Tuesday, 13 September 2016

Små nyheter betyder så mycket

Ibland kan några små nyheter tillsammans ge en väldigt bra bild av stora utvecklingsskeden.

  • Slakteriföretaget Hälsingestintan utvecklar en ny affärsmodell där företaget äger djuren och bönderna sköter om dem.
  • -Att vara många bönder är inget självändamål, säger Lantmännens ordförande.
  • Traktortillverkaren Case IH visar upp en förarlös traktor.

Tre små lantbruksnyheter rapporterade av Atl 2 september. Dessa tre små nyheter belyser dock mycket väl den svindlanden snabba omvandling av lantbruks och livsmedelsproduktionen som pågår.  År 1932 fanns det över 400 000 jordbruksföretag i Sverige. Av dessa hade 398 000 kor, 376 000 höns och 321 000 grisar. Nästan alla gårdar hade således någon ko, några höns och någon gris samt en häst som dragdjur. Varje gård odlade också ett flertal grödor. Åttiotvå år senare, 2014, fanns det 67 000 gårdar varav endast 4 394 hade mjölkkor 4 600 hade höns eller kycklingar och 1 282 hade svin. Specialiseringen har också ökat inom växtodlingen så att varje gård odlar färre grödor än tidigare, trots att gårdarna blivit mycket större. 
Det är i det perspektivet vi kan förstå de tre nyheterna. Lantmännens ordförande, Bengt-Olov Gunnarsson, säger att de, och bönderna, måste vara internationellt konkurrenskraftiga och då måste strukturomvandlingen fortsätta. Förarlösa traktorer, även om de säkert har något årtionde till innan de blir vanliga, kommer precis som mjölkningsrobotar att både vara ett svar på ytterligare strukturrationalisering och samtidigt driva på den. Från att ha varit en av de mest arbetsintensiva sysslorna har jordbruket på kort tid gjorts sig av med de flesta händer och armarna och ersatt dem med kapitalkrävande maskiner och inköpt konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel.
Och här kommer Hälsningestintans nya affärsmodell in. Genom att företaget skall äga djuren behöver bonden inte ha så mycket kapital. Till saken hör att företaget med det fäbodklingande namnet justfått ett stort kapitaltillskott från bland annat Antonia Ax:son Johnson, familjen Wallenberg, och familjen Jonas af Jochnick. Denna affärsmodell har numera tagit över så gott som hela kycklingproduktionen i USA och är en mall för andra branscher.

*

Vi tutas i att det är konsumentens val som styr livsmedelsmarknaden, medan det i själva verket är priskonkurrensen mellan bönder och företag, understödd av fossila bränslen, konstgödsel och maskiner samt kapitalavkastning som är det som formar vad som produceras och hur det produceras. Fortfarande spelar också politiken en rätt stor roll för jordbrukets utformning, men EU:s jordbrukspolitik saknar, precis som den svenska, en bärkraftig vision, utan handlar mest om att fortsätta marschen mot marknadsanpassning, där statliga stöd får mildra effekterna.
Som Lantmännens ordförande träffande säger i intervjun är det helt och hållet en politisk fråga hur många bönder vi skall ha. På samma sätt är den ökande sårbarheten i livsmedelsförsörjningen en politisk fråga, men Sverige har ingen politik för det. Det finns heller ingen politik för hur jordbruket skall fylla sin mycket viktiga funktion att förvalta stora delar av landskapet, och då pratar jag inte bara om bevarande av vackra hagmarker utan jordbrukets roll för klimat, vatten, biologisk mångfald.
På lokal nivå har flera kommuner och regioner insett jordbrukets viktiga roller. Lokal upphandling, kommunala kor, stadsodlingar, betesprojekt är några av exemplen. Många enskilda engagerar sig både som konsumenter och som medborgare för bevarande av jordbrukslandskapet, djurvälfärd och ekologiskt jordbruk. Stockholm län utreder nu hur man kan förstärka sin krisberedskap och självförsörjning. Men det behövs mycket mer och kraftigare tag på alla nivåer.

No comments :