Vattenfotavtryck under luppen: att lägga näsan i blöt

Rädda vattnet – ät potatis

"16 000 liter vatten krävs för att producera 1 kilo nötkött.Världens vattenresurser sinar. Det största hotet är vår matproduktion. Har du tänkt på hur mycket vatten som går åt för att producera maten du äter? Ett kilo ris kostar 2 700 liter vatten att framställa. Ett kilo nötkött kostar 16 000 liter vatten. En liter öl kostar 400 liter vatten.” så skrev Aftonbladet för några år sedan. Och liknande siffror och braskande rubriker valsar runt lite överallt.

Jag har roat mig med att gå till källorna för att titta lite närmare på de här vattensiffrorna. Det som är viktigt att förstå att forskarna pratar om grönt, blått och grått vatten och de är väldigt olika. Det gröna vattnet är i princip regn och snö. Blått vatten är grundvatten och vattendrag och grått vatten är det vatten som behövs för att ta hand om (späda ut eller rena )avfallet från en viss verksamhet. Själv tycker jag att man skulle använda sig av ytterligare en kategori av vatten, förslagsvis svart för fossilt vatten, dvs grundvatten som inte har någon kontakt med det som sker på markytan idag. Det vattnet är ju i princip en helt ändlig resurs. Tyvärr används det i stor skala i vissa länder som Saudiarabien, Egypten och USA.

Jag har använt mig av två rapporter från erkända forskare, föregångare i forskningen om vattenavtryck, eller vattenfotavtryck som det ibland kallas, Mesfin M Mekonnen och Arjen Y Hoekstra från Twenteuniversitetet i Nederländerna. Så här ser deras senaste data ut:

De första kolumnerna berättar hur många kubikmeter vatten det går åt för ett ton av ett visst livsmedel – det är ju detsamma som liter per kg. Så där finns siffrorna som ligger till grund för påståendena ovan. Det går åt cirka 50 gånger så mycket vatten per kg kött som för grönsaker. Eller det går åt 50 gånger så mycket vatten per kg nötkött som för en genomsnittlig grönsak. I själva verket varierar grönsakerna mycket också. Sparris gör av med 2150 m3 per ton, medan morötter bara behöver 195 m3 per ton och. Torkade tomater ligger precis jämnt med kyckling.

Men är det verkligen vettigt att prata åtgång per kg? Är det inte rimligare att ställa det i relation till hur mycket man äter, eller hur mycket man behöver äta för att tillfredsställa vissa behov. Potatis innehåller 8 gånger mer kalorier än gurka, kött innehåller dubbelt så många kalorier som potatis, men mer än 10 gånger så mycket protein (ändrat detta 26 jan -16, pga av tidigare felskrivning). I de tre sista kolumnerna ser vi vattenåtgång för kalorier, protein och fett. Vattenavtrycket av nötkött är störst per kalori och minst för rotfrukter och spannmål. För protein är nötter “sämst” och spannmål och oljeväxter “bäst” medan för fett är oljeväxter inte helt förvånande bäst och potatis rotfrukter sämst.


Men man kan också titta på vilken sorts vatten som går åt för de olika produkterna. Det är ju trots allt mycket mer värdefullt med rent vatten i en bäck eller som grundvatten än som regn – det är något som forskarna också anser. Så samma tabell som ovan – utan regnvatten ser ut så här:

Nu är nötterna värstingar både för kalorier och protein och grönsakerna sämst för fett (det är ju inte så konstigt eftersom de innehåller mycket litet fett). Oljeväxterna är mest vatteneffektiva för protein och fett medan rotfrukterna är bäst för kalorierna. Mjölk och fårkött framstår som riktigt bra alternativ.


Med tanke på hur olika uppfödningsformer det finns för nötkött kan det vara meningsfullt att titta noggrannare på hur de olika formerna skiljer sig åt. Då ser man att nötkött från betesdrift har bara halva avtrycket av blått och grått vatten än det industriella köttet – och det börjar närma sig fårköttets värden. Det har däremot ett större grönt vattenavtryck än det industriella köttet. Å andra sidan så kommer mycket beteskött från områden där regnmängderna är så små att det inte finns någon alternativ användning av marken – det är helt enkelt för torrt att odla några grödor. Du kan läsa mitt inlägg från Namibia för att få perspektiv på det hela - Vi använder våra kor för att hela vår jord).



Nu är ju alla de här siffrorna globala genomsnitt och frågan är om det egentligen är meningsfullt att diskutera globala genomsnitt? Det globala genomsnittet för spannmål är 1644 m3/ton, medan det är 637 m3/ton i Nordeuropa och 4658 m3/ton i Centralafrika.

En annan invändning kan vara att kalorier, fett och protein inte är det viktiga. Man äter ju grönsaker främst för vitaminerna. Må så vara, men i en diskussion där man framställer det som att vi kan välja mellan olika livsmedel för att påverka vårt vattenavtryck är det rimligt att först titta på energi och protein. Allt det andra kommer sen när det gäller den globala näringsförsörjningen.

Den övergripande slutsatsen?
Att man skall vara försiktig med att dra för snabba och säkra slutsatser av lösryckta siffror. Ladda ner en PDF version av artikeln här

Rapporternas fulla namn är:

The green, blue and grey water footprint of crops and derived crop products, från Hydrology and Earth System Sciences 15, 1577-1600, 2011

A Global Assessment of the Water Footprint of Farm Animal Products, Ecosystems (2012) 15: 401–415 DOI: 10.1007/s10021-011-9517-8