Sunday, 22 May 2016

Habitatbanker - fler avlatsbrev

"Marknader för biologisk mångfald omsätter globalt över 25 miljarder kronor årligen. Naturvårdsnytta som skapas genom att skydda naturområden och återskapa naturvärden översätts till biologiska kompensationskrediter som sedan kan säljas till aktörer med intresse av att investera i naturkapital. Efterfrågan drivs framför allt av verksamhetsutövare med behov av ekologisk kompensation."
skriver Sveaskog och Boliden i ett pressmedelande. Med ekologisk kompensation menar man att den som kommer att skada naturmiljöer ska kompensera det genom åtgärder någon annanstans. Det är samma tanke som ligger bakom marknaderna för klimatkompensation. EU-kommissionen föreslog exempelvis 2011 ett system där asfaltering av mark inom EU skall kompenseras med åtgärder av samma värde ”någon annanstans”. På så sätt skall man kunna ersätta åkermark som asfalterats i det tätbebyggda Europa med att återställa eller ta i anspråk mark någon annanstans, till exempel i Afrika. I sanning en märklig värld vi lever i. Jag är mycket skeptisk till dessa system av ett flertal skäl, bland andra:
  • Det är en öppen fråga om "pris på ekosystemen" leder till mer eller mindre exploatering. Det är ju just genom att göra dem till handelsvaror som man gör dem till något man kan exploateras. Jag utvecklar det här i inlägget, hhttp://gardenearth.blogspot.se/2011/03/ecosystems-invaluable-and-worthless.html 
  • Marknadsmekanismer har inte ens lyckats se till att en miljard människor får MAT. Att då tro att alla de relationer människan har till naturen skulle kunna regleras med marknadsmekanismer är helt orealistiskt. 
  • De marknadsbaserade program som redan existerar visar också att det inte finns något som helst samband mellan de sofistikerade vetenskapliga beräkningarna för värdet av ekosystemtjänsterna och priserna för dessa på marknaden. Ett tydligt exempel är marknaden för utsläppsrätter för koldioxid. Värdet av denna marknad minskade med 38 procent 2013, medan utsläppen ökade. EU:s marknad för utsläppsrätter omfattar 94 procent av världens handel med utsläppsrätter och där sjönk priser för utsläppsrätterna med 18 dollar per ton under 2012 och 2013. 
  • Allra viktigaste: I allt högre utsträckning tycks vi blanda ihop ”värde” och pris uttryckt i pengar och vi bör akta oss för att förstärka detta ytterligare genom att sätta priser på naturen.
 Tidigare inlägg på detta tema, på svenska.
Vad har naturen gjort för oss?
Klimatkompensation - ett modernt avlatsbrev?
Varg AB - hur verkligheten igen överträffar mina vildaste fantasier!

Jag utvecklar dessa resonemang vidare i boken Ätstörningen.  
 
I boken Garden Earth skriver jag följande:

Trade in ecosystem services of various kinds is a booming market.[1] There are carbon offsets, payment for ecosystem services, and wetland banking (discussed again in Chapter 26) and species banking.[2] For instance, by putting your money in the Florida Panther Conservation Bank you can get the right to encroach on the habitat of the panthers in some other place. ‘Through a combination of comprehen­sive large-scale planning and a coordinated mitigation strategy, the Florida Panther Conservation Bank reduces conflicts and costs between development and conservation aims, thereby increasing the ecological effectiveness of our conservation strategy’ (Florida Panther Conservation Bank 2011). The only ‘rational’ way capitalism is able to manage ecosystem services is to convert them into commodities than can be traded. This comes with a large chunk of problems. First, it is the valuation itself; as we discussed, it is very difficult to appraise ecosystem services. Second, there are distributional issues. This gives the rich and powerful even more influence over the life of the poor, as the rich, gradually, take ownership of more and more of these services. Once the ownership is endorsed, the moral right to criticize this imbalance is much weakened. The poor are also, in most cases, less competitive in the supply of ecosystem services as higher transaction costs are involved in dealing with many small suppliers than one large one. Third, the assignment of (monetary) value to these ‘services’ means that human relationship to nature is changing into a commodity as well.[3]


[1]       At least it is portrayed as such by proponents of a green economy.
[2]       As of April 2011, there were 101 species banks’ in the United States (see http://www.speciesbanking.com).
[3]       Anthropologist Sian Sullivan (2010) has written a paper, ‘The environmentality of “Earth Incorporated”: on contemporary primitive accumulation and the financialisation of environmental conservation’, which expands on these issues.

1 comment:

Anonymous said...

Jättebra! Jag håller helt med! När vi sätter ett pris på ekosystemtjänster, då öppnar vi upp för ännu större exploatering. Stärkt internationell lagstiftning mot storskalig miljöförstöring är mycket mer effektivt för att skydda naturen.