Monday 31 October 2016

Vi ligger risigt till


I WWFs Living Planet Report för 2016  kan man läsa att mänsklighetens ekologiska fotavttryck motsvarar 1,6 jordklot. Genomsnittsfotavtrycket per person i världen är 2,8 globala hektar. Jordklotets biologiska kapacitet beräknas samtidigt till 1,7 globala hektar per person. Det andra måttet som finns i rapporten är Living Planet Index, ett mått på den biologiska mångfalden, mätt på populationerna ryggradsdjur. Med dagens takt minskar populationerna varje år med 2 procent. Mellan 1970 och 2012 har de i snitt minskat med 58 procent. Värst är det för sötvattensarterna som gått ned med 81 procent. Utan överdrift kan man säga att mänskligheten ligger risigt till.

I den senaste rapporten visas att Sverige tillsammans med länder som USA. Kuwait och Australien har störst ekologiskt fotavtryck per capita. Från att i 2014 års rapport behöva 3,7 jordklot om alla på jorden skulle ta efter vår konsumtion, så motsvarar det svenska fotavtrycket nu 4,2 planeter. Värstingarna syns väl på denna karta.



Globalt fotavtryck enligt WWF.

I WWF Sveriges pressmeddelande och information om Living Planet report betonar man följande tre åtgärder
  1. Ta fram mål för att minska våra konsumtionsbaserade utsläpp
  2. Utarbeta en strategi för hur vi halverar Sveriges köttkonsumtion
  3. Stopp för nyförsäljning av fossildrivna bilar - om möjligt till 2025
Av alla former av konsumtion så nämner man inte allt flygande, man nämner inte de ständigt ökande transporterna eller bostadssektorn eller de enorma mängder elektronik som köps och slängs efter något år, hundmaten, nöjeshästuppfödningen eller all färdigmat och uteätande -- det är endast köttkonsumtionen som nämns. Och där slänger man in en halvering som får det låta som att det grundar sig på någon form av vetenskaplig beräkning. Detta trots att det saknas samband mellan köttkonsumtionen och det ekologiska fotavtryckets storlek enligt de data som ligger till grund för WWFs egen rapport. Ett stort antal länder (t.ex. Argentina, Brasilien, Frankrike, Portugal, Storbrittanien, Vitryssland och Danmark) där man konsumerar mer kött än i Sverige har betydligt lägre fotavtryck.

Rapporten innehåller ett intressant kapitel (3) om livsmedelssystemet som man önskar att fler skulle läsa. Istället för att betona konsumentens val beskriver den hur systemet är riggat för produktion av handelsvaror för marknaden, ett system som gynnar ett litet fåtal och missgynnar både huvudelen av jordens befolkning och förstör naturen och ekosystemen. I Living Planet report sidan 122 säger man: "We must create a new economic system that enhances and supports the natural capital upon which it relies." (Vi måste skapa ett nytt ekonomiskt system som utvecklar och understöder det naturkapital som det är beroende av). 


Det vore bra om WWF Sverige hade haft kurage att ifrågasätta det ekonomiska system som utgör det egentliga hotet snarare än att sprida missuppfattningen att det är genom att äta mindre kött som vi löser problemen, särskilt när deras egen rapport visar att inte är fallet.




Storleken av det ekologiska fotavtrycket bestäms av den mix av varor och tjänster som invånarna i landet använder samt av hur effektivt resurser, inklusive fossila bränslen, används i produktionen av varorna och tjänsterna. Allt detta vägs samman till ett mått som kallas global hektar. Det är klart att ett sådant mått kan kritiseras på olika sätt (hur räknar man om koldioxidutsläpp till hektar?), men på det stora hela är det, i mitt tycke, ett pedagogiskt sätt att göra vår användning av planeten synlig.




16 comments:

Gunnar Rundgren said...

På sociala medier har någon frågat om detta betyder att jag är emot en minskning av köttkonsumtionen.

Mitt svar är att jag har inget alls emot att köttkonsumtionen halveras men jag ser inte att det är ett konstruktivt sätt att närma sig jordbrukets hållbarhetsfrågor. Det är helt enkelt dåligt genomtänkt som strategi.

