Pages

Friday 6 April 2018

Känn den hand som föder dig



Vad händer om vi slutar att se mat som en vara som kan köpas och istället ersätter livsmedelsindustrins varumärken och handelns anonyma snabbkassor med relationer?
 

Det finns ett ökat intresse för matens identitet och ursprung. För att möta det ägnar sig livsmedelsjättarna åt ­certifieringar, avancerad storytelling och system för spårbarhet. Det mest radikala alternativet är förstås att man odlar, bereder, lagrar och lagar sin mat själv, att konsument och producent smälter samman.
Kristoffer Franzén levererar på Reko i Uppsala
Men om man nu inte vill eller kan odla allt själv finns det många andra sätt att engagera sig i hur maten ­kommer till tallriken. I det enklaste fallet köper folk direkt av en bonde eller en mathantverkare – det finns idag fler gårdsbutiker än Ica-butiker. Direktförsäljning sker också på ­Bondens egen marknad eller genom flera olika beställningssystem på nätet.

I andelsjordbruk går en grupp människor samman för att stödja och samarbeta med en jordbrukare, eller i vissa fall till och med att driva ett jordbruk. Deltagarna förbinder sig att köpa en viss mängd och kanske bidra med arbete eller kapital. De flesta andelsgårdar håller på med grönsaker, men man kan också köpa in sig i lammproduktion eller i ett kotell (ko-hotell).

På senare år har ideellt drivna Reko-ringar (Reko-konceptet ­kommer från Finland och betyder ”rejäl konsumtion”) spridits snabbt, det finns nu ett femtiotal i landet. I ringarna kopplas grupper av livs­medelstillverkare och konsumenter ihop och några gånger i månaden ­träffas de på en central plats för att lämna ut förbeställda produkter. Den som varit med ett tag kommer ihåg att 70-talets matfronter och inköps­kooperativ jobbade på snarlikt sätt.

Ekolådan och liknande prenu­merationssystem försöker genom information och långsiktiga åtaganden av alla parter också skapa en form av relation mellan de deltagande ­bönderna, det koordinerande före­taget och de som köper lådorna.

Ett samlingsnamn för dessa alternativa former är relationsmat – eftersom de bygger på någon form av ­relation mellan konsumenter och ­producenter, snarare än en anonym transaktion. Även om de nya former som utkristalliseras för det mesta innefattar att pengar byts mot varor så är inte de avgörande frågorna ”vad ska jag köpa?” och ”hur mycket kostar det?”. Det som är intressant är snarare vem som har producerat maten, från vilken natur, vilket landskap, den kommer och hur den har producerats.

Ett fördjupat intresse och förståelse för hur mat blir till leder i de flesta fall till en mycket bättre kost, både för hälsan och miljön. Lokal och regional mat kan också blomstra i dessa nya samverkansformer. En lokal ekonomisk utveckling gynnas istället för globala handelskedjor. Relations­maten gör att vi engagerar oss i ­matproduktionen inte bara som ­konsumenter utan också i våra roller som medmänniskor, arbetskamrater, medborgare och planetskötare. På så sätt kan den vara ett frö till större ­förändringar i samhället.
Först publicerat som veckobrev för Ekolådan. 

No comments:

Post a Comment