Sunday, 10 April 2016

Rättvist ekologiskt produktionsutrymme

Jag undrar om det finns någon av mina blogläsare som kan visa på sammanställningar av data rörande ekologiskt fotavtryck "i produktionen" för olika branscher/yrken, gärna uttryckt per arbetskraft, men i relation till omsättningen i pengar kunde också vara intressant.

Jag tycker det vore intressant av ett flertal skäl.
- Det pratas mycket om våra ekologiska fotavtryck från konsumtion, och det förs fram ideer om global rättvisa baserade på konsumtionsutrymme. Men vad betyder det om man istället säger att varje arbetande människa skall ha samma tillgång till jordens resurser för sitt arbete? Det skulle kunna jämföras med forna tiders krav på jordreform.

- Vad innebär det för synen på "effektivitet" om man i stället för att titta på t.ex. energiåtgång per producerad vara eller tjänst, tittar på den per arbetande person. Ta till exempel sjötransport. Det är ingen tvekan om att det är mer "effektivt" än land eller flygtransport vad gäller energiåtgång per kg gods. Men om vi tittar på hur mycket varje sjöman förbrukar är det enorma mängder. De största containerfartygen har cirka 20 anställda och förbrukar mer än 200 ton diesel per dag, dvs 10 ton diesel per person och dag! Dvs i sitt arbete orsakar dessa sjömän långt mer växthusgasutsläpp per dag än svensken gör i genomsnitt per år
https://people.hofstra.edu/geotrans/eng/ch8en/conc8en/fuel_consumption_containerships.html
Man kan ju tycka det här är inget problem, för per kg vara är det ändå mindre än från en mindre båt eller från en lastbil (vilket det är). Problemet är bara att om alla människor jobbar enligt samma logik kommer både produktion, konsumtion och resursförbrukning öka kraftigt även om det är effektivt per kg/per klippt hår/per mobilsamtal/taxiresa.

Jag utvecklade det här resonemanget i en bloggpost för ett tag sedan,
(http://tradgardenjorden.blogspot.com/2014/12/hur-okad-effektivitet-leder-till-okad.html),  men jag saknar både kritisk feedback och inte minst data på hur mycket energi eller andra resurser eller växthuseffekt som olika typer av arbete orsakar. Jag vet inte precis vart detta skulle kunna landa, men det vore i alla fall intressant att studera lite närmare.

8 comments :

flute said...

Det blir nog ännu svårare att dra systemgränserna här än att dra dem vad gäller konsumtion av olika produkter.
Om jag jobbar med sammansättning av komponenter till en helhet och denna lilla fabrik drar väldigt lite energi per arbetad timme eftersom det mesta arbetet görs för hand låter det ju bra. Men sedan kanske produktionen av komponenterna i sig drar enorma mängder energi. Ett exempel på detta skulle kunna vara custom-byggda datorer.

Gunnar Rundgren said...
This comment has been removed by the author.
Gunnar Rundgren said...

Jo, det där är viktigt. En del verkar luta åt att eftersom allt är så sammanflätat är det lika bra att räkna påverkan per krona. Det skulle i så fall gälla både produktion och konsumtion.

Anonymous said...

Tror inte det är en framkomlig väg. Sjömannen som förbrukar en massa energi i sitt arbete gör det ju för en mängd andra människor. Om var och en istället skulle åka i sin egen lilla båt så bleve ju utsläppen för att få hit varan betydligt större. Hans miljöbelastning ska ju fördelas på samtliga som njuter frukterna av hans insats.

Om alla tar sin båt och hämtar sin egen cola-burk så hindras de naturligtvis från att göra andra saker som belastar miljön - men det är osäkert om totalresultatet blir så mycket annorlunda, kanske det enda som händer är att vi släpper ut lika mycket, men endast får varsin cola-burk istället för cola-burk + en massa annat.

Och Jevons paradox är inte en naturlag. Trots att det tex blivit avsevärt billigare att köra bil de senaste 10 åren så är körsträckorna per person oförändrade, tom. lite mindre än för 10 år sedan. Kvinnan som fortsatte samla ved när hon fick vedsnål spis - fyllde hon ett behov så att andra inte behövde samla lika mycket ved, ett behov som andra hittills inte kunnat uppfylla - eller skapade hon ett nytt behov?

Grundanalysen är naturligtvis rätt - hur ska vi klara att växla in ökad produktivitet i aktiviteter och varor som inte tär på naturresurserna. Det måste vi hitta ett svar på - men svaret är nog sällan att göra saker på ett ineffektivare sätt. För allt vad jag vet om människan så vill hon hitta på saker som förenklar tillvaron. Snarare gäller det att omdefiniera vad som är effektivitet - eller åter ge status till det som kräver mänsklig insats.

På 70-talet vävde man trasmattor och spann sitt eget garn. Produktionsmässigt var det inte effektivt - men socialt och filosofiskt var det kanske effektiv tidsanvändning.

/Jonas E

Gunnar Rundgren said...

"För allt vad jag vet om människan så vill hon hitta på saker som förenklar tillvaron. Snarare gäller det att omdefiniera vad som är effektivitet - eller åter ge status till det som kräver mänsklig insats.

På 70-talet vävde man trasmattor och spann sitt eget garn. Produktionsmässigt var det inte effektivt - men socialt och filosofiskt var det kanske effektiv tidsanvändning."

Ja det är nog ungefär dit jag också försöker komma i mina resonemang. Men som jag ser det driver vår konkurrensbaserade marknadsekonomi fram bara en sorts effektivisering, och den effektiviseringen leder i huvudsak till ökad resursförbrukning.

Anonymous said...

Att effektiviseringen leder till ökad resursförbrukning beror nog både på att vi är dåliga på att dela ut frukterna av den ökade produktiviteten till alla - och att marknadsekonomins drivkraft är att människor alltid ska vara missnöjda med det de har och vilja ha mer.

Tim Jackson dök ju upp 2010 och gav hopp om välfärd utan tillväxt och bjöd på sin underbara punch-line: "Vi blir övertalade att spendera pengar vi inte har, på saker vi inte behöver, för att ge kortvariga intryck, på människor vi inte bryr oss om" och föreslog att använda produktionsöverskottet till investering i övergång till en fossilfri ekonomi, men därefter har det varit helt tyst.

Och vi är ju flockdjur med behov att skaffa oss status och innan alla kunde köpa sig statusmarkörer var det släkt och (iaf i Sverige) personliga färdigheter och karaktär som gav status. Den statusjakten lär vi inte komma ifrån, vi kan bara omdirigera den. Vackra trasmattor och foton på snygga cupcakes ger gilla-klick på facebook, men konsumtion ger fortfarande status - och framför allt investeringskapital för nya produkter som kan öka konsumtionen. Och hur vi omdirigerar oss är en öppen fråga...

/Jonas E

Jan Wiklund said...

Fast bortser inte det sättet att tänka från de systemberoenden du efterlyser i posterna Titta bortom gårdsgrinden?

Jag menar, om man drar det in absurdum skulle det värsta av allt vara ett system av flottar som gick på vindkraft utan personal alls - för att man hade en eldriven kran som lossade lasten (automatiskt) när den kom i land. Då skulle åtgången bli oändligt stor per anställd, och det vore bättre att transportera med jetflyg.

Gunnar Rundgren said...

Onekligen en poäng!