Saturday 12 November 2016

Trendkänslig?

Det är bra att studera trender för att förstå var det är strategiskt viktigt att göra insatser nu. Explosionen av flygresor och datatrafik borde ges mycket mer uppmärksamhet än en stagnerad nötköttkonsumtion. Lägg budskapet "rädda klimatet - ät mindre kött" i komposthinken. 

Det finns många vanföreställningar om hur kosten förändrats både vad gäller Sverige och globalt.
Jag har i en tidigare bloggpost visat att animaliekonsumtionen per capita stått relativt still i Sverige de senaste femtio åren. Och eftersom det totala intaget av energi (kalorier) ökat rätt kraftigt så har animaliernas del av livsmedlen (i kalorier räknat) minskat från 36 % till 32 % under samma period.Vi konsumerar mer kött, men mindre mejeriprodukter (för detaljer läs det inlägget).

Hur ser det ut globalt?
Grafen nedan visar förändringar i den globala konsumtionen av mjölk, nötkött, grönsaker, vegetabilisk olja och kyckling, samt befolkningens ökning 1961 till 2011. Som synes är kycklingen raketen som ökat tolv gånger. Även grönsaker och vegetabilisk olja har ökat fem gånger, medan nötköttskonsumtionen har hållt jämna steg med befolkningsökningen, dvs ökat 2,3 gånger medan mjölkkonsumtionen inte ens ökat i takt med  befolkningen. Att mjölkkonsumtionen inte hänger med har att göra med att befolkningen ökar lite i de områden där mjölkdrickandet är stort medan befolkningsökningen har varit stor hos folk som inte dricker mjölk i så stor utsträckning. Deras mjölkkonsumtion ökar förvisso snabbt men från en låg nivå. All data är från FAOs databas.





































I reda siffror, vad betyder det här per person:


Konsumtion kg per capita 1961 2011
Nötkött 9 9
Mjölk 112 106
Grönsaker 72 155
Vegetabilisk olja 5 11
Kyckling 3 15

Man kan diskutera olika typer av miljöeffekter av dessa förändringar.
För mjölk och nötkött är den främsta globala miljöeffekten metangasavgång (läs mer här). I övrigt ser produktionen så olika ut i olika delar av världen att det är svårt att generalisera. Skillnaden mellan de indiska korna och de amerikanska är helt enkelt väldigt stor. Den indiska kon är fortfarande en hushållsko som äter mycket litet som människor skulle kunna äta, medan huvuddelen av de amerikanska korna föds upp i stora anläggningar där de fodras med industriellt foder. I några tropiska länder, främst i Latinamerika, betar kor stora arealer som tidigare varit regnskog, ibland har skogen huggits ned för att skapa bete, men oftare har skogen huggits för att kunna sälja timmer, marken har odlats upp, men övergivits och blivit extensivt bete efter några år när skördarna minskat*. De europeiska högavkastande mjölkorna får en del soja som odlats i Latinamerika (se nedan), medan köttuppfödningen går från att vara betes och gräsbaserad till att närma sig amerikanska system, olika i olika länder. Masajer, mongoler och miljontals andra nomadiserande människor driver fortfarande traditionell betesdrift.    

Ökningen av den vegetabiliska oljan är direkt knuten till avskogning i tropikerna, med sojaodlingar i Latinamerika och palmolja i Sydostasien. Dessa två områden producerar en mycket stor del av all vegetabilisk olja i världen idag, medan de producerade nästan ingen olja alls 1961. Sojaodlingarna drivs både av sojans värde som djurfoder (två tredjedelar av värdet) och dess användning som den näst mest använda vegetabiliska ojlan i världen (en tredjedel av värdet).

Konsumtionen av grönsaker har inte bara ökat kraftigt utan den har också gått mot mer exklusiva grönsaker, med mindre näringsinnehåll och resurskrävande produktion och distribution. Sallad och annat bladgrönt, paprika, tomat och gurka är sådant som ökat kraftigt medan basgrönsaker som kål, och rotfrukter inte ökat i samma utsträckning. Miljöpåverkan av dessa grödor och deras hantering hela vägen till konsumtion är stor, särskilt om man ställer det i relation till det mycket blygsamma bidraget till kaloriförsörjningen (jo jag är grönsaksodlare och tycker mycket om dem!).

Kycklingproduktionen är raketen framför alla andra. 1961 föddes fortfarande de allra flesta kycklingar i världen upp i småskaliga system på gårdar som hade ett litet antal, de fick ofta äta avfall, eller hitta sin mat själva. Kyckling var därför dyrt och åts sällan. Idag är nästan all kycklingproduktion industrialiserad och drivs i anläggningar med upp till en miljon fåglar. Fodret köps färdigt och innehåller soja, majs eller något annat billigt foder; fodret har ofta rest väldigt långt. Gödsel, ammoniak och lukt skapar stora problem runt anläggningarna.

Min uppfattning är att det är relativt meningslöst att diskutera vissa livsmedels miljöpåverkan som om de vore inneboende i själva råvaran, särskilt när det görs i grova kategorier som "kött" kontra "grönsaker", eller "animalier" kontra "vegetabilier". Hur de produceras är långt mycket viktigare. I det sammanhanget skulle vi vara mest bekymrade över kycklingkonsumtionen eftersom det knappast är möjligt att producera dessa kvantiteter kyckling på ett bra sätt, även om kycklingens omedelbara klimatpåverkan är låg.

