Monday, 9 March 2009

Upphovsrättens diktatur

I tiden för den stora Piraträttegången så finns det anledning att höja blicken från nedladning av musik till en mer allmän diskussion om upphovsrätt och varför samhället skall skydda denna typ av innovationer.

Om det kan finnas en del problem med att ingen äger vissa resurser så kan de i högsta grad finnas problem med privatiseringen av kunskaper, upptäckter och teknik. Jo, det finns en viss logik att skydda upphovsrätt till uppfinningar mm för att motivera investeringar. Det ursprungliga skälet att skydda uppfinningar var inte i sig att skydda individers möjlighet att tjäna pengar, utan att se till att nyttan för samhället blir stor nog. I takt med att världen blir mer och mer komplicerad så blir snårskogen av patent och upphovsrätt mer och mer ogenomtränglig, och man kan ifrågasätta giltigheten i de diskussioner vilka ledde till det nuvarande systemen. Det finns farhågor att själva kunskapen skall kunna patenteras. Nobelpristagaren i fysisk Robert B. Laughlin har publicerat en bok, Crime of Reason, där han varnar för att lärande och kunskap kan patenteras. Boken avslutas med en fabel där en man flyttat till månen för att vara i dess patentfria zoner där man fortfarande får lära sig, läsa och forska. Rörelsen för öppen källkod visar att teknikutveckling kan drivas på andra grunder, än patent och upphovsrätt.

Om tillverkningen av en produkt innefattar användningen av ett flertal komponenter eller tekniker patenterade av andra, så är det en besvärlig process att bara förhandla med alla patentinnehavare. Till det kommer alla licensavgifter som skall betalas. Ett mikrochip kan innehålla mer än 5000 olika patent. För en billig DVD spelare är patentkostnaderna till lika stora som tillverkningskostnaderna. I praktiken kan det betyda att vissa produkter aldrig kommer ut på marknaden, trots att det finns en efterfrågan och ett intresse att producera den. Med ekonomernas ord ett klart marknadsmisslyckande.

I en artikel i Science maj 1998 skriver Michael A. Heller, Rebecca S. Eisenberg att patenträttigheter kan innebära att färre användbara läkemedel framställs än annars. Ett specialfall här är bromsmedicinerna för HIV/Aids där de stora läkemedelsbolagen länge vägrade att låta kopior säljas billigt i de fattiga länderna. Här handlar det återigen om ett “marknadsmisslyckande”.
Världens fattiga vann en stor seger i augusti. Då slog en indisk domstol fast att landets generösa patentlagar fortfarande ska gälla – och helt lagliga "piratkopior" av till exempel hiv-medicin kan fortsätta att produceras i landet. Fram till för några år sedan saknade Indien helt patentlagstiftning för läkemedel vilket gjorde att landet kunde producera dyra patentmediciner och sälja dem till ett mycket lägre pris – därav smeknamnet "de fattigas apotek". För att tillmötesgå Världshandelsorganisationens, WTO:s, krav instiftade Indien patentlagar 2005. Men för att ta patent på ett läkemedel i Indien måste medicinen vara helt ny. Det räcker alltså inte att bara göra små förändringar i en redan existerande medicin, exempelvis anti-depressiva medel eller hiv-läkemedel, och sedan ta patent som om de var nya. De flesta hjälporganisationer, däribland FN-organet Unicef, är beroende av billiga indiska – och fullgoda – kopior av medicin utan patentskydd, så kallad generika, för sin verksamhet. Enligt Läkare utan gränser kommer 84 procent av de hiv-mediciner organisationen distribuerar från just det patentlösa Indien. (RFSU 2007).

De två flygplanspionjärerna i USA i början av förra seklet fick ägna en stor del av sin tid åt att förhandla och processa mot varandra angående patent, istället för att bygga flygplan och utveckla sitt kunnande. Ledarskapet inom flygplansutveckling övertogs av Frankrike, där de amerikanska patenten inte utgjorde något hinder. Det här fortgick ända tills första världskriget kom, och USA på riktigt behövde en flygplansindustri för krigsmaktens behov. Då nationaliserade staten alla patent som hade med flygplan att göra, och lät flygplanstillverkarna använda dem fritt i en sk ”patent pool”. (SGAIDS 2008)

Ett amerikanskt företag tog hem gula Enola bönor från Mexico. De bedrev urval och förädling för att etablera en stabil sort. 1999 registrerades sorten. Därefter började företaget kräva royalty på alla gula Enola bönor som såldes i USA. Efter tio års rättstvister och påtryckningar från t.ex. FAO så upphävdes patentet år 2008 (Eurekalert), så man kan argumentera att systemet trots allt fungerar, men denna typ av stöld av “biologiska allmänningar” blir allt vanligare.

No comments :