 |
| Vad drar mest vatten, vitlöken eller kossan? |
De där siffrorna man hör om hur mycket vatten som går för nötkött (16 000 liter per kg kött) åt räknar in regnvatten. Men om det är kor, rådjur eller ingen alls som äter gräset på betesmarken spelar liten roll för vår vattenförsörjning. Om det växte skog på marken (vilket är det mest sannolika alternativet) får vi inte mer vatten till annat.
För övrigt så använder sig jordbruket i Sverige runt 4 % av allt vatten (ej inkluderat regnvatten), så i svenskt perspektiv är det rätt försumbart - men det kan spela stor roll lokalt. Hushållen använder fyra gånger mer vatten än matproduktionen. Kan vara bra att tänka på i dessa tider.
Läs mer...
4 comments:
Och även om man räknar med regnvatten ter sig siffrorna inte helt realistiska.
En 2-års tjur ger runt 300 kg kött, och skulle alltså ha förbrukat 4,8 miljoner liter vatten under sin levnad - 6 600 liter per dag, 550 l i timmen den tid de står på benen. Hur skulle det gå till? I synnerhet som gräset inte innehåller 100 % vatten.
Intressanta siffror. De visar hur konstigt hela räknesättet är. En hektar mark tar emot cirka 6 miljoner liter vatten på ett år (om vi räknar 600 mm nederbörd). En hektar naturbete "producerar" kanske 100 kg per hektar. I sådana fall blir det faktiskt hela 60 000 liter vatten per kg kött, om man nu behagar räkna på det sättet.
det blir 60 000 liter per hektar...inte 6 miljoner
600 mm = 0,6 meter eller hur? En hektar är 10 000 m2. Mängden regn som faller blir då 0,6*10000 m3 = 6000 m3 eller 1000*0,6*10000 liter = 6 miljoner liter.
Post a Comment