Saturday 21 May 2022

Du får inte jobba mindre lilla vän

Om vi skall minska konsumtionen och resursförbrukningen krävs att vi blir mindre produktiva eller att vi arbetar mindre eller båda två samtidigt. Men båda strider mot grundläggande mekanismer i marknadssamhället.

Varannan svensk föredrar kortare arbetstid framför högre lön enligt en ny Sifoundersökning som tidningen Arbetet låtit göra. Av alla som svarat säger mer än varannan att kortare arbetstid är viktigare, medan fyra av tio föredrar högre lön. Övriga är osäkra. Frågar man bara kvinnor är skillnaden ännu större, där vill sex av tio jobba mindre medan drygt tre av tio föredrar högre lön. Det är ingen nämnvärd skillnad mellan arbetare och tjänstemän (däremot är det en rätt stor skillnad beroende på politiska sympatier).

Parallellt med detta finns det också många som förespråkar en minskad konsumtion. De två går onekligen hand i hand. Jag tror de flesta hänger med så här långt, sambandet arbete, konsumtion och lön är uppenbart.

Många verkar dock ha svårt att se relationen mellan inkomst, arbete, konsumtion och produktion samt produktivitet. Men det sambandet är också mycket direkt vilket redan framgår av hur man formulerat opinionsundersökningens frågor där man kan välja kortare arbetstid eller högre lön. Det valet finns bara i en värld av ständigt ökad produktivitet (inte ens alltid då eftersom högre produktivitet också kan leda till lägre priser vilket diskuteras mer nedan). Även ur ett systemperspektiv är kopplingen mellan konsumtion och produktion helt uppenbar eftersom allt som produceras kommer att konsumeras och inget kan konsumeras som inte först har producerats. 


Ökad produktivitet leder i sin tur till ökad resursförbrukning. Orsaken att många inte ser sambandet mellan ökad produktivitet och ökad resursförbrukning är närsynthet. Man ser bara en isolerad process utan att förstå hur den påverkar systemet i stort. Om man effektiviserar arbetet per producerad enhet, ökar produktiviteten, kommer priserna på produkten att sjunka. Om konsumtionen stiger i samma utsträckning kommer resursförbrukningen att öka. Om konsumtionen kvarstår på samma nivå kommer arbetskraft att frigöras för annan ekonomisk – och resurskrävande – verksamhet. Det tredje alternativet är att ökad produktivitet också kan leda till högre vinster, men även då finns samma samband eftersom dessa vinster kommer att investeras i nya (resurskrävande) verksamheter inom företaget eller i andra företag. I verkligheten pågår en kombination av alla dessa. Arbetseffektivisering är den egentliga drivkraften i den ekonomiska tillväxten och är också orsaken till den hårda kopplingen mellan ekonomisk tillväxt och resursförbrukning.

I mycket liten utsträckning har ökad produktivitet lett till en bred arbetslöshet. Inte ens den andra våg av automation som nu sveper över världen verkar leda till att mängden arbete minskar nämnvärt. Det finns snarast ett omvänt förhållande. Christan Smith, docent i datalogi med inriktning mot robotik och autonoma system på KTH, hävdar i en intervju i Svenska Dagbladet 19 maj att automatiseringen har gett Sverige 400 000 nya arbetstillfällen under 2000-talet (en siffra som jag trots allt tror är överdriven). Studier från landet med den mest utvecklade robotiseringen i världen, Japan, visar också att ökad robotisering gått hand i hand med sysselsättningen. Det är bara ytterligare bevis för att ökad produktivitet inte kommer att leda till minskad sysselsättning eller ens till minskad arbetstid.

Ytterligare andra har svårt att se relationen mellan ökad inkomst, ökad konsumtion och resursförbrukning. Man hänvisar till att resursförbrukningen inte behöver öka om konsumtionen istället utgörs av tjänster eller av varor som är cirkulära. Men det bygger på att man inte förstått att konsumtionen uttryckt i pengar helt enkelt är ett mått på förbrukningen av resurser. Det finns heller inget som helst samband mellan länders resursförbrukning och tjänsternas andel av BNP. Tjänster utgör exempelvis 77 procent av BNP i USA medan de utgör 66 procent i Sverige. Tjänsternas andel av Kinas BNP har fördubblats sedan 1970, medan Kinas resursförbrukning per person ökade minst 900 procent.  Jag förklarar det mer här.

