Tuesday, 20 June 2017

Falsk metanmatematik




Om man fryser metanutsläppen på nuvarande nivå kommer de bidra marginellt till fortsatt temperaturökning, medan fortsatta koldioxidutsläpp på dagens nivå leder snabbt mot kraftigt ökade temperaturer

Om du lägger några isbitar i drinken kommer den snabbt bli kall, men den blir snabbt varm igen om elementen går för fullt i rummet där du är. Ungefär så kan man beskriva effekten av en minskning av metanutsläppen på klimatet. Det skulle kyla en kort stund och efter ett tag skulle effekten helt klinga av.

Så skulle man kunna gör skillnaden mellan växthuseffekten av metan och koldioxid begriplig. Det vanliga sättet att uttrycka metanets effekt på klimatet är i koldioxidekvivalenter, CO2e.  Så skriver till exempel Naturvårdsverket på sin hemsida:

För att få alla växthusgaser jämförbara multipliceras alla utsläpp, förutom koldioxid, med en global uppvärmningspotential (Global Warming Potential – GWP). Denna faktor är olika för respektive gas och ger totala bidraget till den globala uppvärmningen för den aktuella gasen. Med hjälp av gasernas GWP räknas de om till koldioxidekvivalenter. Räknat per utsläppt ton bidrar exempelvis metan 25 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid, och ett metanutsläpp på 1 ton motsvarar därför 25 ton koldioxidekvivalenter. 

Men det är en förenkling som är vilseledande och försöker göra två vitt skilda processer jämförbara. Koldioxid från fossila källor är en långlivad gas som ackumuleras i atmosfären så länge utsläpp pågår, medan det mesta metan försvinner inom tio år, och efter 50 år finns bara några procent av utsläppen kvar. 

– Koldioxidens bidrag till temperaturförändringen är mer eller mindre irreversibelt. Effekten av dagens koldioxidutsläpp ligger kvar under tusentals år. Ska vi stabilisera jordens medeltemperatur på två grader över förindustriell tid, som är en målsättning enligt Parisavtalet, så måste de fossila koldioxidutsläppen ned till noll. Utsläppen av metan behöver däremot inte gå ned till noll för att stabilisera klimatet, säger Daniel Johansson, docent i klimatvetenskapliga analyser, Chalmers tekniska högskola, i en intervju i KSLA Nytt & Noterat.

1 kg metan räknas oftast om till 28 kg koldioxidekvivalenter, men i ett ettårsperspektiv har metan 120 gånger starkare uppvärmande effekt än ett lika stort utsläpp av koldioxid. Å andra sidan i ett hundraårsperspektiv motsvarar 1 kg metan bara 4 kg koldioxid enligt måttet (Global Temperature change Potentikal (GTP).

Effekten av en minskning av metanutsläppen blir snabb, medan effekten av minskningen av koldioxidutsläppen blir långsam. Metanutsläppen behöver inte alls gå ner på noll för att klara tvågradersmålet medan koldioxidutsläppen måste det. Om man fryser metanutsläppen på nuvarande nivå kommer de bidra marginellt till fortsatt temperaturökning, medan fortsatta koldioxidutsläpp på dagens nivå leder snabbt mot kraftigt ökade temperaturer (se graf som presenterades av Daniel Johansson vid ett seminarium på KSLA). 


Vid utvinningen av kol och naturgas frigörs metan i stora mängder, cirka en tredjedel av alla metanutsläpp som anses orsakade av människan (antropogena). Vid ett stopp för användning av fossila bränslen får vi alltså denna minskning av metanhalten på köpet. Dessa utsläpp är tio gånger större än den årliga ökningen av metanhalten i atmosfären (se bild nedan). 


Man brukar dela upp metanutsläppen i antropogena (orsakade av människan) och naturliga. Och det är bara de extra, antropogena, utsläppen som anses bidra till växthuseffekten. Utsläpp från risodlingar och idisslare räknas som antropogena, medan utsläpp från vilda djur och våtmarker anses vara naturliga. Men håller verkligen ett sådant betraktelsesätt?

Våtmarker är den största metankällan. Det lilla jordbruk vi har ligger vid en sjö. För hundrafemtio år sedan sänktes sjön, vilket gjorde att våtmarker kunde dikas ut för odling. På liknande sätt har mycket stora arealer omvandlats från våtmark till åker. När man dikar våtmarker minskar man metanutsläppen (men å andra sidan ökar koldioxidutsläppen). Är inte arealen våtmark kontrollerad av människan på samma sätt antalet kor eller arealen skog? Regeringen har just beslutat att återskapa våtmarker, blir utsläppen från dessa då antropogena? Om man dikar en våtmark för att odla våtmarksväxten ris, varför räknas utsläppen från samma mark som antropogena, medan de var naturliga förut?  

Det är svårt att få fram siffror på antalet vilda djur historiskt, men det är ingen vild gissning att det fanns väldigt många fler vilda djur tidigare, varav många var idisslare. Om vi ersätter hjortar med får, ökar vi verkligen utsläppen då? Det finns ungefär lika många älgar som dikor (dvs kor som föds upp för kött) i Sverige, och älgstammens storlek bestäms av människan, varför räknas dikornas utsläpp som antropogena men inte älgarnas? 
Om nomader tuttar eld på den torra betesmarken för att gynna bete räknas metanutsläppet som antropogent, men om samma torra savann tar eld av ett blixtnedslag räknas det som naturligt. Men hur är det då med alla eldar som släcks av människor. 
Det finns större skäl att göra skillnad mellan "biogena" metanutsläpp och de fossila än att skapa en artificiell skillnad mellan av antropogena och naturliga utsläpp. Den distinktionen har också en vetenskaplig grund eftersom det fossila metanet vid nedbrytning lämnar en koldioxidmolekyl som bidrar till växthuseffekten, medan de biogena metanets kvarlämnade koldioxid tillhör de naturliga kretsloppet, precis som koldioxiden vi själva andas ut.

Användningen av koldioxidekvivalenter som uttryck för metanets uppvärmningspotential och skiljelinjen mellan naturligt och antropogent metan vilseleder mer än de klarlägger.

1 comment :

Theresa williams said...
This comment has been removed by a blog administrator.