Ekologiskt gör skillnad på molekylnivå

Danska och svensk forskare har nu kunnat avläsa skillnader mellan ekologisk och konventionell vitkål på molekylnivå. Forskarna fann att produktionssystemet, det vill säga ekologisk eller konventionell odling, lämnar ett tydligt avtryck i vitkålen. De mätte förekomsten av cirka 1600 ämnen i vitkålen med så kallad metabolomik – en metod där man försöker kartlägga hela innehållet av metaboliter i ett prov. Både årsmånen (bl. a. olika väderleksförhållanden) och produktionssystemet lämnade mätbara avtryck.
Forskarna kunde med hjälp av proverna från ett år klassificera vitkålsprover i ekologiska och konventionella vilket visar att produktionssystemet har en effekt på kålens sammansättning som är bestående även under olika förhållanden. Studien innefattade inte någon bedömning om det ena eller andra sättet att odla är bättre för konsumentens hälsa. Hela forskningsartikeln finns här 

Källa: EPOK

Matmatematik

Lite matmatematik:
En tredjedel av allt odlat protein finns i restprodukter vilka knappast skulle användas som mat om de inte fodrades till djur, det gäller främst oljekakor, rester från etanolproduktion och bryggerier, men också betor bomullsfrö, och diverse kli, skal mm.

Med färre djur skulle vi behöva öka produktionen av vegetabilisk olja betydligt eftersom vi inte längre skulle få fett från djuren. Animalisk fett utgör 44% av allt fett i kosten, och även om en del äter för mycket fett så är det på global nivå mer brist på fett än på protein eller kolhydrater. Så utan djur skulle oljeväxtodlingen behöva öka kraftigt. Samtidigt skulle vi få ännu mer proteinrika restprodukter. Raps och solros skulle sannolikt konkurrera ut soja, eftersom sojaodling främst drivs av "biprodukten" sojakaka. Det är minst restprodukter i palmoljan, och utan avsättning för restprodukterna skulle de andra oljorna blir mycket dyrare jämfört palmolja.

Hur går ekvationen ihop?
Jag antar att vi skulle få börja tillverka någon sorts mat av restprodukterna.

Rapskaka någon?

Vad skulle du odla på din lott?

Den totala jordbruksarealen i världen var 4,8 miljarder hektar 2009. Av det var 1,387 miljarder hektar åkermark och 0,15 miljarder hektar areal med permanenta grödor (typ kaffe och vin). Om vi delar jordens åkermark med 7 miljarder, dvs antalet personer på jorden så har vi 1 800 kvadratmeter var. Och på den skulle det odlas ett drygt ton av jordbruksprodukter. Det inkluderar utsäde för nästa år, foder till djuren och sådant som används till biobränslen. 

På hälften av arealen skulle du ha vete, majs, ris och sojabönor. Av det skulle du äta det mesta riset, hälften av vetet, lite majs och väldigt lite sojabönor, resten går till foder eller till industrin, ja sojan skulle bidra till en fjärdedel av matoljan du använder. Andra oljeväxter skulle ta en tiondel av arealen, men trots att palmoljan är fyrtio procent av all matolja så skulle ett eller två träd räcka för de är så otroligt produktiva jämfört med raps, oliv eller solros. Ett par kokospalmer skulle växa i din trädgård tillsammans med ett äppelträd, en mango och en apelsin. Dina fem kaffeträd skulle växa i deras skugga precis som de två kakaoträden. Och vi får inte glömma gummiträdet för stövlar, bildäck eller kondomer. 

En del mark används för korn for whisky och öl, potatis för snaps och vindruvor för vin.

Ungefär lika stora arealer skulle tas upp av tobak som av bananer, lök eller tomater. 50 kvadratmeter bomull skulle bara ge dig några få kilo bomull till kläder. Den största mängden av en enskild gröda skulle vara sockerrör, ungefär 250 kg. Det mesta skulle gå till socker, men om du inte gillar socker så kan du kanske göra etanol av hela rasket, det blir bara 20 liter. 

Utöver åkern så skulle du ha hela 4800 kvadratmeter betesmark för en ko eller några getter. Du får nog gå ihop med grannen, för stora delar av den marken producerar ganska litet gräs. Likaså så kanske du och grannen får gå ihop om en gris som kan beta gräs, äta skörderester och en stor del av majsen och vetet. Några hönor kan leta insekter och fröer under palmerna och sockerrören. Om du är vegan, kan du låta betesmarken växa igen eller plantera skog på den och göra biodiesel av sojan, du lär behöva dem både för protein och fettförsörjningen. Majs och veteodlingen kan minska eller så gör du etanol av dem. Om du tar hälften av all vete och majs och gör etanol så blir det ungefär femtio liter. Den globala produktionen av majs och veteetanol idag är cirka 10 liter per person.

 

Utdrag - i översättning - från boken Global Eating Disorder, under produktion.