Mängden arbete, konsumtionen, produktionen och resursförbrukningen hänger starkt ihop där produktiviteten av arbetskraften är avgörande för vilken nivå på konsumtion/produktion/resursförbrukning som följer av en viss mängd arbete. Omvänt: det är bara om vi minskar produktionen per arbetad timme eller om vi minskar de arbetade timmarna med samma produktivitet som vi kan minska konsumtionen och resursförbrukningen. Men detta är i princip helt omöjligt inom ramen för en kapitalistisk marknadsekonomi, annat än i samband med recession, krig eller andra katastroftillstånd. Jag förklarar varför här.

Visst finns det en möjlighet att folk helt frivilligt skalar ned sitt arbetande, sin inkomst, sin konsumtion och därmed sina anspråk på planeten och andra människor. Den enskilde har dock litet utrymme att göra dessa val eftersom konsumtion i stor utsträckning är en social företeelse (se här, här och här). På samma sätt är också strävan efter en (hög) inkomst i stor utsträckning socialt betingad, och i ett samhälle där ekonomisk status är det främsta sättet att få status är det ett uppenbart sätt att få status att öka sin inkomst. Men utöver dessa sociala faktorer kommer det också att leda ekonomin in i recession om det får någon omfattning att tala om. Vilket gör att arbetslinjen och lönearbetesnormen inte bara är ideologiska föreställningar utan fundamental byggstenar i hela vårt samhälle.

 


14 comments:

Jan Wiklund said...

Såvitt jag förstår behöver vi jobba på som bara den för att byta ut vårt nuvarande destruktiva system mot något mindre destruktivt.

Men, för all del, visst skulle allt det som David Graeber kallar "bullshit jobs", se https://www.bokus.com/bok/9780141983479/bullshit-jobs/, kunna skippas med en lite förnuftigare ordning. Å andra sidan, vi behöver jobba på som bara den för at få denna förnuftigare ordning....

Jan Wiklund said...

Eller säg så här:

EU-länderna har i tretti års tid ägnat sig åt s.k. austerity, eller åtstramningspolitik, utan att miljösituationen har blivit det minsta bättre för det. Snarare tvärtom, eftersom förbudet mot investeringar också har innefattat de investeringar som skulle vara nödvändiga för att komma ur fossilberoendet.

Att fokusera på att minska mängden arbete, eller ännu värre bokföringen, "BNP", är att som det heter spänna vagnen för hästen. Bättre att fokusera på materian direkt, och minska användningen av råvaror och energi. Om det sen leder till minskat arbete eller minskad bokföring är en andrahandsfråga.

Ja, värre än så: om man driver en politik som säger att vi måste behålla vår höga arbetslöshet för att minska råvaruanvändningen kommer man att bygga in ett sådant motstånd mot detta att den är politiskt ogenomförbar.

Alfred Chandler hade en bra idé redan på 80-talet: vi behöver skapa institutioner som arbetar för att minska användningen av råvaror och energi. När det nuvarande slösaktiga systemet byggdes upp från 1800-talet och framåt sysslade man mycket med institutionsbygge för att underlätta processen. Men det enda man har gjort för att minska användningen av råvaror och energi är införa fossilskatter. Det är bedrövligt.

Se vidare https://gemensam.wordpress.com/2021/09/03/klimatpolitik-kraver-nya-institutioner/

Mariana Mazzucato har uttryckt det så att det behövs målinriktade offentliga projekt av samma typ som Apolloprojektet. Hon har tillsammans med Carlota Pérez lagt fram ett alldeles för försiktigt förslag, se länken. Men jag tror at det är åt det hållet man måste tänka, och har roat mig med några andra förslag på samma länk.

Gunnar Rundgren said...

@Jan, vi har nog annorlunda perspektiv här. Mängden arbete och arbetets produktivitet är helt enkelt grundläggande. Jag försöker förklara att det finns direkta kausala samband mellan dessa och resursförbrukning, dvs det är omöjligt att fortsatt öka produktiviteten och minska miljöförstöringen annat än om folk jobbar mindre, alternativt minskar produktiviteten. Att börja i andra änden är lika fruktlöst som att lasta konsumenterna för miljöförstöringen. Konsumtion och produktion är bara två sidor av samma sak.

Jan Wiklund said...

