Dagens menyn

För att förstå den globala livsmedelssituationen kan man göra en meny som reflekterar vad som genomsnittsmänniskan äter.  Det skulle kunna se ut så här:

• Frukost: te eller kaffe med socker och mjölk, äter tre skivor bröd (eller en spannmålsbaserad gröt) på vilka du stryker vegetabiliskt matfett och ett sött fruktbaserat pålägg.
• Lunch: tortilla och två potatisar (eller kassava, jams eller sötpotatis), med en tomat och en lök stekt i vegetabilisk olja. En gång i veckan äter du en liten fisk till.
• Middag: Kokt ris med en stuvning av bönor, kål och en liten bit kött. Du avrundar med en banan, ett äpple eller en halv mango.
• På kvällen dricker du ett mycket litet glas läsk eller en skvätt öl med rostade jordnötter eller sojabönor som tilltugg.

Vi äter cirka 1.8 kg mat om dagen. Om vi ser till kalorierna kommer 46 % från spannmål (med ris och vete 19 % vardera), 18 % från animalier, 10 % från vegetabilisk olja, 8 % från socker, 5 % från rotfrukter, 3 % från vardera grönsaker och frukt, alkohol 2 %  samt 5 % från övrigt (fisk, skaldjur, ärtor, alger osv). Om vi ser till protein och fett spelar animalier en mycket större roll; de förser oss med 45 % av allt fett och 39 % av allt protein.

Viktiga förändringar 1961-2009

Sedan 1961 har det globala kaloriintaget ökat med 29 %, från 2 189 kcal till 2 831 kcal. Förändringarna i kosten kan formuleras på många olika sätt — och ge rätt olika rubriker i tidningarna. Den totala konsumtionen av kött ökade 300 % mellan 1961 och 2009. Men säger det mycket om hur mycket mer kött vi äter per person? Vi har ju också blivit många fler, så ökningen av köttkonsumtionen har varit 110 % per person i samma period. Men sen äter vi ju också totalt sett mer så andelen kött i vår kost har ökat med 63 % i samma period. Konsumtionen av grönsaker har ökat betydligt mer, med hela 300 % per person, vilket knappast ger några rubriker. Den mest anmärkningsvärda förändringen är konsumtionen av vegetabilisk olja som har ökat åtta gånger under samma period, och har fördubblat sin andel i kosten. Vi får nu mer kalorier från vegetabilisk olja än från kött. Detta är ett förhållande som borde få större uppmärksamhet, inte minst som två tredjedelar av oljan kommer från sojabönor och oljepalmer.

Svenska bönder köper fulsoja men vill att vi skall köpa svenskt.

Det är bedrövligt att de svenska bönderna som anser att den svenska staten och folket skall köpa svenskt, och bara produkter som följer svenska regler, gladeligen köper fulsoja istället för de svenskodlade proteinfodren.

Huvuddelen av det proteinfoder som svenska djur äter är importerat, och har varit det under en längre tid. Men det går att producera proteinfoder här också. Jag har hört ropen på svenskodlat protein så länge som jag varit engagerad i jordbruket, dvs snart fyrtio år (tiden flyger...). Man har lanserat sojaodling med jämna mellanrum, och användning av rapskakor, musselmjöl, alger, restprodukter från etanoltillverkningen  mm. Men inte minst är det odling av foderärter och åkerbönor som skall greja det.

Så det borde vara en jättebra nyhet att skörden av ärter och bönor 2015 är hög, kanske upp till 50 procent mer än tidigare år som ATL rapporterar 3 november. Men när bönderna nu lyckas med en rekordskörd av ärter och bönor, vad händer då.  Ja då är det ingen som vill betala för dem. Det är ju trots allt billigare med sojabönor från andra sidan jordklotet.

Mikael Jeppson spannmålschef för Lantmännen, som ägs av svenska bönder, säger att det inte nödvändigtvis blir mer ärtor och bönor i deras foderblandningar eftersom de måste kunna konkurrera med sojabönor.
- Optimeringen [med det menas troligen någon självständig enhet inom koncernen eller möjligen ett dataprogram...] använder de råvaror som ger den billigaste blandningen utifrån uppställda kvalitetskrav på fodret och där ser vi inte att ärter är speciellt konkurrenskraftiga till dagens prisnivå.
Han menar att exporten av ärtor och bönor till Fjärran Östern eller medelhavsländerna måste öka. Detta är inte ett öde som är unikt för ärtor och bönor. Den proteinrika restprodukten från Lantmännens etanolfabrik, Agrodrank, exporteras också i stor utsträckning; mer än hälften exporterades 2011, det år jag hittat siffror från.

Det är bedrövligt att de svenska bönderna som anser att den svenska staten och folket skall köpa svenskt, och bara produkter som följer svenska regler, gladeligen köper fulsoja istället för de svenskodlade proteinfodren. Men det är väl så en fri marknad skall fungera om man skall vara krass. Och det är man - det kallas för att vara företagare. Cirkusen med proteinfodret visar med all tydlighet att det är en rent igenom ekonomisk fråga om svenska grisar och kor kommer äta soja från Brasilien eller inhemskt foder.

Det visar också hur ytliga Lanmännens stora ord om miljön är. Sannolikt vet "optimeringen" inte vad miljö eller etik är.


Själv skulle jag också slå ett slag för att korna kan klara sig med gräs och örter av alla de slag, det är trots allt det som kor är skapta för. Och varför inte vitklöverensilage till höns och grisar? Vi kunde gott dra ner på proteinfodret överlag och låta djuren växa lite långsammare, det vore bättre både för dem och för oss. Men återigen, vad djuren äter eller inte äter i det konventionella produktionssystement bestäms bara av en sak, om det är konkurrenskraftigt (läs billigt) eller inte.

TILLÄGG 6 November: Det finns en hel del bönder, inte minst de ekologiska, som visar att det går bra att klara sig utan importerat proteinfoder, de skall ha all heder för det!