Hur stor andel av mjölken är svensk?

Den svenska andelen av mjölken har minskat kraftigt, det gäller oavsett hur man räknar. Konsumtionen av mjölkprodukter per person är rätt konstant över åren, trots att dryckesmjölken backar snabbt. 

Precis som med Sveriges livsmedelsförsörjning i stort går det att räkna på olika sätt. Enligt tabellen nedan från Jordbruksverket är tre fjärdedelar av mjölken svensk. Det kommer man fram till genom följande beräkning:

Produktion/Förbrukning = 73,3 % (vet inte hur Jordbruksverket fick det till 74,0 %)

Men man kan ju också räkna på hur stor andel av konsumtionen som är importerad, och då får vi: Import/Förbrukning = 46,4 %, dvs endast 53,6 % är svenskt. Ett annat sätt att få samma siffra är att ta dra av exporten från produktionen och dividera det med förbrukningen. Detta sätt är det man vanligen använder när man diskuterar hur stor andel av konsumtionen som är importerad. Det skulle ju kunna vara så att en stor del av exporten är varor som först importerats, det säger tabellen lite om. Nu är det inte fallet just på mejerisidan där det mesta av exporten är ”svensk”. 

Vad som är odiskutabelt är att den svenska andelen av mjölken har minskat kraftigt, det gäller oavsett hur man räknar. 

Trots den enormt snabba stukturomvandlingen i mjölkproduktionen verkar den inte klara konkurrensen, och exporten krymper medan importen ökar.  

Det som också är intressant att konsumtionen av mjölkprodukter per person är rätt konstant, trots intresset för vegansk mat. Kanske laktovegetarianer konsumerar mer mejeriprodukter som ersättning för kött?  I tabellen har man räknat om alla mejeriprodukter till mjölkekvivalenter, dvs ”förbrukning” innefattar den mjölk som behövs för att göra ost, smör, grädde, glass osv. Konsumtionen av dryckesmjölk var som störst i slutet av 1940-talet, hela 225 liter per person. 1960 hade den sjunkit till 166 liter, för att 2016 ligga på endast 79 liter.  Konsumtionen av ost uppgick år 2016 till 20 kilo, grädde 13 kg, syrad mjölk av olika slag 34 kg och smör 2,5 kg.