Att halvera köttet med klimatargumenten betyder också att skippa nötkött och äta kyckling (eftersom effekten av att halvera kyckling är mycket liten), och det vore mycket olyckligt. Man kan heller inte koppla loss mängden nötkött från mängden mjölk, smör och ost, eftersom det mesta nötkött i svensk tapping kommer från mjölkproduktionen. Skall vi vara självförsörjande på matfett och inte importera palmolja behöver vi mer animaliskt fett och mer rapsolja som i sin tur ger proteinfoder för djuruppfödning. Ännu mer om vi skall öka biobränsleproduktionen. Vi behöver börja diskussionen på åkern, i det ekonomiska systemet och jordbrukets omfattande reglering och inte på tallriken.

Inlägget ovan handlade om att det är olyckligt att "halvera köttkonsumtionen" lyfts fram som om det vore en av de absolut viktigaste sakerna vi kan göra, när det finns så många andra saker i vår konsumtion och livsstil som är betydligt värre eller lika illa.

Att äta mindre men bättre kött kan vara en bra sak - men det kommer inte "rädda världen".

Anonymous said...

Har du någon direktkontakt med WWF (och övriga kampanjorganisationer) så att det går att förstå varför de trycker så hårt på just köttkonsumtionen? Som du visat så många gånger så är ju just detta en väldigt komplex fråga som föga lämpar sig för förenklade (och moraliserande) budskap.

Ett mycket enklare och rakare budskap vore ju att säga att vi måste sluta flyga, i synnerhet för nöjes skull - där finns det ju inte så många invändningar.


/Jonas E

Anonymous said...

En liten kommentar.
Biodrivmedel behöver inte resultera i djurfoder, man kan lika gärna göra etanol av vete + biogas av dranken, eller bara odla gräs och göra biogas av det. Kvar blir ett utmärkt gödsel där de svårnedbrutna delarna bildar mull. Det finns både rena etanol- och biogasmotorer lämpade för lantbruk. Och framöver hoppas vi väl också på mer plöjningsfritt och kanske även lättare, självkörande maskiner.

/Jonas E

Gunnar Rundgren said...

Visst har jag kontakter med WWF. Till deras försvar är att de oftast säger "ät mindre men bättre kött". Även det kan givetvis tyckas vara en alltför stor förenkling, men det är i alla fall mycket bättre än "halvera köttkonsumtionen", vilket var deras budskap den här gången.

Och visst kan man hitta på olika sätt att använda biodrivmedlens rester, hitills har dock djurfoder varit den helt dominerande användingen av oljekakor och drank. Att omvandla proteiner till energi förefaller vara mycket ineffektivt. I framtiden kanske man kan göra någon form av direkt ätbar proteinprodukt av dem. Där vi är idag så är kopplingen mellan djurfoder och biobränslen otroligt stark, så stark att jag inte ser att man kan vara vegan och förespråka biodiesel eller etanol. Biogas från vall är nog det mest djurfria alternativet, samt metanol och etanol från skogsråvara.

Anonymous said...

WWF brukar ju faktiskt oftast ta en helhetssyn, men frågan är snarare hur man förmår dem och deras gelikar att alltid göra det. De har ju visat sig ha förmåga att påverka politiken - då är det ju bra om de kan fås att erkänna att världen är komplex och driva det gentemot politikerna.

Så länge det finns avsättning för protein till djurfoder så är detta bättre betalt än andra biprodukter från biobränsleproduktionen, och med ett lågt oljepris är detta är viktigt för USA och Europa (men inte för Brasilien eller Indonesien). Men när väl foderbehovet är mättat så finns det fortfarande massor av mark över som inte behövs för matproduktion (korna vill vi ju ha i skogen och på betesmarkerna och kyckling o gris får äta rester) men fortfarande många transporter som inte kan gå med el. Då kan man absolut göra etanol + biogas. Då kan man också gå tillbaks till sorter med mindre protein och mer stärkelse eftersom man inte behöver proteinet som sådant. Till på köpet kan man då också minska kvävegödslingen.

