Wednesday, 19 October 2016

Kejsarens nya hållbarhet?

Jag gjorde ett mindre jobb om att ta reda på hur hållbarhet definieras i olika dokument. Jag slogs av att ekonomisk hållbarhet som ju trots allt är det som dominerar politiken och verkligheten verkar helt sakna vedertagna definitioner, annat än att betyda "lönsam" eller "långsiktigt konkurrenskraftig" i samband med företag. Och det verkar betyda "tillväxt" för samhällen (trots att vi alla vet att fortsatt exponentiell tillväxt är en omöjlighet).


Flertalet definitioner av social hållbarhet var helt individcentrerade, dvs de diskuterade mänskliga rättigheter och liknande. Det är förvisso relevant, men utan ett fungerande samhälle finns det inga mänskliga rättigheter alls, eftersom det är samhället som garanterar dem och inte individen. För alla som varit i samhällen med brist på tillit och brist på fungerande institutioner är det uppenbart att social hållbarhet har fler dimensioner än individens rättigheter.

Det finns för övrigt ingen ekonomisk hållbarhet utan social hållbarhet heller, eftersom hela vårt ekonomiska system bara är en utväxt på samhällskroppen och ekonomin är helt beroende av sociala institutioner som pengar, äganderätt, kontraktsrätt, handelsavtal, arbetsrätt osv. 

Med tanke på hur hållbarhetsbegreppet används i stort sett varenda policydokument är det anmärkningsvärt hur lite genomtänkt det är. 

(det finns givetvis mycket mer att säga på ämnet hållbarhet, det här är bara en ögonblicksurladdning av tankar som dök upp i samband med ett jobb). 

5 comments :

Anonymous said...

Ekonomisk hållbarhet var ett sätt att få med G77 på Riodeklarationen. Annars hade det inte blivit något. Även social hållbarhet hade nog med denna låsning att göra och var bl.a. ett sätt att markera mot apartheid. Som alltid så försöker varje grupp alltid använda varje satsning i FN till sina syften, även om ämnet för satsningen inte primärt handlar om detta.

Och nog kan man hitta en del indikationer på vad som avses med social och ekonomisk hållbarhet i Agenda 2030, om än inte strikta definitioner.

/Jonas E

Gunnar Rundgren said...

Jovisst nämns hållbarhet i 10 av de 17 målen i Agenda 2030. Men särskilt mycket klokare tycker jag inte att man blir av hur det används. Det används mest som ett trevligt adjektiv, och sedan talar man om "hållbar ekonomisk tillväxt" och "hållbar industrialisering". Men eftersom man inte definierar vad man menar, så bidrar det inte alls till förståelsen. I mitt tycke är "hållbar ekonomisk tillväxt" en självmotsägelse, det finns i alla fall ingen som vare sig empiriskt eller teoretiskt lyckats visa hur den skulle se ut.

Anonymous said...

Även om man inte klarar att definiera hållbarhet och i vissa av målen förfaller till ett slentrianmässigt upprepande av ett innehållstomt "hållbar", så klarar man ju i andra mål att ge massor av exempel: återvinna material, effektivare resursanvändning, halvera matsvinnet, utrota arbetslöshet, lika lön för likvärdigt arbete, främja lokal kultur och produkter, ge tillgång till finansiella tjänster till alla, utrota svälten etc etc.

Det här speglar ju bara att termen Ekonomisk hållbarhet uppkom som ett noa-ord för "Väst måste dela med sig av sina rikedomar". Sen sliter ekonomer världen över - utan att komma överens - om vad Hållbar ekonomi skulle kunna betyda i verkligheten. Tim Jackson har sina anhängare och motståndarlaget sina. Jag tror vi måste acceptera att uttrycket i första hand är "agreed language" för att tredje världen ska ges möjlighet att höja sin levnadsstandard, och vi ska nog inte kräva alltför mycket vetenskaplig stringens av termen.

/Jonas E

Gunnar Rundgren said...

Jag har haft det tvivelaktiga nöjet att sitta i ändlösa möten som förhandlat den där typen av dokument, så jag är väl medeveten om deras karaktär av kompromiss...

Anonymous said...

Så ock jag...

Jonas E