Kan vi föda tre gånger så många eller är hälften av allt vi äter importerat?

Vi får ofta höra att hälften av maten vi äter är importerad. Det är kanske sant* om man räknar på värde och inte på kg eller kalorier, och om man inte bryr sig om att vi exporterar stora mängder livsmedel, som mjölkpulver och spannmål. Bara spannmålsexporten är ofta runt 1 miljoner ton, vilket motsvarar 3 miljoner människors kaloribehov, lågt räknat.

Den svenska växtodlingen producerar cirka 6500 kcal per dag. Dvs om människor skulle äta allt detta direkt skulle vi kunna föda tre gånger så många människor på en tillräcklig kalorikonsumtion. 

Nu kan vi ju inte äta rapsfrö, och delar av spannmålskärnan är heller inte smältbar för människor, jag har inte korrigerat siffrorna för det. Så den verkliga "ätbara" skörden är lägre. Till det kommer att ett normalt år är det betydande kvantiteter av spannmål, ärtor och annat som inte har tillräcklig kvalitet som människoföda, eller i alla fall inte klarar industrins krav på t.ex. bakegenskaper. Däremot är kalorierna från betmassan inte inräknat för sockerbetorna, utan bara sockret som utvinns.

Cirka 40 % av den svenska åkerarealen är i vall, dvs används för att odla gräs och klöver till kor och får som skördas i form av hö eller ensilage (de vita jätteäggen som numera pryder våra åkrar). Denna odling finns inte alls med i siffrorna eftersom vi inte kan äta gräs. Den svenska mjölkproduktionen motsvarar drygt 500 kcal per person och dag. Denna produceras dels från vallodlingarna som inte är med i tabellen och dels från spannmål och från annat som finns med samt en mindre mängd importerat foder (soja, rapsmjöl, palmkärna osv). 50 % av mjölken kommer från vallen, 40 % från svenska åkrar eller och 10 % import skulle man kunna säga i runda slängar (det finns ingen exakt statistik för detta). Sedan tillkommer nötkött och fårkött som kommer både från vallodling på åkrar och bete på naturbetesmarker, samt mycket små mängder spannmål och annat foder. 


Man kan dra väldigt olika slutsatser av en sådan sifferexercis. 
Man kan säga att vi alla skall äta vegetabilier så kan vi lägga ner hälften av allt jordbruk och plantera skog på åkrarna, eller göra våtmarker eller golfbanor. Man kan säga att det finns gott om utrymme för att minska intensiteten i jordbruket, minska användningen av konstgödsel och bekämpningsmedel, öka den biologiska mångfalden i odlingslandskapet, ha fler betande djur osv.    
Man kan hävda att vi skall exportera mat till andra länder.
Man kan inte säga något om vår sårbarhet med anledning av siffrorna eftersom den stora sårbarheten i odlingssystemet idag är beroendet av drivmedel, konstgödsel, elektricitet, it-support och logistik snarare kg och ton. 

Oavsett vad man säger och tycker är det viktigt att inse vad det är som driver produktionen. De som producerar alla de där kalorierna, Sveriges bönder, styrs inte av de teoretiska diskussionerna om hur jordbruket borde drivas eller vilken mat vi borde äta. De styrs i stor utsträckning av marknadssignaler (med en rejäl dos handels och jordbrukspolitik). Sveriges bönder odlar det som lönar sig att odla på ett sätt som gör att de kan konkurrera med de miljoner andra bönder i Sverige, Europa och världen som producerar samma saker.  

Globalt? Grafen nedan ger en bra bild. Läs mer här.

*Det finns ingen aktuell uträkning som jag har sett röken till men om någon hostar upp pengarna är jag mer än villig att göra jobbet tillsammans med några kunniga medhjälpare. Skicka en mail till gunnar at grolink.se