Skogsrester kommer vi naturligtvis också att behöva använda. Just nu ser det ut som om biogas är den bästa slutprodukten, men det kan ändra sig - det är fortfarande många år kvar innan vi har en kommersiell produktion från skogen.

/Jonas E

Anonymous said...

Förresten - kul att Svenskan tog upp frågan, kanske är det en offentlig diskussion på gång.

Däremot behöver nog Elin Röös läsa på lite om bevarandebiologi. Senast vi hade god bevarandestatus för våra betesberoende arter hade vi 3 miljoner kor, 1,5 miljon får, 500 000 hästar och 500 000 getter som så gott som alla betade på naturbetesmark och i skogen. Det är någonstans i den storleksordningen vi behöver för att bevara den biologiska mångfalden.

/Jonas E

Gunnar Rundgren said...

Håller med om det där med bevarandet, samtidigt som det ju inte kan vara skrivet i sten hur stora arealer vi skall bevara eller återskapa.

Anonymous said...

Arealerna som sådana är knappast skrivna i sten. Måttet är snarare det som kallas god bevarandestatus, vilket dock kräver både vissa arealer och dessutom goda möjligheter till spridning och kommunikation mellan dem. Små, isolerade arealer är alldeles för utsatta för slumpvariationer för att vara uthålliga. Framför allt behöver vi troligen en gradient från helt obetad skog till hårdbetad öppen mark och att denna gradient tillåts att vara både uppbruten och mosaikartad samt fluktuera mellan åren.

Det är möjligt att vi klarar god bevarandestatus även med färre än 3 miljoner kor, 1,5 miljon får etc, men det vet vi inte. Och vi vet inte ens om vi kan ta reda på det, eller hur få som verkligen behövs, så i det avseendet bör nog försiktghetsprincipen råda.

/Jonas E

Edgar said...

Ja visst är det spännande att elektronik och flyg så sällan kommer med på såna här listor. Jag tänker att det beror på att de som skriver listorna dels inte själva vill släppa flyget och den senaste telefonen och dels för att de tror att ingen annan kommer göra det heller. Man kan undra vad alla hästar och hundar har för del i dom där jordkloten. Hästar har väl iaf oftast naturbete?

Anonymous said...

Tror inte det är så enkelt, men man undrar varför de snöat in på just nötkött. Måhända finns det en stor andel vegeterianer som vill minska köttätande av etiska skäl och nu hittar ytterligare argument?

Hästar går sällan på naturbete - då riskerar de att bryta benen när de snubblar på stenar eller halkar på klipphällar. De allra flesta hästar går på åker, eller mark som varit åker. Så var det även i det gamla bondelandskapet. Hästar ville man ha nära till hands så de gick i stenfria hagar nära gården och de var också statusdjur som fick mycket finare behandling än korna.

/Jonas E

Gunnar Rundgren said...

Jag har jobbat en del i Mongoliet. Även där har hästarna högst status, men lustigt nog är det ändå de som får ströva friast av alla - antagligen för att de kan försvara sig mot rovdjuren bättre än de andra (kor, getter, får, jakar och kameler.)

Anonymous said...

Eller så kanske man vill ha mjölkdjuren nära gården (eller har man fäbodsystem?)

En häst var lika mycket status som en lyxbil idag. Få bönder hade mer än en, de flesta plöjde med oxar ända in på 1900-talet, så den man hade var man ytterligt rädd om. Det var också mannens djur som han putsade och vårdade, medan kvinnorna skötte kor, småfä och fyle.

Även svenska hästar släpptes dock slutligen på fritt bete i hemmaskogen, men inte förrän vid sekelskiftet när varg och björn minskat så mycket att det inte behövdes vallhjon, och vallodlingen började ta över utmarksslåttern som vinterfoderresurs. Fast på de Gotland och Öland som saknar stora rovdjur, har det ju funnits stora hjordar vilda hästar.

Rödkulla sades kunna försvara sig mot varg, i alla fall som fullvuxen. Björn var nog värre...

/Jonas E

Pogust said...