I det moderna industrialiserade matsystemet är miljö och klimatpåverkan av det som händer efter gården nästan lika stor som det som sker på gården. Läs t.ex.
Titta bortom gårdsgrinden - del I
Titta bortom gårdsgrinden - del II
Vilket är ytterligare ett skäl till att inte vara så fixerad vid råvarorna. Kyld processad färdigmat kan ha mycket stor klimatpåverkan även om råvarorna varit klimatsmarta.

Många av de siffror som påstås bevisa hur mycket bättre en vegansk kost är jämfört med en med animalier bygger på överdrivna prognoser av ökningen av nötköttskonsumtionen och att man tillskriver animalierna så gott som all avskogning som skett i världen vilket är helt fel**, samtidigt som man bortser från det som sker efter gården. Man förutsätter också att folk äter den bäst möjliga veganska kosten. Men om om man tittar på veganska recept är olika typer av fabriksköttersättningar, nötter, cashewostar, mandelmjöl, avokado och andra resurskrävande grönsaker vanliga.

Även om man anser att metanutsläppen från nötkreatur är ett stort problem så är det helt uppenbart att många andra utsläpp ökar mycket snabbare. Nedanstående diagram visar ökningen av registerade bilar, antaler flygresor och förbrukningen av fossila bränslen. De ökar alla mycket snabbare än befolkningen. Observera att det är antalet flygresor som avses och inte antalet personkilometer, jag hittade inga data för det, men är övertygad om att resorna har blivit betydligt längre på femtio år, dvs kurvan skulle vara mycket brantare om den visade personkm. Hade jag lagt in mobiltelefoner, datacenter, platt tv apparater eller andra konsumtionsvaror hade jag fått använda helt andra skalor, eftersom ökningen av dessa är oändlig....
 




































Huvudbudskapet här är inte att nötköttkonsumtionen är betydelselös för växthuseffekten, utan att 1) det finns mycket annan utveckling i livsmedelssystemet som borde få större uppmärksamheten, 2) tvärtemot det som oftast skrivs ökar inte nötköttskonsumtionen snabbare än befolkningen, i de rikare länderna har den redan planat ut eller minskar 3) hur vi producerar mat är viktigare än enskilda produkter 4) andra delar av vår konsumtion och livstil betyder betydligt mer för klimat och andra miljöeffekter, och vilket är viktigare, ökar mycket snabbare än befolkningen.

Överlag är det bra att studera trender för att förstå var det är strategiskt viktigt att göra insatser nu. I det sammanhanget borde explosionen av flygresor och datatrafik ges mycket mer uppmärksamhet och budskapet att "rädda klimatet - ät mindre kött" läggas i komposthinken.


Källa till antalet passagerarflyg är Världsbankens World Development Indicators.
Källa till fossila bränslen är Etemad & Luciani (1900-1980) & US EIA Historical Statistics (1981-2010)
Källa för biregistreringar: Ward’s Communications, Ward’s World Motor Vehicle Data, 2014 Edition 

"Typically, the deforestation process starts when roads are cut through the forest, opening it up for logging and mining. Once the forest along the road has been cleared, commercial or subsistence farmers move in and start growing crops. But forest soils are too  nutrient-poor and fragile to sustain crops for long. After two or three years, the soil is depleted. Crop yields fall. The farmers let the grass grow and move on. And the ranchers move in."

** Av någon anledning pratas det lite om att kakao och kaffeodlingar så gott som uteslutande etableras i regnskog.




3 comments:

Anonymous said...

Men inte heller gräs växer så väldigt bra på regnskogens näringsfattiga jordar, samtidigt som Brasilien har enorma, mycket svagt betade eller t.o.m. obetade arealer utanför regnskog och cerrado där det skulle löna sig betydligt bättre att föda upp köttdjur. Där är också kommunikationerna till slakterier och slutkunder betydligt bättre.

Så i grunden är det kanske någon helt annan faktor som är avgörande? Ett jordägande koncentrerat till människor som inte har anledning att producera mer intensivt, samtidigt som köttproducenter hellre betar lågproduktiv gratis mark än hittar investerare som kan köpa loss bördig mark? Fattiga köttproducenter som inte har möjligheter att investera eller ens flytta?

/Jonas E

Gunnar Rundgren said...

Det är många sammanfallande processer som ligger bakom. Bla att det enda sättet att komma över mark i Amazonas - och få tillständ att avverka - är att omvandla den för jordbruksändamål (eller gruva eller kraftverk dvs göra den "produktiv"). Sen har regeringen delat ut mark gratis till jordlösa. De har ibland stannat och drivit småskaligt, ibland cashat in och flyttat vidare. Utan efterfrågan på timmer skulle nog väldigt lite ha avskogats. Sojaexpansionen och ny odlingsteknik för soja gjorde att betesmarker plötsligt fick högre värde om de odlades upp, så boskapsrancher sålde sin mark till jordbruk och drog vidare och flyttade fram jordbruksfronten. Samma ses på Pampas där betesmarker plöjs upp.Att titta på vad som finns på marken nu och säga att det är det som har orsakat avskogning är i vilket fall som helst en väldigt förenklad bild.

Gunnar Rundgren said...

För övrigt kom just en ny vetenskaplig artikel som skriver att man kraftigt underskattat metanutsläppen från fossilindustrin och överskattat dem från biologiska källor.
Läs mer på: http://www.nature.com/nature/journal/v538/n7623/full/nature19797.html