Det är oftast
samma saker som folk vill uppnå med att stödja ekologisk och lokal produktion.
Att ställa dem mot varandra gynnar bara det som båda vänder sig emot: internationell
handel av identitetslösa handelsvaror.
- Är det bättre
med lokalt än ekologiskt?
Det är en av de
vanligaste frågorna när jag håller föredrag om mat och miljö. Vissa debattörer
har gjort det till en paradgren att få det att framstå att om man väljer
ekologiskt så väljer man bort svensk eller närproducerat. Just i dagarna
planeras för import av ekologisk kyckling och det leder till anklagelser om att
den ekologiska importen hotar svensk produktion. Men det är en konstlad
motsättning, den som köper ekologiskt eller lokalt önskar oftast samma sak,
bättre miljö, en levande landsbygd, bra och hälsosamma produkter med gott
djurskydd. Val är inte alltid svart-vita. Import av ekologiska produkter har
varit en viktig signal för svenska bönder om att det finns en efterfrågan, som
i fallet med kycklingen. Och när vi köper ekologiska bananer i stället för
icke-ekologiska bananer bidrar vi till att fler lantarbetare kan leva ett liv
fritt från bekämpningsmedel. Men det är klart att vi kunde ha köpt ett svenskt
äpple istället. Att avgöra vad som är bäst är inte alltid så lätt.
De produkter
som säljs som ekologiska följer detaljerade regler som begränsar vad producenten
får göra och föreskriver saker den måste göra. Reglerna innefattar allt från
hur utsäden har odlats till användning av grön el, och den som skall bli
godkänd måste uppfylla alla dessa krav. Konsumenter som sätter sig in i
de 200-sidiga regelverken får en tydlig beskrivning av hur den ekologiska maten
är producerad. En svaghet är att det finns små möjligheter till lokal
anpassning. I olika jämförelser med icke ekologisk produktion är också de
detaljerade reglerna en blandad välsignelse. Det säger sig själv att det går
att hitta enskilda gårdar eller företag som är lite bättre på ett eller ett par
av dessa regelområden.
Det är lätt att
säga svepande saker om lokal produktion eftersom det inte finns några regler
vare sig hur det producerats eller var det producerats. I själva verket kan
lokal produktion vara gräslig. All produktion är ju lokal där den finns. Om man
bor granne med ett hönseri kanske det lokala inte alltid framstår som så
eftersträvansvärt. Och om jag bor granne med en korvfabrik är deras produktion
mer lokal än en mathantverkare som bor några mil bort. Men är då korvfabriken ett
bättre val?
En viktig fråga
är vad är egentligen lokalt i lokal produktion. I de mer extrema fallen,
som intensiva växthusodlingar och värphöns eller kycklinguppfödning kommer nästan
alla insatsmedel och andra resurser som behövs från andra länder. I moderna
växthus är byggnaden, inredningen, dataprogrammen, rådgivningen,
vattenutrustningen, pesticiderna, substratet (stenull), konstgödseln, fröerna
och mycket mer importerade. Moderna växthusodlingar och djurfabriker betraktar
också den natur de råkar ligga i som en potentiell smitthärd och inte en
resurs. Mycket jordbruksproduktion har inte någon direkt relation till det
jordbrukslandskap som de flesta vill bevara och arbetsinnehållet är en mycket
liten del av priset. Den svenska fläsk- och kycklingproduktionen är till
exempel uppbyggd på import av proteinfoder från andra sidan jordklotet. En
sådan produktion bidrar mycket litet till den lokala ekonomin.
I stället för
att betona skillnaderna borde vi förstå vad det är i lokalt och ekologiskt som
attraherar folk. I stort strävar man efter samma sak med lite olika tyngdpunkt.
En av grundbultarna i ekologisk produktion är att den är baserad lokala
resurser. I stället för att köpa in konstgödsel använder man lokal biologisk
kvävefixering. I stället för att köpa in insekticider använder den ekologiske
bonden den biologiska mångfaldens naturliga fiender. I stället för att spruta
mot ogräs används mänskligt arbete och växtföljd som ger ett omväxlande
landskap. I ekologisk djurhållning köper man in mindre importerat foder och
mediciner. På så sätt bidrar ekologisk produktion mycket till den lokala
ekonomin där det drivs.
Egentligen
borde ekologiskt också konsumeras i närheten av där det produceras, för det är
en förutsättning för att kunna knyta ihop kretsloppet mellan stad och land.
Storskalig transport av näringsämnen över jordklotet är inte önskvärt, eftersom
det utarmar jordarna i exportländerna och övergöder naturen i importländerna.
Men som sagt, ekologiskt kan inte vara bäst på allt.
För att lokal
produktion skall vara meningsfull bör den också vara baserad på att utnyttja
lokala resurser, t.ex, mark, vatten och ekosystem och ingå i ett lokalt
ekologiskt sammanhang. I sådana fall så kommer den inte heller använda
konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel och den kommer ha en blandad
produktion precis som den ekologiska. Om den utnyttjar lokala resurser kommer
den också, precis som ekologisk produktion skapa mer sysselsättning.
Från både den
lokala och ekologiska produktionen önskar vi identitet, redlighet, ansvar för
produkt, djurskydd, miljö och socialt samt bidrag till lokal sysselsättning. Därför
skall vi inte ställa dem mot varandra. Den gemensamma fienden för ekologiskt
och lokalt är internationell handel av identitetslösa handelsvaror.
Publicerat på Svenska Dagbladet Opinion 9 juni 2014