Jag blir alltmer förvånad/ledsen över diskussionen i de flesta media som helt fokuserar på hur vi skall försöka uppehålla befintlig levnadsstandard med en ökande befolkning och minskande tillgång till energi. Nog är det väl fler som inser att situationen inte är hållbar så värst mycket längre?

80% av vår energi är fossil, en energiform som blir allt svårare att utvinna. De lagrade miljoner år av solenergi som vi förbrukat under ~200 år, som givit oss möjlighet att öka från 0,5 till 7 miljarder på planeten lider mot sitt slut och inga andra realistiska alternativ finns. Vindsnurror, solceller, biobränslen etc kan bara ersätta en bråkdel av den fossila energin.

Det enda möjliga alternativet är en reduktion av energikonsumtionen ner till en hållbar nivå som motsvarar den energi vi kan utvinna ur solinstrålningen. Men var finns den diskussionen? Vi ligger väldigt risigt till om vi tänker några decennier framåt.

Vi behöver en diskussion om hur vi hanterar den kommande kontraktionen utan att kaos uppstår. Övergången från ett energiintensivt samhälle till ett lågenergisamhälle. Tillbaka till lokalt producerad mat med metoder som inte kräver import av gödning eller kväve producerat av naturgas.

Gunnar Rundgren said...

Pogust, på det stora hela håller jag med dig. Jag tror förvisso att sol och vind har större potential, men samtidigt att de praktiska och ekonomiska hindren för att ge dem en dominerande roll i energisystemet är mycket större än vad de flesta inser. Det kommer kräva stora förändringar i livsstil och produktion. Men teknikoptimismen lyckas gång på gång dupera folk, och även om media domineras av negativa nyheter så sväljer de helt okritisk alla nya tekniska innovationer som påstås ge billig energi eller billig mat utan miljöproblem....

Pogust said...

Om man ser till de få seriösa undersökningar jag funnit så kan de nya energikällorna som solceller och vindsnurror bara produceras med billig fossilenergi.

Att gå från några % till att förse större delen av vår energi idag är en omöjlighet. Så mycket neodynium och andra nödvändiga ämnen finns inte tillgängliga i jordskorpan i en koncentration som gör dem brytbara.

Ett bra exempel finns här, en verklig studie i den energi som åtgår för att producera en av Europas största solfarmer i Spanien. Det visade sig att 1/3 åtgick till pv-panelerna medan 2/3 var transporter och kringutrustning. En verklig EROEI av 2:1 om man medräknar arbete och finansiella kostnader blev resultatet över 25 års beräknad produktion.

http://www.wire1002.ch/fileadmin/user_upload/Documents/Reports/110403_How_much_net_energy_does_the_Spain_s_Solar_PV_program_deliver.pdf

Läste om några stater i USA som nått långt med sol och vindenergi, tror det var Texas och Californien. När de nådde mellan 10 och 15% sol/vind så kraschade systemen pga intermittensen som inte distributionen kunde hantera. Det är alltså stora investeringar som behövs i infrastrukturen. Sen tillkommer kostnaden för de fossildrivna kraftverken som måste stå i beredskap för backup en mulen lugn dag. Deras kostnader blir skyhöga per producerad kwh, det kommer också att belasta de miljövänliga alternativen om vi inte är beredda att släcka ner då det inte blåser....

Vi är lyckligt lottade i Sverige med all vattenkraft. Jag ser det ur ett större perspektiv där många länder idag är helt beroende av fossilenergin. Jag ser ingen annan lösning än en drastisk minskning av energikonsumtionen. Vårt kapitalistiska samhälle är byggt på ständig tillväxt pga ökande energianvändning så det finns ett litet problem där.... men det hör kanske inte hemma på den här bloggen även om det är synnerligen relevant för vår framtid.

Xiro said...

Blir oerhört bekymrad över allmänna opinionen. Vi behöver MINDRE storindustrijordbruk och mer lokal matproduktion. För att det ska vara möjligt måste vi ÖKA naturbetet och äta/använda hela djuret. För att detta ska kunna ske behöver vi MINDRE kategoriskt motstånd mot animaliska produkter. Vi måste också börja vår vandring mot ett lågföroreningssamhälle.