Klimatomställningen diskuteras ofta som en teknikfråga. Det handlar om att byta ut fossilbilar mot elbilar, kol mot vindkraft och göra plast av biomassa, bara för att ta några exempel. Men dessa diskussioner missar vad omställningen leder till i förlängningen. Användningen av fossila bränslen har inneburit förändringar på i stort sett alla områden i samhället, från var vi bor till hur vi producerar. Globalisering, kapitalism, bilismen, bostäder, utbildning, pensionssystemen, ja till och med på hur vi ser på oss som människor i förhållande till resten av biosfären är i stora drag resultat av samhällets omvandling med kol och olja.
Det är klart att vi kan tillverka fossilfri konstgödsel, elbilar och fossilfritt stål. Elbilen har mer än hundra år på nacken och den första kommersiella tillverkningen av konstgödsel i början på nittonhundratalet var fossilfri. Innan det svenska stålet blev beroende av importerat fossil stenkol tillverkades det med fossilfritt träkol.
Det är också helt klart att det finns en rad nackdelar med alla de tekniker som skall ersätta de fossila. Till och med den fina vattenkraften har stora nackdelar och protesterna mot vattenkraften var den första stora miljöprotesten i Sverige. Det är bra att dessa nackdelar lyfts fram och diskuteras, men inte som argument för fortsatt fossilanvändning. Även utan klimatskadorna är fossilekonomin dömd eftersom kostnaderna för utvinningen bara ökar i takt med att allt mer svåråtkomliga källor tas i anspråk. Vi måste istället fråga oss hur mycket energi samhället skall förbruka, för vad och varför.
Utöver de direkta nackdelarna med olika förnyelsebara energislag diskuteras knappt alls hur omställningen kommer att förändra samhället i stort. Först nu börjar man diskutera obalansen och svagheter i det svenska elsystemet. Oregelbundenhet och opålitlighet i elsystemet är ett stort problem för företag, utöver alla olägenheter (som tinad frys) de innebar för folk i allmänhet. Detta kan ses i Kalifornien där både hushåll och företag investerar stort i reservsystem, oftast dieseldrivna generatorer. I sin tur minskar detta utrymmet för investeringar i elnäten, vilket gör dem ännu känsligare för störningar.
Fossilfri konstgödsel kommer att vara 2-3 gånger dyrare än den fossila. Hur man bedriver lantbruk och de relativa priserna på olika lantbruksprodukter kommer då att förändras. Det kommer också leda till minskad specialisering i lantbruket och minskad global handel med livsmedmedelsprodukter. Dessa kommer i sin tur leda till betydligt större prisökningar än själva kostnaden för den fossilfria konstgödseln. För att klara livsmedelsförsörjningen kommer det att krävas återcirkulation av näringsämnen från stad till land, med ombyggda avloppssystem, sannolikt också att megastäder med 20 miljoner människor minskar sin befolkning.
Dessa två exempel tillsammans med kraftigt ökade kostnader för transporter ger en försmak av de kaskadeffekter som kommer att påverka samhället om vi tar klimatomställningen på allvar. Dessa effekter kommer oundvikligen att leda till kraftigt minskad konsumtion och obefintlig ekonomisk tillväxt. Så länge ekonomin har kunnat växa har bättre levnadsvillkor och fler leksaker hållit folk (relativt) nöjda. I stället för att slå i folk blå dunster om grön tillväxt behöver vi inleda en grundläggande omvandling till ett rättvist samhälle med ett mycket mindre ekologiskt fotavtryck. Omställningen kommer vare sig vi vill eller inte, men om vi agerar nu kan vi lättare påverka hur ett framtida hållbart samhälle kan se ut. Det kommer inte ge oss lika många prylar men kan ändå erbjuda ett tryggt och ett mer meningsfullt liv.
Gunnar Rundgren, författare och småbrukare
Ovanstående text var publicerad som en debattartikel i Svenska Dagbladet den 11 augusti.
Ekologen Anders Sjölund drar i liknande trådar i en debattartikel i Dagens Nyheter 14 augusti:
"I själva verket är klimatkrisen bara ett av flera symtom på en sjukdom. Massutdöende, vattenbrist, jordflykt, jordutarmning, antibiotikaresistens, viruspandemier osv i en aldrig sinande rad är också symtom på samma sjukdom. Att behandla klimatkrisen isolerat är att bota symtomen, inte sjukdomen."
...
"Att vidta åtgärder som enbart minskar koldioxidutsläpp till exempel genom att byta energislag från fossilt till förnybart kan möjligen lindra klimatpåverkan. Men det kommer definitivt inte att bota grundorsaken och kommer i slutändan visa sig vara en pyrrhusseger. Mänskligheten vandring ”på plankan” fortsätter och andra kriser fortsätter förvärras, förmodligen till och med accelererar."
