Och ja det gör den såklart. Vi står i skuld till kommande generationer och till planeten i stort pga av vårt helt oproportionella uttag av resurser. Och det är illa, mycket illa. Långt värre än statsskulden eller hushållens skuldsättning.
Men det var nu inte det jag tänkte på utan på finansiella skulder. Förvisso har vi en ekonomi där bankerna skapar pengar ur tunna luften när de lånar ut, men trots allt så är det fortsatt så att om någon står i skuld så har någon annan en motsvarande fordran. Det är liksom definitionen av skuld. Att vara skyldig någon.
Så om vi nu har statsskulder och hushållens skuldsättning har vuxit kraftigt (en sanning med modifikation: den mest skuldsatta tiondelen av hushållen har nästan en halv miljon i skuld medan den rikaste tiondelen har en nettoförmögenhet på över sex miljoner. du kan kolla in det här: http://tradgardenjorden.blogspot.se/2012/12/vem-star-i-skuld.html,) vem har motsvarande fordringar?
Ja, jag har inte alls möjlighet att reda ut det här i detalj, men på det stora hela så fördelar sig skulder och fordringar mellan och inom tre olika sfärer, staten (och annat offentligt), hushållen och företagen, och sedan kan de vara inom eller utom landet. I det sammanhanget tycker jag att det kan vara intressant att titta på företagen.
Den första grafen visar hur de amerikanska företagens likvida tillgångar har utvecklats på 60 år. De har likvida medel på 12,000,000,000,000 svenska kronor, 12 biljoner kronor. Som med de flesta saker är det trenden som är den intressanta, kraftigt stigande.
Sen tittar vi på det svenska företagen: Deras nettoförmögenhet har nästan fyrdubblats de senaste tio åren och motsvarar faktiskt 400 000 kronor per svensk, pensionär som baby. Det är mycket pengar, väldigt mycket.
Det faktum att någon (företagen) har mycket pengar är förvisso ingen ursäkt för att vare sig Svensson, Northland Resources eller Cypern skall vansköta sin ekonomi. Men man kommer inte ifrån att ganska mycket av det här är en situation skapad av politik och politiskt satta ekonomiska spelregler.
På Näringslivets Ekonomifakta skriver man:
"Hushållens skuldkvot, det vill säga hushållens skulder som andel av disponibel inkomst, är för närvarande rekordhög. Att hushållen skuldsätter sig mer än tidigare kan bland annat förklaras av att Sverige efter nittiotalskrisen har ett mycket lägre ränteläge, en avreglerad finansmarknad och helt andra skatte- och subventionssystem än tidigare."Det i sig är talande, dvs att mycket av det sk skuldberget är politiskt skapat. Jag tycker trots allt att den mening som kommer efter stycket ovan är mest talande:
"Allt detta innebär att hushållen numera klarar av en högre skuldkvot än tidigare."(min kursivering)
För övrigt har David Grebers utmärkta bok om skuld kommit ut på svenska nu. Läs om den på DN, Fria Tidningen, Arbetaren, Flamman, HD
No comments:
Post a Comment