Vad är lönsamt?

Jag läser i en utredning (Ekonomi och ekosystemtjänster i gräsbaserad mjölk- och nötköttsproduktion) att jordbruk I Sverige i princip nästan aldrig är lönsamt. Om man jämför med att plantera gran på marken så är det bara I södra Götaland som det är mer lönsamt att odla vete eller någon annan vanlig åkergröda än att odla gran. Samma utredning konstaterar att det skulle behövas en ersättning (stöd eller bidrag, valet av ord speglar sannolikt din syn på saken) på 6000 kronor per hektar, i genomsnitt, för att det skall bli lönsamt att ha djur betande på naturbetesmarker. Författarna inser också att det krävs ett större stöd för att beta de mindre betesmarkerna eftersom arbete och stängselkostnad per hektar blir högre med små hagar än med stora. Därför föreslår de att stödet skall utgår per meter stängsel istället.  Jag har inga problem med det och ifrågasätter inte utredningens beräkningar.

Men är det inte konstigt att det inte är lönsamt att beta marken? Den finns ju redan där. Man behöver inte så, gödsla eller skörda och korna kan i egen takt äta det de behöver. Våra förfäder gjorde jobbet och skapade dessa hagar som ett resursbesparande sätt att producera mat från mark som inte dög till åker. Likväl är det mer lönande att odla kornas mat, med stora insatser av energi och åker än att de skall äta själva. Egentligen är det ju knappt lönande att ha djur alls. EU har en tull på trettio kronor kilot på nötkött. Om inte den fanns skulle det välla in ännu mer nötkött från andra länder. Lustigt nog skulle en del av det komma från djur som betar, t.ex. i Brasilien. Där råder andra förhållanden och betesdriften är mer konkurrenskraftig (det sker dock en övergång också i Brasilien mot mer stalluppfödda kor i takt med expansion av soja och majsodlingarna).

Ordet lönsam har två mycket försåtliga funktioner. 

Den ena är att det väldigt ofta gör anspråk på en överhöghet, dvs att något bara kan göras om det är lönsamt. Men vi gör ju i själva verket massor av saker som inte är lönsamma, både privat, i den offentliga sektorn och i företag. Och tur är väl det. Likväl måste man ständigt vara på sin vakt mot att lönsamhetskortet, eller ännu oftare olönsamhetskortet spelas ut för att kväsa en god idé. Just nu diskuteras om solenergi rentav är lönsam jämfört med fossilenergi. Som om det skulle vara avgörande för omställningen?

Den andra funktionen hos ordet är ännu mer försåtlig.

”I fyra år hade de nu suttit i Korpamoen, och denna dag var de flera hundra riksdaler fattigare än den dag, då de började. I fyra år hade de gått här och bara spillt sin ungdomskraft. Om de stannade kvar skulle de få fortsätta med det, fortsätta att möda sig, tills de varken orkade röra hand eller fot, tills de till slut satt här utsläpade och uttröttade och halta och bräckta. Men ingen skulle då tacka dem för att de hade fördärvat sig till ingen nytta” (Utvandrarna).

Så beskriver Wilhelm Moberg situationen för Karl-Oskar och Kristina i Småland. Deras jordbruk var inte lönsamt - i första hand för att de stod i skuld och var tvungna att betala ränta. Det var inte hur hårt de arbetade eller om de var duktiga företagare eller avsaknaden av en stenbrytarapp i mobiltelefoner som tvingade dem att emigrera. Under de givna förutsättningarna hade de väldigt litet utrymme att påverka sin situation – vilket är precis det som Moberg skriver.   

När vi säger att något är lönsamt eller inte lönsamt så menar vi egentligen att under rådande förhållanden är det inte lönsamt eller lönsamt. Det blev till exempel lönsamt med privata städfirmor för att staten beslutade att subventionera deras arbete. Om kärnkraft är lönsam eller inte lönsam bestäms i stort av det politiska ramverket. Det kan vara nog så lönsamt att fiska ett bestånd så hårt att det kollapsar, särskilt om du kan åka någon annanstans och fiska.  Det kan vara lönsamt att ha bristande arbetarskydd, miljöskydd eller djurskydd. Det kan vara lönsamt att spruta kemiska bekämpningsmedel på grödorna även om de hamnar i vattnet eller dödar bin. Det är inte lönsamt att minska utsläppen av växthusgaser.

I jordbruket bestäms lönsamheten i väldigt stor utsträckning av politiska faktorer, handelsavtal, skattesystem, tullar, statliga regler, arbetslöner, världsmarknadspriser med mera.  Men när vi talar om vad som är ett lönsamt jordbruk har vi tagit alla de där faktorerna för givna.

Att något är lönsamt betyder inte att det är "bra" eller att det är "rationellt" utan bara att någon, under rådande ekonomiska villkor, kan tjäna pengar på det. Vad som är lönsamt eller inte är inte ett objektivt mått utan ett resultat av de regler och förhållanden vi har i samhället, vilka i sin tur är beroende av maktförhållande och värderingar. 

Att man som enskild företagare hela tiden måste se till att skapa ett överskott för att kunna investera i verksamheten, eller bara hålla den i bra skick är självklart och inget man kan kritisera företagen för, vare sig de är multijättar eller småbönder eller allt däremellan. Men vi vet också mycket väl att många driver sina (små)företag för att de tycker det är intressant, meningsfullt, för att vårda ett arv eller för att skapa sysselsättning och inkomster åt familjen. Just i jordbruket har det snarast varit regel än undantag. Staten och jordbrukets egna organisationer har gjort sitt bästa under lång tid att försöka tvätta bort dessa ”otidsenliga” perspektiv från bonderiet (det finns mycket att säga om detta, men det är en annan artikel).
Ordens makt är stor och vi måste alltid vara på vår vakt hur vår användning av ord påverkar vår världsbild och våra värderingar. Ordet lönsam borde förpassas tillbaks till företagsekonomin, och inte ens där borde det få regera på det sätt det gör.