheter som Livsmedelsverket och Jordbruksverket har regeringens uppdrag att öka exporten av svenska livsmedel, medan de inte har något uppdrag för att öka konsumtionen av svenska livsmedel i Sverige? Ännu konstigare är att den stora satsningen Try Swedish, finansierad av staten, marknadsför danska mejerivaror, tyskt knäckebröd och finska kex. Men det kanske kan förklaras med att inte ens företagen själva tror på att man kan sälja på svenska mervärden på export

Att vi är beroende av import av livsmedel framställs ofta som ett problem och det kan jag hålla med om. Men den nuvarande svenska politiken bygger på att jordbruket och livsmedelsindustrin skall vara lika beroende av export, vilket är minst lika illa och egentligen en annan sida av samma sak. Det är inte så att den totala volymen ökar utan ökad import och ökad export går hand i hand, fast importen är alltid större. Vår självförsörjning med livsmedel har alltså minskat medan exporten ökat (även om det självfallet inte en naturlag). Erfarenheterna från pandemin och andra internationella kriser visar också att länder med stor lantbruksexport drabbades hårt.

Det som kallas en livsmedelsstrategi är en samling floskler med litet innehåll och det innehåll som trots allt finns är mestadels dåligt. Regeringen och näringen saknar en hållbar vision för det svenska jordbruket utan mässar på enligt en frihandelsdogm som aldrig var vettig och som nu är rent verklighetsfrånvänd.

 

2 comments :

Jan Wiklund said...

Inte minst dumt är det för att Sverige redan exporterar mer än det importerar:

"Vi fortsätter alltså att, som land, slita ihop mer pengar än vi gör av med. Rimligen stannar pengarna kvar i exportindustrin som använder dem att spekulera för, eller dela ut till aktieägarna som använder dem att spekulera för. Löner går de i alla händelser inte till, då skulle de användas till att köpa för.

Till på köpet används exportöverskottet till att skapa en skakigare omvärld. Överskottet kräver underskott på andra ställen. Det var så kriserna i Lettland, Grekland och Spanien byggdes upp."

https://gemensam.wordpress.com/2018/02/12/exportera-mindre-lev-mer/

GuDu said...

Det beror på skattesystemet. Då mervärdet och lite mer, till stor del tas om hand av "staten" måste det komma in nya pengar i systemet om det skall gå runt.

Exempel
Jag köper hårklippning för hundra kronor av ola har han sedan efter skatt ca 40 kronor att handla för. Resten var mervärde.
Köper ola bilservice för de 40 kronorna har reparatören sedan ca 15 kronor att handla mat av dig för. Det blir ett enormt pengasvinn på vägen och systemet kan endast hållas igång om vi exporterar varor eller tjänster och på så vis får in nya friska pengar i systemet.

Som det är nu är bonderiet till stor del intern cirkulation av pengar och skatterna leder till att landsbygden dräneras på pengar. Men om de exporterade skulle nya pengar fylla på.

Det är ett intressant ekosystem.

Intresssant är att för att det skall fungera måste vi exportera förädlade varor och importera bulkvaror men de senare femtio årens (o)utbildningspolitik och förhållanden för företag har gjort att vi nu mera är ett råvaruland istället för ett iland.