Samtidigt vet vi ju att vissa typer av föroreningar är mer allvarliga än andra, och kan man växla över från de allvarliga till de icke allvarliga har man nått långt.

Enligt Sustainable Netherlands från ca 1990, plus en massa Friends of the Earth-dokument efter detta på temat "miljöutrymme" är det tre typer av utsläpp man ska akta sig särskilt för:
- koldioxid
- tungmetaller
- organiska halogenföreningar.

Resten är mindre farliga.

Och för att växla över från dessa till de mindre farliga (t.ex. ersätta fossilbränslen med vindsnurror och solpaneler - ja, jag vet att det inte räcker!) måste man helt enkelt arbeta en massa.

Och att dessutom fortsätta, t.ex. att bygga om samhället så det blir mindre transportberoende, krävs det också arbete.

Kanske man kan börja trappa ner arbetet - vilket ju är bra i sig och inte behöver några miljömotiveringar, egentligen - om nån generation eller så. Men nu har vi faktiskt väldigt mycket att göra.

Pogust said...

Det samhälle vi har idag bygger helt på energin från fossil. I takt med att den blir allt mer svåråtkomlig och därmed minskar så tvingas vi återgå till mänskligt fysisk arbete igen. Samtidigt kommer en minskning av befolkningen tills återstående del överensstämmer med tillgänglig energi. Mängden fysiskt arbete kommer att öka och produktiviteten gå ned.

Håller helt med om att vi står inför total omvälvning och måste hitta ett nytt system efter kapitalismen.

Tim Morgan har skrivit mycket om det tekniska, som jag såg att du också läser. Ugo Bardi har en intressant serie inlägg i ämnet nu. Ugo har under några år gått från teknikoptimist till realist idag. Verkligheten börjar så sakteliga sprida sig i blogosfären...

Tack för att du deltar i det!

Jan Wiklund said...

Men Pogust: fossila bränslen står för ungefär 25% i Sverige, kärnkraft resp biobränslen för ungefär lika mycket. Vatten, vind och sol för den sista fjärdedelen. Se https://www.ekonomifakta.se/fakta/energi/energibalans-i-sverige/energitillforsel/.

Globalt ser det betydligt sämre ut, se https://ourworldindata.org/energy-mix. Men i takt med att sol- och vindenergin blir allt billigare medan fossilbränslena blir allt dyrare torde det ändra sig där också.

Pogust said...

Jan, solceller och vindsnurror är bara en förlängning av fossil energin. De är helt beroende av kol och olja för sin produktion och underhåll. Sen uppkommer många problem med intermittent produktion. Svängmassan, balansen i elsystemet funkar inte med många små producenter, det behövs stora aktörer som håller 50 hz stabilt. Intermittent produktion innebär också att det måste finnas antingen lagring eller backup som snabbt kan kopplas in. Dessa kostnader undviker förespråkarna att tala om. Räknar man in dessa kostnader så är det inte billigt med sol/vind.

Vi är fastlåsta i ett tänk att vi skall kunna fortsätta vårt nuvarande sätt att leva i en Värld utan fossil energi. Så är det inte. Vi kommer att tvingas drastiskt minska vår levnadsstandard i Västvärlden i takt med att energitillgången minskar.

Läs den här genomgången av ett solcellsprojekt i Spanien som tar upp alla ingående kostnader.

http://energyskeptic.com/wp-content/uploads/2017/01/Pedro-Prieto_ISBPE_2017-Spains-solar-revolution-revisited.pdf

Samuel said...

Pogust, visst är det så. Den teknikoptimistiska "omställning" som snart sett alla från vänster till höger marknadsför som lösningen, klamrar ju bara fast oss ännu mer vid en ohållbar energislukande livsstil.

Oavsett om det gäller sol/vind eller kärnkraft (som vissa nu verkar göra allt för att grönmåla).

Men de flesta verkar missa det väsentliga, det spelar ju inte så stor roll om vår ohållbara livsstil drivs av olja eller el, så länge just själva systemet och livsstilen är ohållbar. Att förbruka jordens resurser i en allt snabbare takt med maskiner drivna med el "istället för" olja löser ju ingenting, utan snarare förlänger det bara vansinnet.

Jan Wiklund said...

Varför måste man använda kol och olja för att producera vindsnurror och solpaneler?

Alltså, i Sverige står kol och olja bara för 25 % av energin. Varför måste vi använda just dom 25 % när vi gör vindsnurror och solpaneler?

Innan man över huvud taget använda ens kol fick man energin från vattenkraft. Det skulle alltså, enligt ert sätt att tänka, vara omöjligt att göra den första ångpannan eftersom kol och olja inte användes i produktion (kol användes i spisar, men inte i industri förrän sent 1700-tal)?

Samuel said...

Så länge man menar att vi kan behålla tillväxtsamhället och tror att vi bara kan byta ut bränslet som driver det så har man missat att lyfta blicken tycker jag. Gunnar skrev här om resursförbrukning och den skulle ju som bekant inte minska bara för att vi börjar driva allt på el, snarare tvärt om.

Måste och måste, varje vindkraftverks beståndsdelar hade väl kunnat ha gjutits och skulpteras fram för hand och monterats och rests med ett stort arbetslag, men hade det varit ett vinnande koncept i dagens kapitalistiska marknadsekonomi?

Sen får vi inte glömma att varje del i vindkraftverket består av råvaror och material som brutits ur naturen med hjälp av maskiner drivna av fossila bränslen.

Några mil från mitt hem har man nyligen byggt en vindkraftspark och varje del i parkens tillkommande är fullkomligt marinerad i olja. Allt från anläggningsarbete, schaktning och avverkning till färjetransport, vägtransport och resning av verken. Vindkraftverkens höjd på runt 210 meter har gjort att de är otroligt otympliga att transportera på land. På dess väg genom halva delen av södra Sverige har man därför varit tvungen att demontera och bygga om befintlig infrastruktur för att sedan återställa allt när transporterna avklarats. Även detta tar mycket resurser och fossila bränslen i anspråk.

Anonymous said...

Tack för informationen. Lätt att förstå. Tack också för diskussionen. Det ger kunskaper och insikter. Mvh

Jan Wiklund said...

Nåväl, men jag har faktiskt sagt ovan att det inte räcker att byta energislag. Läs om, för guds skull, och undvik illvilliga misstolkningar! Jag har emellertid tagit det som ett exempel på EN sak man måste göra – och att det kostar arbete.

Några fler saker man måste göra har jag tipsat om på https://gemensam.wordpress.com/2021/09/03/klimatpolitik-kraver-nya-institutioner/

Alla dessa kräver för övrigt arbete. Det kan inte bli tal om minskad total arbetstid förrän jobbet är genomfört. Men då, förhoppningsvis!

Samuel said...

Jag ber om ursäkt om du tycker jag tolkat dig illvilligt, min kritik över att det inte enbart räcker att byta energislag var mer allmänt riktad.

Men jag menar att idagsläget behöver inte samhället det ökade energiberoende som "omställningen" innebär. Så länge stora delar av miljörörelsen är så ensidigt fokuserad på att lösningen är elektrifiering av allt så skapar man enligt mig bara öppna mål för kärnkraftsivrare och teknikdrivna kapitalister.

Man missar att se att varje teknisk lösning skapar nya problem och följdverkningar, och om vi ser på punkterna på din lista så kan man då fråga sig varför vi ska börja i fel ände? Tänk om vi först och främst hade fokuserat på att få ned energi- och transportbehoven i samhället istället för att som nu byta ut fordonen och maskinerna i ett ohållbart system. Hur ska man exempelvis få folk att sen ställa om till en mer hållbar (energisnål) livsstil, när de blivit matade med att de kan fortsätta som vanligt bara de köper en elbil eller förnybar energi? Folk som köper en Tesla idag verkar ju redan ha självbilden av att de genom detta inköp räddar världen.

Coronapandemin visade väl förresten att det bästa vi kan göra för att snabbt minska utsläpp och miljöförstöring är att göra mindre, dvs minskad arbetstid/produktion. Det är ju ganska talande att det ska till en pandemi eller ekonomiska kriser för att se positiva effekter på utsläppen exempelvis.

Göran said...

Hej!

Jag tror att det är tvärt om. Resurs-användnings-ökning ger ökad produktivitet. Det är inte så att vi är särdeles mycket smartare nu än för hundra år sen. Däremot använder vi fantastiskt mycket mer material och energi. Det är våra maskiner som ger oss produktivitet.

En relevant presentation av Jean-Marc Jancovici finns här:
https://www.youtube.com/watch?v=QZJySdwNdD0

Vänligen,
Göran